Hallå allesammans.
Har inte pillat i gitarrförstärkare på ett tag nu. Känner mig lite ringrostig.

Hjälp mig. Vad blir galet här?
Kollar i en 18-watts Marshall. Katodmotstånd på 150 ohm och mäter 9,82V över detta. Har en anodspänning på 390V.
Får det till 25,53 watt. Låter ju tokmycket!?

Tänker/räknar jag fel?

9,82 V över ett (katod)mostånd på 150 Ohm ger en ström på c:a 65 mA. Det är inget alarmerande med en sådan ström, men man frågar sig om det är ett Rk som är gemensamt för två rör eller ett för ett enda rör? Den totala effekten om man räknar anodspänningen och katodströmmen är c:a 25 W, återigen inte alarmerande i sig självt, men det beror på vilka rör som är inblandade och om det är ett eller två rör.

Tillägg:
Effektiviteten hos förstärkare (allmänt) är inte strålande. En tomgångseffekt på tre gånger uteffekten är inte ovanligt. När förstärkaren inte jobbar blir allt bara värme, när man tar ut ljud blir värmeutvecklingen oftast mindre (beror på om det är klass A, AB, B i slutsteget).

Det handlar alltså om det gemensamma katodmotståndet för båda rören.
Mäter nu på en annan 18-wattare där anodspänning är lägre, runt 360V, men även på denna så ligger jag uppe på 24W; mätt, uträknat och på båda rören.

Låter helt rimligt!

Eftersom katodbias, även kallad automatisk bias, är självreglerande inom ganska brett område så är rörens arbetsförhållanden nära max specad anodförlust akceptabla.
Du får total anod + G2 förlust på 24.9W dvs ca 12.5W per rör. Mh.a. datablad skattas G2 förlusten till ca 3W per rör. du har ca 10W anodförlust per flaska. Tuta och kör.

Tack för bra svar!
Behöver jag räkna med G2 förlusten när jag kör fixed bias också?

Om du har fixed bias och t.ex. 1-ohmsmotstånd från katod till jord för strömmätning, så mäter du även här anod + skärmgallerström. D.v.s. i princip samma sak som vid autobias, fast nu mäter du (troligtvis) på varje rör för sig - om det sitter 1 ohm vid varje katod.

Om du har möjlighet att mäta DC-resistansen i utgångstrafons två primärhalvor (mät när stärkaren är avstängd och "urladdad"), så kan du under drift (tomgång) mäta spänningsfallet från mittappen till respektive anodtapp, och räkna om till ström. Då får du endast anodströmmen. Vilket sedan kan räknas om till förlusteffekt. Fast om du har fyrar slutrör (två per halva) så vet du ändå inte exakt fördelningen mellan de två rören på respektive halva.

Om du har en stärkare med skärmgallermotstånd så kan du mäta spänningsfallet över dessa, och få ut endast skärmgallerströmmen. Vilket sedan kan räknas om till förlusteffekt, o.s.v.

Det är nog viktigt att förstå de olika rörparametrarna ordentligt.

Skärmgallret (g2) drar alltid en viss ström och g2-förlusten (effektutvecklingen på skärmgallret) är alltid skärmgallerströmmen gånger skärmgallerspänningen. Skärmgallret i en slutpentod eller sluttetrod drar en viss ström som beror på spänningen på g2 och på spänningen på anoden (se databladen) Edit: och på styrgallerspänningen, förstås...). När anodspännigen Va är låg av någon anledning drar g2 mer ström. Detta händer i normal drift hela tiden när anoden blir "låg" pga signalen, men det innebär också att man inte kan laborera med anodspänningen hursomhelst utan att ta hänsyn till hur g2 är spänningssatt. Sätter man Va till noll och låter g2 ha normal matning så lär g2 snart brinna upp eftersom det då drar för mycket ström. Bara som exempel...

För att kunna tolka mätvärden på ett bra sätt bör man ha möjlighet att konsultera datablad för de rör man hanterar.

Om man har automatisk bias (katodmotstånd) eller fixed bias spelar inte nån större roll för beroendet mellan Anoden och skärmgallret (g2), de kurvor som finns är upplagda efter spänningar mätta mot katoden.

Effektutvecklingen I RÖREN vid tomgång är normalt sett alltid högre än vid full last. Vid klass A gäller detta alltid, vid AB och B med viss modifikation.

Åter tack. Kör en copy-paste ner till ett dokument på datorn så man kan läsa detta igen sen när glömskan är tillbaks nästa gång.