Hej ni som bygger eget och moddar/reparerar befintlig materiel.

Hur tänker ni när det gäller skyddskretsar, dvs säkringar och liknande anordningar för att undvika skador och eldsvådor?

Vad är viktigt att skydda (personskydd är självklart och behöver inte beröras)?
Hur gör man det på ett förnuftigt sätt?
Hur hanterar man skydd av dyra komponenter (typ rör), för att säkerställa livslängden?

Kanske kan bli en givande diskussion...

Intressanta frågeställningar som jag gärna tar del av! Tillför dock inget större...

Jag letade upp en tråd från 2915 där forumet var väl igång kring en Orangestärkare där det räknades upp diverse säkringsvarianter. Kanske kan ge lite intressant läsning. https://www.ljudbojen.com/viewtopic.php?f=24&t=105354&hilit=s%C3%A4kring

Jag minns på 70: talet var det snack om att egen impoterade Fendrar var bättre än dom som blev SEMCO ombyggda.
Naiv och okunnig som man var på den tiden , så trodde man ju på dom äldre gabbarna

Jag har själv en Fender super reverb från 68 och har lyckas komma över ett schema med SEMCOs ändingar var innritat.
Och ju mer jag lärde mig om mecka stärkare , så insåg jag att ALLT det som SEMCO hade gjort hade inget med ljudet att göra.
Utan enbart ändingar som gjorde stärkan säkare vid eventuella rör haveri.

Orginal har ju denna stärkan enbart en primäsäkring och standby.

Det som Semco gjorde var :
1.Man tog bort standbyen pga att den satt på fel ställe i kretsen och kunde ge upphov till haveri om stärkan om den stog länge på standbyen.
2. Man ändrade från EN primär säkring till en primär och en secondär säkringar.
3. Man säkrade upp glöden.
4. Man satt dit ett säkringsmotstånd innan reverb trafon.

Japp, Semco hade koll på läget

Anledningen till att jag började fundera på detta var denna tråd:
viewtopic.php?f=24&t=131136
Där framgår att en liten men långvarig överlast kan värma nättrafon till för hög temp. I det aktuella fallet fanns en termosäkring inbyggd i trafon, olyckligt nog av en typ som förstörs när den löser ut - det är meckigt att byta den.

Här finns flera "problemvinklar". En förstärkare med push-pull slutsteg sätts ofta att arbeta i klass AB, eller tillochmed B. Det innebär att slutsteget kan dra avsevärt mycket mer ström vid full uteffekt än i tomgång. Det innebär att det blir en konflikt mellan snålhet och kvalitet när tillverkaren ska dimensionera nättrafon... Ska den tåla full uteffekt under lång tid, eller ska man hoppas att det bara är korta utbrott med fullt spett? Om nättrafon väljs för klen, kommer den att bli överlastad även av en liten feljustering av bias (tomgångsström), trots att det kanske fortfarande ligger inom rörens maxvärden. En termosäkring är en bra lösning, men en självförstörande termosäkring, som nästan inte går att byta, känns som en mindre bra variant. Jag minns att trafos till modelljärnvägar brukade ha en självåterställande termosäkring, mycket smidigt.

Det är svårt att säkra upp B+ med smältsäkringar, om man vill komma åt annat än rena kortisar/överslag. Bland annat eftersom slutstegets strömbehov kan variera rätt mycket. Att sätta en smältsäkring före filtret kräver ju att den har rejäl tålighet mot strömstötar, om man har solid-state likriktare, och då kanske den inte gör nån nytta alls för att skydda slutrören.

Självklart är det bäst att säkra av både primärlindningen och sekundärlilndning(arna), då har man tillgodosett rena säkerhetskrav. När det gäller skydd av komponenter (ex rör etc) är det lite knepigare. Det finns säkert superkomplicerade överströmsskydd, men då kanske man kör in i andra problem...

Vet inte om det platsar här, men i en av mina stärkare (Laney LC15) blev nättrafon tidigare väldigt varm - så varm att man helst inte tog i den med bara fingrar. Det löste jag genom att montera en liten kylfläkt som blåser en svag bris på trafon, vars temp minskade avsevärt. Antar att det skyddar trafon i viss mån. Tycker att det är en bra, enkel och billig åtgärd. Visserligen alstras ett svagt ljud men det hörs bara när man inte spelar och det är tyst i rummet i övrigt. Det går utmärkt att använda en liten (4 - 6 cm typ) 12V-fläkt och driva den från likriktad och glättad glödspänning. Fläktarna brukar funka från 5 V typ, men går förstås saktare ju lägre spänningen är. Dock är min uppfattning att det funkar rätt bra även vid låga hastigheter. Krävs nog mest att luften rör lite på sig och inte blir helt stillastående. Står nu i begrepp att montera en liten fläkt (40x40x10 mm) i min enpetare (klass A), och hoppas då att slutrörets temperatur kan minska något och därmed kanske röret får lite längre livslängd.

Montering av en "termosäkring" tätt intill nättrafon bryter vid tillstånd som en vanlig säkring inte klarar.
https://www.kjell.com/se/produkter/el-v ... 0-c-p41190

Det är mycket billigare att byta denna än att byta trafon. Jag skulle köpa ett par 70 och ett par 90 graders,
montera en 70 och de om den håller. De överblivna säkringarna monteras lämpligen i förstärkaren tillsammans med
en anteckning.

Hej Richard !

Jag fick lära mig av en erfaren rörtekniker att om nättrafon är så varm att man inte kan hålla haden på den, så är något som inte är bra.

Pignos hade en stärkara som lät väldigt bra när den funkade :https://el34world.com/charts/Schematics/files/_miscellaneous/Pignose_g40.pdf
Och den hade oxså termosäkring som löste ut frekvent , har även hört rykten om att man la ner produtionen pga detta.

Min "take on" termosäkringar är att dom sitter där pga ligger nära gränsen till under presterande PT.

Det är absolut en åtgärd som kan nyttig på flera plan, rör etc kan få ett längre liv. Har också gjort som du i ett par förstärkare. En Fender Bassman 135 borde det varit fläkt i från start, det är i praktiken en förstärkare i storlek med en Dual Showman (ingen reverbtank) som har ett hälften så högt kabinett. Väldigt trångt och väldigt varm före fläktinstallation.



Ja, det är ett utmärkt tips, men jag funderar på hur jag sätter fast den utan att det ger upphov till risk att chassit blir strömförande? Krympslang åldras misstänker jag?

(Har förresten rotat upp att det i en Hammond ersättningstrafo sitter en säkring som bryter vid 142 Celsius. Då sitter ju säkringen förmodligen mer eller mindre i lindningen.)

När Owe nämnde Semkoritningar kom jag tänka på att det finns originalpapperen i den där Bassmanförstärkaren, och mycket riktigt, det finns en ritning med Semko-beteckning på.

Där är glöden avsäkrad med en 8A säkring och högspänningen före likriktardioderna med 2 x 630 mA T. deta har ju fungerat i över 40 år, så det kanske är en bra variant? Schema på just denna delen nedan. Det är fyra 6L6GC i den stärkaren.

Angående termosäkringen :
Jag köpte några på kjell. Höljet är fast kopplat till ena ledningen. Alltså måste man skydda den med t.ex. krympslang
för att inte riskera att chassiet blir spänningsförande. Man kan ha dubbla isoleringar, vaxrör ( om någon kommer ihåg dessa) + krympslang.
Andra modeller säljs av conrad https://www.conrad.se/sv/p/eska-a1-3a-f-temperatursakring-102-c-3-a-250-v-1-st-419045.html#productTechData som är lättare att isolera.

Ett annat sätt jag funderar på är att koppla termosäkringen i serie med glödlindningen. Blir trafon för varm så bryts glöden
och därmed slutar rören att dra ström. Skyddar dock inte mot läckande B+ kondingar i kombination med Si likriktare.

Har nu monterat in fläkten i enpetaren (Laney CUB8). Likriktade glödspänningen med en enkel diod (1N4148) och glättade med en liten elektrolytkonding (470µF, 10V). Medelspänning blev 7,1 V och fläkten drar då 64 mA. Rotationshastigheten känns fullt tillräcklig (hade säkert kunnat räcka med ännu lite lägre hastighet). Tog tempen (med termoelement + multimeter) före och efter fläktmonteringen. Slutrörets (6V6) glastemperatur sjönk från c:a 140 till 95 grader, vilket känns som en ganska stor temperaturreduktion. Gissar att det kan öka på rörets livslängd en del - eller vad tror ni? Eventuellt kan rörets mikrofoni, som jag tidigare upplevt, ha minskat eller försvunnit för jag observerade inga sådana tendenser efte att fläkten var monterad (men det kan vara en tillfällighet). Förstegsrörets temp sjönk också, från c:a 66 till 35 grader, men det har kanske inte så stor betydelse. Nättrafon hade låg temp, 35 grader, från början så där sänktes tempen bara 5 grader. Sammanfattningsvis så tror jag att det ibland kan vara en bra idé att montera en kylfläkt, kanske speciellt i klassA-stärkare. Är ju varken dyrt eller speciellt svårt.

En bra åtgärd !

Men : 1n4148 är en småsignalsdiod som kanske inte håller. Använd en 1n4004 i stället kostar lika lite som en 1n4148

Jag tror inte man behöver oroa sig för åldringsegenskaperna hos krympslang - så länge man inte bränner dem nåt grymt...

140+ °C är väldigt varmt, jag skulle påstå, att man ligger nära självdestruktion på isolermaterial, men sitter en sån säkring inuti en lindning, kanske det funkar. Knappt något som lämpar sig för eftermontage, dock. Det är ju inte meningen, att en trafo ska jobba kontinuerligt vid högre temp än 60-70°, det är rackarns obehagligt varmt redan då.

Jag tror att lite luftväxling kan göra stor nytta, även i en felfri apparat som jobbar inom sina specar. Speciellt för komponenter som alstrar värme kan det betyda en hel del för livslängden. Fläktar för datorbruk brukar väl vara 12 V och de startar oftast snällt från 6 V och kan vara väldigt diskreta.

Klassiska byggen, "luftslott" och modeller med komponentbrädor, är sällan så känsliga, men kretskort är en idé bäst lämpad för halvledarkretsar, som inte blir så varma. Har man problem med en kretskortsapparat, så lär man ta en närsynt kontroll av hur rörhållarna är inlödda; det är inte sällan lossnade/dåliga lödningar där efter några års hård användning. Det behöver inte vara så varmt att det "smälter" på lödställena, utan det brukar bli problem bara genom det som kallas "termisk cykling", dvs att apparaten blir het, och kall om vartannat många gånger. Det kan leda till att lödställen får sprickor och dålig kontakt, och att ledningsbanor lossnar mm liknande elände. En lätt förstärkning av ventilationen kan göra stor nytta där...

Jodå peterh, jag är medveten om det. Valde 1N4148 för att den är liten - och för att jag hade den hemma. Kollade dock först i databladet och drog slutsatsen att den borde funka. Tål ju iaf minst 150 mA och 500 mW och ska även funka som allround-diod (bl a likriktning). Här är det ju bara fråga om 64 mA och ca 50 mW (0,8 x 0,064) så det borde gå. Och varm blir den ju inte heller. Tack för synpunkten iaf.

På tal om höga temperaturer och varma transformatorer har jag i gamla anteckningar sett att nättrafon i min Laney LC15 kom upp i 65 grader efter ett par timmar på tomgång. Och, som lampuradio säger, det är riktigt varmt - man vill inte gärna ta i det med bara fingrar. I just detta fall var lösningen en fläkt + att jag sänkte bias rätt rejält (till c:a 50 % av rekommenderade maxeffekten 12 W). Inga problem därefter.