Jag har råkat fixera mig... Theremin! Jag känner att livet inte är komplett utan en sån, ni vet hur det kan vara

Har någon byggt en sån? jag är medveten om att detta är ett rörforum, men även varianter utan rör är av intresse.

Jag hittade exempelvis denna som har en bra beskrivning men vissa delar verkar vara väldigt svåra att hitta...
https://web.archive.org/web/20200422040 ... eremin.pdf

Det enda kravet jag egentligen har är att det ska vara en variant med två antenner, pitch och volym.

Är det någon som sitter på ett bra fungerande schema med delar som går att få tag i?

Verkar kul projekt
Jag har inte byggt nån.
Vilka delar är svåra att få tag på?

Låter som ett projekt man skulle vilja testa. Kan bara misstänka att LM13600 kan vara svår att hitta men borde väl funka lika bra med LM13700 som är enklare

LM13600 finns gott om på ebay iaf

Har lite dåliga erfarenheter av komponentköp av obsoleta IC på ebay, men det var iofs från kina.

Kul ide! Det låter ju väldigt organiskt och fint. Kanske dags för ett byggprojekt någon?

Vill man ha en försmak av liknande sound så kan man ju testa Theremin Fuzz
https://www.youtube.com/watch?v=0NChh1f3_OU&t=48s
LÅter dock smått sjösjukt


Inser nu också att det fanns några variabla induktorer i schemat till EM theremin som kanske kan vara svåra att hitta.. Kanske finns på ebay de också`?

Ja det var var dom jag tänkte på, och ebay föll aldrig in som tanke.
jag hittade dock detta som är mer "äkta", en rör-tingest, vilket gör den coolare. Det ska tydligen vara svårt att tämja dom för att bli påverkade av störningar och måste jordas "på riktigt med pinne i marken"
https://www.antiqueradio.org/art/Theremin1961-5.jpg

Här finns det dock saker som kanske är försvunna sedan länge?
Miller 70-OSC (oscillator coil), det kanske finns någon ersättare? Läste att det var ganska "enkelt" att linda en själv, men då ska man antagligen veta hur man gör
IN34A Kristalldiod, denna hittade jag inte heller.
500 KC Kristallen (som tydligen går att hitta på Crystal Drive, hos Texas Crystals) men detta borde väl finnas ett substitut för?

Jag har velat lite fram och tillbaka och rörvarianten känns mer äkta eller vad man ska säga...

Om man vill ha en trafo med specarna 240-0-240, 6.3 men betala så lite som möjligt, var letar man då? Hammond kostar ju ändå en tusing eller så och snart det tredubbla om Trumpen fortsätter med det han startat... En ringkärne-variant brukar väl vara billigare?

IN34A låter misstänkt likt germaniumdioden 1N34A. Också svåra att hitta men de finns (eller ekvivalenter) .

Dioderna (1N34) behöver inte vara just dessa; de är bara för likriktning och någon modern kiseldiod duger fint.

Spolarna är mer av en utmaning. De måste ha värden som passar för de använda frekvenserna och de ska vara justerbara (skruvbar järnkärna). Det är inte omöjligt att linda egna. Spolstommar och annat är sådant som används i radioamatörvärlden, man kan sannolikt hitta både nytt o begagnat. Apparatens princip är ju att två oscillatorer, som jobbar på en rätt hög frekvens (nån MHz eller så) skapar en interferenston som kan varieras genom att den ena oscillatorn är variabel (den med antennen). Det är inte den absoluta frekvensen dessa jobbar på som är avgörande, det är frekvensskillnaden. Därav är spolarna inte supernoga att de blir precis ett visst värde.

Kristallen för 500 kHz kan vara en utmaning, men inte en omöjlighet, skulle jag tro. Troligen kan även den frekvensen väljas lite annorlunda, typ 1 MHz eller nåt.

Jordningen av apparaten är för att musikern är en del av kretsen som "Tone Antenna" ingår i. Den som spelar måste ha "gemensam jord" med själva apparaten.

En lågeffekt-nättrafo bör inte vara svår att få tag i. Värdena är ju inte kritiska på något sätt, om du inte nödvändigtvis vill bygga precis som det visad schemat. Skicka ett PM om du vill, så kan jag ta en titt i "förrådet" efter en trafo.

Det en märkte när en provade...i tidens begynnelse! Om en sjunger eller spelar "fela" gjorde det lättare att "hitta" rätt...å rent musikaliskt mer blev en effekt än ett instrument...om en söker den typen av ljud är Whammyn ganska nära...beronde på vad en använder som ljudkälla...

Kanske finns mer info här:
http://www.thereminworld.com/

Ja, tack 1N34A står det ju, inte bokstaven "i".
Den verkar gå att få tag i.

Spolarna används för att "stämma" den?

Likriktarröret borde väl inte vara något problem att byta ut mot en diod-brygga? Något man måste tänka på där? Kanske ett motstånd för att få ner volten lite grann, röret tappar väl lite grann medan förlusten i dioder inte är lika stor?

Om någon sitter på en kristall och lämpliga spolar köper jag dom gärna

lampuradio, gärna, jag skickar ett PM, tack på förhand

Kristaller finns hos BHIAB (https://www.bhiab.se/perl/index.cgi) under "Div-komponenter".

Spolarna är för att ge de två oscillatorerna sina grundfrekvenser. Den ena ska vara stabil, den andra ändras med tonhöjdsantennen. För att få reda på deras värden ,måste man veta vilken/-a frekvens/-er som ska användas och räkna ut induktansen som passar med de inblandade kondingarna (som ju har sina värden angivna). Volymkretsens oscillator jobbar tydligen runt 1 MHz, så de två andra ska nog ligga minst 100 kHz därifrån, kanske mer ändå.

Sätter man en diodbrygga i stället för ett likriktarrör, "rakt av" på de två ledningarna till anoderna, får man en ruggigt hög spänning. Det räcker med två dioder som ersätter röret, samt att man bör införa ett skyddsmotstånd på typ 100 Ω mot första filterkondingen, för att dämpa inrusningsströmmen.

Om man har en trafo som inte har mittutag på anodlindningen, måste man såklart använda en brygga; samma gäller där med en dämpande resistans mot filterkondingen.

Nu har jag suttit och ritat lite, ser detta vettigt ut? Har jag gjort något väldigt korkat eller missat något väsentligt?

Layout:
https://drive.google.com/file/d/1IyXewK ... sp=sharing
Schema:
https://drive.google.com/file/d/1JWpnZ1 ... sp=sharing

Nu är jag ju absolut inte "Thereminkunnig", men lite principiella tankar kanske är av intresse.

Schemat är väl inte mycket att säga om; det ser rimligt ut och är väl utfunderat av någon som kan sin sak, misstänker jag.

Layouten kan behöva funderas lite över. Kretsarna med L1, L2 och L3, med resp. konding (C1, C6, C20) är så kallade resonanskretsar. Dessa utförs bäst som en sammanhållen enhet, dvs kondingarna sitter direkt på spolens lödöron. Tilledningstrådarna bidrar annars med strökapacitans som påverkar avstämningen. Ledningarna till och från dessa kretsar bör utföras i styv (enkeltrådig) ledningstråd, så de inte kan vibrera eller flyttas, eftersom även det kan påverka arbetsfrekvensen. Spolarna L1 och L2 ser ut att vara väl separerade, vilket är bra, men det kan vara värt att fundera över att sätta dem med kärnorna i 90° vinkel mot varandra (en monteras på en plåtvinkel) för att minimera deras inbördes påverkan.

Tack för input!
Spolarna går nog inte att vinkla, ena ändan på dom måste sitta i chassit så man kan vrida på dom. Det går förvisso kanske sätta en i bakkant och en uppe på chassit om det är viktigt.
Jag kom också fram till att det är bättre att dra glöden på höger sida då rören hamnar i bättre ordning, då borde jag vinna några centimeter sladd.

Såna där "Miller 70 osc" vridspolar/induktorer, som de verkar specificera i schemat , dyker upp ibland men inte varje dag och de kostar en del.
https://reverb.com/item/20758584-nos-nib-vintage-miller-70-osc-oscillator-xfmr-transformer-540-1600khz

Jag har tyvärr sett det också, min tanke är att hitta tre liknande spolar och linda om dom själv, det verkar inte jättesvårt eller nja...inte omöjligt i alla fall.
Så jag tänkte åka på loppis-banaza och hoppas jag hittar några risiga gamla radioapparater, dom skulle ju eventuellt kunna ha.

Om du hittar några "vintage-radios" så kan du troligen ha nytta av de mellanfrekvenstransformatorer som brukar finnas. Dessa är avstämda till c:a 450 kHz i vanliga fall, och har oftast spolar med justerbara järnpulverkärnor och/eller justerbara kondingar kopplade till spolarna. Antingen om du använder dem "rakt av" eller utnyttjar spolstommarna till att linda eget. Det förstnämnda är nog enklare, men då kanske kretsarna måste justeras.

Mitt problem här ligger nog mest i att om jag använder något som skiljer sig (väsentligt) från schemat så har jag alldeles för dålig kunskap för att kunna förstå vad jag ska ändra, men det är klart hittar man några som ligger inom en rimlig avvikelse kanske det kan gå. Annars är nog linda själv det "enklaste" sättet för mig, det är ju bara en grej som går att mäta ensam så att säga.
Tänkte att jag skulle beställa en LCR-mätar på nån billig kina-import eller amazon (det är väl billigt kina där också kanske)

Låt mig pröva ditt tålamod med några kretsdetaljer och deras funktion.

Det besvärliga är spolarna och kristallen, dessa grejer är svåra att få tag på idag. Kristallen är inte mycket att orda om, det går sannolikt att hitta en med rätt frekvens och den är som den är, dvs det är inte möjligt att modifiera eller justera den.

Spolarna (L1, L2 och L3) ges ett visst värde beroende på antal varv man lindar, och om de har eller inte har en järnkärna, eller om de har justerbara järnkärnor. Det viktiga är att deras värde (i µH eller liknande), tillsammans med en parallellkopplad kondensator (C1, C6, C20) skapar en resonanskrets med en viss frekvens. Det man behöver tänka på, är att det är de olika värdena (på spolen och kondingen) som ger frekvensen enligt en viss formel. Det innebär, att om man tvingas till att använda en spole som har "fel värde", kan detta kompenseras med att använda en konding med ett anpassat värde, och man kan få till samma frekvens. Det finns ju också justerbara kondingar, vilket är ibland lättare att få tag på än speciella justerbara spolar.

Spolarna har dessutom ett extra uttag. I beskrivningar av liknande oscillatorer (avsedda för radiosändare) anges ofta, som exempel, att spolen ska ha typ 50 varv och en "tapp" (extra uttag) vid c:a en tredjedel av lindningen från ena änden. Alltså, som att man lindar knappt 20 varv, gör ett uttag och sedan fortsätter linda 30 varv till. Det extra uttaget är till för att återmata signalen till röret, så att den förstärks igen och gör att kretsen kommer i självsvängning (en oscillator). Frekvensen bestäms alltså av spolen + den tillhörande kondensatorn. Frekvensen kan varieras antingen genom att ändra värdet på spolen (skruva på järnkärnan) eller genom att justera tillhörande konding. Tonhöjdsantennen utgör en del av kondensatorn i resonansfrekvensen med spolen L1 i schemat.

Spolar med järnkärna behöver färre trådvarv än sådana som inte har en kärna, för att ge samma induktans (som alltså mäts i Henry, H; i dessa fall ligger värden i området µH till mH). Rent fysikaliskt pelar det rätt liten roll vilken typ av spole man använder, men en med kärna blir ju mindre än en utan kärna.

Hittar du rätt spolar är det ju bara bra, men det är inte ett stoppande problem om du inte gör det. Man kan definitivt linda sådant själv. MF-transformatorer från nån gammal radio bör definitivt kunna ge lämpliga stommar att linda på.

Numera används ofta så kallade toroider att linda spolar på ( https://www.electrokit.com/ferrit/ ). Det är ju inte "vintage", precis, men rätt effektivt. Vissa material skulle medge att dina spolar bara behöver något tiotal varv, vilket inte är så jobbigt att linda själv.

Tålamod har jag, som tur med, gott av
Däremot fick du poletten att trilla ner, ett ödmjukt tack för det!
Då känns det ju helt plötsligt lite enklare, jag menar det vore ju trist att ramla på målsnöret bara för att man inte hittar exakt samma lilla mojäng.
Jag har dessutom några vridkondensatorer, några som bara är 2-15pf men även dom lite större (som dessutom ser lite kula ut) i lite olika varianter, det låter ju som att det kan bli användbart i så fall.

En fundering jag har, då jag hakat upp mig på spolarna är att i schemat används bara 1, 2, 3 av 5 möjliga. Nu killgissar jag bara, så rätta mig mer än gärna. Specen på spolen är:
540-1600 KC (som jag räknat ut att det står för KHz) och
(I.F. 100-550 KC)
Själva "range"'en har och göra med var järnstaven sitter, typ 540 om man plockar bort den och 1600 om den sitter under hela trådlindningen (eller tvärtom)
eftersom 4 och 5 inte används så kommer 540-1600 att användas.

Med det sagt så, om jag killgissat rätt, så borde jag kunna slakta ett par gamla radioapparater som satsar på AM-bandet och ta det där ifrån.

(PS Jag hittade en kristal med rätt värde, "skapligt" pris, vulgärt fraktpris, så den tänker jag är lika bra att slå till på)

Jag hoppas vi tittar på samma schema när vi diskuterar detta....

L1 sitter mellan galler-katod-jord på första 6BE6. Den är parallellkopplad med C1 (470 pF (eller mmF som de helt felaktigt säger "over there"). Dessa komponenter tillsammans bestämmer frekvensen i den första oscillatorn, som är den styrbara tonhöjdsoscillatorn, där "Tone antenna" är parallellkopplad med C1 och utgör den variation som musikern använder för att sätta rätt ton.

L2 sitter mellan galler-katod-jord på det andra 6BE6. Den är parallellkopplad med C6 (även den 470 pF) och sätter frekvensen i den heterodynoscillator, som samverkar med tonhöjdsoscillatorn för att ge en hörbar ton (man tar ut skillnadsfrekvensen mellan dessa två oscillatorer).

L3 sitter mellan galler-katod-jord på pentoddelen av ett 6AN8. Denna oscillator får sin frekvens bestämd av L3 + C20, där C20 beror på "volymantennen" och dess frekvens varieras när man påverkar volymantennen med sin hand. C20 är på 680 pF.

Det är möjligt, att man för att göra det enkelt för kunden anger att spolen är för 540 - 1600 kHz, men detta frekvensområde gäller ENDAST under förutsättning att man har valt C1, C6, C20 enligt något visst mönster. Kanske just 470 pF... Om man skruvar in järnkärnan, ökar spolens induktans och frekvensen sjunker, skruvar man ur den ökar frekvensen. Ökar man kapacitansen (större värde på C1, C6 etc), sjunker frekvensen och tvärtom.

Om inte tonhöjdsantennen fanns, skulle de båda oscillatorerna (de två 6BE6) kanske jobba med samma frekvens, och det skulle inte säkert uppstå någon ton (skillnaden = 0). I och med att man "sidstämmer" oscillatorn i det första 6BE6 med tonhöjdsantennen, kommer en skillnadston att uppstå, med en tonhöjd beroende av hur musikern placerar sin hand.

6BE6 är ett s.k. blandarrör. Det andra röret i schemat tar in signalen från det första på sitt "andra styrgaller" medan det samtidigt svänger på sin egen frekvens. På anoden i det andra 6BE6 kommer man att hitta skillnadsfrekvensen mellan de två signalerna. Allt annat som finns där är "högfrekvens" och kommer att kortslutas av C9, så bara tonen blir kvar, och den går vidare till V3 (12AU7).

Volymkretsen är gjord så, att pentoddelen av ett 6AN8 svänger på en frekvens, som bestäms av L3 och C20. C20 påverkas av volymantennen, vilket gör att man kan påverka frekvensen med sin hand. Signalen går via kristallen till trioddelen av 6AN8, och via C16 och en 1N34A (eller annan diod, oväsentligt vilken!) skapas en negativ likspänning, som via R12 och R8 stryper utgångsröret V3 (12AT7), så att ingen signal kommer ut. Detta bygger på att oscillatorn (med L3 och C20), i viloläge, skapar en frekvens som stämmer med kristallens, så att den "kommer fram" till V4A. När man för sin hand intill volymantennen, sidstäms oscillatorn och signalen till V4A stryps, vilket gör att det inte uppstår någon likspänning och att utgångsröret V3 inte blockeras längre, och att tonen kommer igenom.

Alla de här funktionerna kommer att vara väldigt beroende av att man justerar, provar, justerar, provar etc etc, men principen är "ganska enkel".

Jag hoppas som sagt att vi talar om samma schema.... du hade postat en länd 5/5.

Ja då, vi talar om samma schema, det är bara jag som inte kan uttrycka mig. Ber om ursäkt för förvirringen

Nu har jag i alla fall hittat några spolar som kanske kan fungera. Dom är i alla fall bestyckade med en skruv på toppen och ser ut att vara "variabla".