Frågeställning är ju varför det skiljer mellan att sladden går att dra ur på två ställen eller inte eftersom det blir precis samma sak var man än drar ur den. När det kommer till fasta installationer har jag för mig att även fast det är stickproppsförsett kan det ses som en fast installation. Tex lysrörsarmaturer som är anslutna via stickpropp.

Förtydligande:
Jag ser inte heller någon skillnad mellan fast eller löstagbar anslutningssladd.
Vad jag menar är att oavsett om du har en eller två-polig brytare har du alltid nätspänningen in i förstärkaren. En nätswitch, en eller två-polig, är inget säkert brytställe. Det får du bara om du drar ut sladden, från vägguttaget eller intaget i förstärkaren. ( så kallat "Synligt brytställe")

Nu har jag fått svar från elsäkerhetsverket och då får ni väl tolka denna text, jag tolkar detta som att en gammal Fender med enpolig brytare och den är tillverkad så och den har en stickpropp som går att dra ur väggen så är det helt okej. Sen är det kanske inte det mest säkra men inte olaglig på något vis, det är ju inte olagligt att köra med dåliga däck på bilen bara du har mönsterdjup och det är väl lite samma sak här.

Vet inte hur ni tolkar texten i övrigt men det verkar ju vara så att kan du bara koppla loss prylen från nätet skulle en 1-polig brytare duga. Det man kanske skulle göra är att fördjupa sig i standarden EN 60065

Vill än en gång säga att jag inte med det uppmanar folk att använda 1-poliga nätströmbrytare, ett bra råd är väl också att om man vet med sig att man har 1-polig brytare i sin förstärkare som i bla Vox AC4 och Marshall Class 5 att då dra ur sladden ur apparaten eller väggen då den inte är i användning då fasen annars kan ligga på in i apparaten om nåt skulle hända och man inte är hemma.

I övrigt verkar det ju ganska klart att tillverkar man en förstärkare så skall den vara säker och det ligger på tillverkaren.

Så bygger vi egna förstärkare så sitter man väl i klistret om det skulle hända nåt och då gäller det väl att man bygger med förstånd, vidare skulle jag nog göra en manual till bygget och i den ta med att förstärkaren inte enligt tillverkaren får användas utan jordfelsbrytare för personskydd och används inte det så har man brutit mot tillverkarens instruktioner för hur apparaten skall användas, troligtvis åker man nog ändå dit om nåt går fel men det borde vara något bättre. Varför jag tänker på en manual som säger att jordfelsbrytare skall användas är efter en kurs i elsäkerhet som vi hade på jobbet. Som exempel brukar den ofta tydligen finnas med en bruksanvisning till 25 meters skarvsladdar och svårt är det då att koppla in en skarvsladd i ett vägguttag och till någon förbrukare, det kan ju vet som helst? vad står det då i manualen? Jo att om du kopplar ihop sladden med en till sladd så skall jordfelsbrytare användas då motståndet i sladdarna annars kan bli så högt att säkringen inte går vid ett eventuellt elfel. Problemet är väl hur många läser bruksanvisning till en skarvsladd eller en förstärkare för den delen med men att tillverkaren sitter säkrare då produkten inte används enligt instruktionerna om nåt skulle hända.

Här är mitt mail så får ni läsa.

Hej!

Är musiker och brukar då serva mina gitarrförstärkare själv och har lite frågor.

Har haft lite diskussioner med några likasinnade vänner som också servar instrumentförstärkare om vad som gäller om man har fast eller löstagbar apparatsladd.

Fallet som det rör sig om är gitarrförstärkare och då hävdas det att om man har en fast nätsladd i förstärkaren skall man ha en tvåpolig brytare för nätspänningen och säkrat apparaten på bägge inkommande ledarna från nätsladden så man alltid har en säkringen på fasen innan en tvåpolig nätströmbrytare. Om man där i mot har en löstagbar apparatsladd och apparatintag ex C14 så skall det räcka med en säkring på ena ledaren (ofta monterad i apparatintaget) och en enpolig brytare för nätspänningen. Många moderna kommersiellt tillverkade gitarrförstärkare från bla Marshall och Vox har apparatintag, en säkring och enpolig nätbrytare och dessa bör ju tycker man följa gängse normer för elsäkerhet.

Hur ligger det till med detta vad är rätt och vad är fel i sammanhanget? Om det råder skillnader i om man får använda en eller tvåpolig nätbrytare och säkra en eller bägge ledarna beroende på om apparatsladden är fast eller löstagbar. Är fallet så skulle det vara intressant att få en förklaring på varför det är så och hur man tänker då.

Mvh
Bo Larsson, Överkalix


Svar:
Hej Bo,

Detta beror mycket på vilken förstärkare eller snarare när den är tillverkad. En elpryl brukar ofta (i nästan 100 % av alla fall) tillverkas efter en standarden. I standarden står det hur den ska göras säker. En standard som är lämplig är troligtvis EN 60065. Givetvis har den förändrats över tiden och kraven med det.

Lagen är rätt så tydlig (ELSÄK-FS 2000:1 för att vara exakt). I den står det att den ska vara säker och att det är upp till tillverkaren att göra den säker. Här brukar då ofta standarden användas för att göra en säker produkt. Den ska också klara felfall, dvs. nånting ska kunna gå sönder i den och den ska fortfarande vara säker. Här kommer säkringen in, den skyddar ju både personer och egendomen (förstärkaren). Det är dock svårt i Sverige att veta vad som är fas eller nolla ett uttag. Detta oavsett fast nätsladd eller löstagbar då den har en stickpropp i ena änden.

Om man tittar då i standarden EN 60065 så finns det flera sätt att ordna brytningen:
8.19 Disconnection from the MAINS
8.19.1 When the apparatus is designed to be fed from the MAINS, a disconnect device shall be provided to isolate the apparatus from the MAINS for servicing.
NOTE The following are examples of disconnect devices:
. the MAINS plug,
. an appliance coupler,
. an all-pole MAINS SWITCH,
. an all-pole circuit breaker.
Where the MAINS plug or appliance coupler is used as the disconnect device, instructions for use shall comply with 5.4.2 a).
Where an all-pole MAINS SWITCH or an all pole circuit breaker is used as the disconnect device, it shall have contact separation of at least 3 mm in each pole and shall disconnect all poles
simultaneously.
Dvs. finns det en stickpropp så kan den duga som att koppla ur elprylen.

Standard/norm föreskriver lägsta krav.
Sedan finns det s.k. risk och konsekvensanalys.Därifrån kommer rekommendation på dubbelskydd.
2-polig separation från nätet även med IEC apparatintag installerad. Dubbel säkring har att göra med att,
åtminstone i Sverige, går det inte att veta villken sida blir kopplad till fasen.
Det spelar ingen roll när man har SMPS kraft medan med gammaldags linjära, transformatorbaserade apparater kommer en av de 2 säkringar lösa ut snabbast vid spänning/strömspikar från nätet. Den som just då ligger i serie med fasen. Har man bara en säkring och den ligger i serie med nollan så finns större risk att transformatorn tar skada av spiken. Primärlindningens induktans har med detta att göra.
IEC apparatintag-dubbla säkringar-2-polig strömbrytare. Livrem och hängslen.
Sedan nämns felfall. Identifiera vilka fel kan förekomma under normal användning. Provocera ett fel i taget och kontrollera att de inte orsakar brandrisk eller elchock, att säkringar löser ut som det skall. Elektrolytkondensatorer antas kortsluta vid katastroffel. Bryts inte strömmen tillräckligt snabbt så brinner de.

Om man då skulle vilja sätta en säkring nr 2, dvs på den andra ledaren, och inte vill borra nytt hål i bakpanelen, vad finns det då för slags säkringshållare som kan monteras inne i chassit där starkströmskabeln kommer in?

Säkringshållare för glasrörssäkring:
http://www.kjell.com/se/sortiment/el-ve ... -mm-p41103

Jag tror att det är viktigt att tänka igenom vad man ser för faror och vad som ska göras för att motverka riskerna. Det farligaste man gör med en elapparat är att felsöka/testa/provköra och då är ju strömmen påslagen... då spelar ju strömbrytare och säkringar eller löstagbara sladdar ingen större roll. Det näst farligaste är att använda den och då har riskerna att göra med jordat/ojordat/jordfelsbrytare. Sen kan apparaten få ett internt haveri och för att den inte ska brinna upp finns säkringar i strömförsörjningen. I bästa fall funkar säkringen/-arna på sekundärsidan som de ska, i ett rejält haverifall går nog även primärsäkringen/-arna.

Denna typ finns ju också, kolla bara att kablarna klara av 230VAC http://www.kjell.com/se/sortiment/el-ve ... -mm-p41107



Jag blir mer och mer inne på att sätta dubbla säkringar på primären efter som jag nu började fundera på vad som hände mig med en SF Vibrolux med misstänkt nättrafohaveri som fortfarande står kvar i min källare. Säkringen i väggen gick då man slog på stärkaren.

Förmodligen är det ju då fel i trafon så att det är korts till jord och vänder man stickproppen så att säkringen hamnade på "fel" sida av primären så går fasendirekt till jord och gör en kortslutniong och säkringen i elcentralen går, vänder stickproppen åt andra hållet så går säkringen i stärkaren om man har rätt värden här. Denna stärkare hade någon smart människa säkrat upp så att det var 3.15A på sekundären på högspänningen och sen har man nog fått haveri i nåt slutrör och eldat trafon tack vare detta, minns inte värdet på primären men högt var det också. Förmodligen hade denna nättrafo överlevt om man hade använt vettiga värden på säkringarna.

Vad bör man kolla av då det gäller nybyggen?

Att säkringen för nätspänningen löser om man får kortslutning av 230V fasen till jord.
Att säkringen till högspänningen går om man får kortslutning mellan högspänningen och jord
Att säkringentill glödspänningen går om man får kortslutning av glödens faser och jord. Hur är det här skall man även kolla av om det skulle hända något mellan glöden och högspänningen?
Att säkringarna för eventuellt andra lindningar för styrningar av relä, optokopplare och annat jox går om man får kortslutningen?

Personligen tycker jag att det inte alls skulle vara fel att göra en klistrad tråd om säkerhet och vad man bör tänka på.

Är Vibroluxen till salu?

Är inte min men om den skulle bli till salu köper jag den