Du menar "Är det normalt att Skärmgallerspänning och Anodspänning är samma" ? Ja, de matas ofta från samma punkt, någon volt kan det variera.
Vad avser bias-probe så är det en onödig utgift.
Sätt i ställer 10Ohm 1/4w mellan katod och jord, dra en tamp mellan varje katod och ett uttag med 5 eller fler kontakter placerat baktill.
Detta uttag använder du att mäta bias, 0.5V == 50mA Då slipper du rycka ut rören för att sätta dit biasprobes. Uttaget skall naturligtvis
även ha en jordad kontakt. Du kan ta en oktal eller novalsockel om du vill, huvudsaken är att mätprobarna till DVM får bra kontakt.

Tack för rättningen, fixade inlägget! Intressant läsning, spontant känns det som lite invecklat för att slippa rycka ett enstaka rör och koppla in en prob, när man ändå är i färd med att byta rör? Du snackar om att borra upp chassit, montera en oktalsockel där och gå loss med lödkolv på socklarna för att bygga in en intern permaprob eller? Vad är DVM?

Jag sneglar på Eurotubes ProbeOne, deras enklare variant känns som att jag skulle bygga själv, eller missar jag något där?

https://www.eurotubes.com/store/pc/bias%20probes.htm

Du....Laney Klipp syndrom.

Få ner spänningarna mot skärmgallerpunkterna,och det fort.
Max 500VDC är vad som gäller.

Skulle du vilja utveckla det där lite? Har trålat nätet om info på OR120 i flera omgångar och aldrig sett en med spänningar under 500V? Nog för att det nog slutar med att jag bl a tar ner spänningarna på ett eller annat sätt, men ändå, jag hade gärna invigts i vad du tänker nu. Säkringsproblemet är ju löst och det.

Det jobbiga är väl att montera en kontakt av något slag. Att sedan installera ett motstånd i serie med katoden till jord och därefter dra en tamp
till kontakten man monterat är ett engångsjobb. Efteråt är det bara att koppla din DVM(digitalvoltmeter) till kontakten och läsa av
strömmen genom röret. Du har mätpunkter för alla rören i kontakten..
Det fifiga med att sätta 10ohms 1/4w motstånd i serie med katoden är att om rören "flashar" dvs får överslag, så brinner motståndet upp
snabbt och utan andra skador. Som en säkring men snabbare.

Är man ändå igång och borrar och löder på katoden kan man sätta in en snabb säkring där vilket är som namnet snabb och man slipper att börja löda när det blir rörproblem. Då sätter man en resistor med högre effekttålighet så den inte går utan bara säkringen givetvis.

Å allt detta skulle göras för att undvika använda den onödiga, dyra och omständiga biasproben? Som bokstavligt talat är plug-and-play?

Någonstans får vi nog också enas om att respektera att detta är ett stycke svensk musikhistoria på bänken och att restaurering, avsedda driftparametrar och säkerhet är huvudprioriteringarna, inte att hitta en plattform för uppfinnarjocke! Använda resistorer som säkringar, jo jag tackar!

Missförstå mig rätt, jag har nog aldrig känt så mycket uppskattning gentemot ljudbojen som jag gör nu, ni är ju helt fantastiska! Jag är dock nu mest intresserad av långrandiga diskurser om diverse spänningar. Driftparametrarna är på ett ungefär korrekta, så pass att jag sätter min tillit till justerbar bias och tåliga rör. Jag vet att inte alla håller med, och detaljerna kring detta har jag definitivt öra för.

För intresseklubbens vällust ska jag ta en titt på hur den svenska säkringsåtgärden egentligen är konstruerad här.

Om du tar o kollar ett faktablad för EL34 så ser du att max skärmgallerspänning är 500V, max anodspänning är 800V. rörtypen är alltså inte designad för 575V Vg2. Det kommer att smälla förr eller senare.

Jag inbillar mig att -39V kommer att få röret att dra lite väl mycket ström vid 575V. Det där hade jag nog velat mäta upp innan vidare användning av apparaten. Mäta utan att löda in motstånd gör man genom att först mäta motståndet över utgångstrafon. Sen mäta spänningsdroppet över densamma i tomgång. Sen dela uppmätt spänningsdropp med den uppmäta resistansen. Där har man tomgångsströmmen.

Okej, perfekt! Då är jag med på banan igen, tyvärr är det så illa att JJ:s datablad t om specificerar 450V och så då är ju spänningarna ärligt talat helt åt helvete. Lyckligtvis återstår ju alternativet med KT77:or som har spec. gränsvärde på 800V för Vg2. Det är trist att rör inte görs efter militära kvalitetskrav längre antar jag. Det känns ju som att historiska faktorer egentligen är den största boven! Höjd nätspänning och klenare rör hade väl ingen räknat med för 40 år sedan.

Noterat, återkommer när jag gjort något framsteg här.

Funderar om det är något galet med biaskretsen. Om AC spänningen är 36 som anges i schemat borde DC spänningen leta sig upp mot -46 om det bara är 1k som droppmotstånd. Detta känns lite mer rimligt tycker jag

Mm. Som BB är inne på är 575VDC mot g2 för mkt.
För att göra det hela ännu värre då så ligger anodspänning och skärmgallerspänning (g2) mkt nära varandra,och se det rimliga är att när PT´n kommer att svikta kommer mycket momentant skärmgallerna vara anoder eftersom anodspänningen rimligen är det som dyker först i samband med sviktet som uppstår vid högre effektuttag.

Mao är problemet tvåfalt och att installera KT-77´or tar inte bort det sistnämnda problemet.

Om du avser installera KT-77´or vore en lösning att lägga en zener om tex 22V/5w ut mot resp g2. Då borde det hela rimligen bli stabilt nog.

Skärmgaller är INTE designade för att hantera effekt. Om du återigen kikar i datablad så anges normalt Pmax för g2,och det brukar inte röra sig om ngr större effekter inte.
Skärmgallers uppgift är primärt att attrahera elektroner. Inte att överföra effekt.

Kan man inte bara mata g2 med centertappen på PT den ligger på 575/2. Har jag sett andra pjäser göra men kan inget om hur ljudbilden blir själv.

Som jag skrev "snabbare". Gäller naturligtvis bara om man har ett 1/4 w motstånd.
Säkringar är inte snabba, de skall tåla viss transient för att man skall slippa översäkra för att det skall hålla.

Men säkringar på katoden är bättre än säkringar på anoden eller OT mittuttag och fortfarande ha B+ på g2

Exakt samma sak gäller väl för resistorn? Man sätter ju inte en som precis tål strömmen. En 1/4 10ohmare är detsamma som 158mA tålighet. Även när man överskrider detta så går den inte upp rök omedelbart utan börjar mörkna lite snyggt sådär....

En metallfilm är väldigt lite massa som värms fort.

Jo men en glasrörs snabbsäkring har väl en 0.05s utlösning när man är uppe i overloadström. Har svårt att tro att en metallfilm skulle göra ett så speciellt mycket snabbare jobb som säkring. Känns som man kan lägga säkringen betydligt snävare mot arbetsströmmen än resistorn med.

Man måste ju ta hänsyn till om man mäter Va och Vg2 med rören isatta och aktiva, eller med rören urtagna... Spänningsaggregatet ger väl sina 575 eller vad det nu kan vara, men när full viloström flyter är det nog en lägre nivå. EL34 är specat för Vao 2000 V och Vg2o 800 V, vilket menas att under uppvärmningen, innan röret börjat dra ström, får skärmgallerspänningen vara 800 V, medan driftspänningen däremot inte ska vara högre än 500 V. Alla normala kraftaggregat tappar ett väsentligt antal Volt när rören börjar dra ström.

Troligen ligger inte ditt problem i matningsspänningen till anod eller g2.

Kommersiella förstärkare för lite högre effekter hade ofta ett katodmotstånd på nån liten resistans (typ 10 ohm), eller nåt annat arrangemang, avsett att användas för mätning av katodströmmen (det brukade finnas ett inbyggt instrument och en omkopplare så man kunde mäta olika saker med förstärkaren i drift). En sådan mätning ersätter mätning av bias-spänning, eftersom den faktiskt mäter det som bias ska sköta om, nämligen rörens viloström. Man justerar bias genom att ställa in rätt katodström i slutrören. Det är faktiskt inte en dålig metod, eftersom man kan ordna det så det går att justera individuellt för varje rör + att man kan se om det inte går att få upp strömmen ordentligt, vilket kan indikera att det är dags för rörbyte. Att bara ställa in en viss bias (alltså spänningen) ger inte samma resultat, man behöver veta katodströmmen för att kunna avgöra om slutsteget är balanserat.

Petnoga innebär väl egentligen att vi skall tala anodförlust i tomgång.
Det som äts upp via g2 skall i det läget anges för sig.

Om det nu är för hög spänning mot g2 eller inte,mao om det är under belastning eller inte,vet som jag förstår det så långt bara TS.

Men jag e med dig. Mäter oftast bara katodström jag med. Det där med justering av viloström är ju som bekant ett välavhandlat ämne och man kan nog utan större överdrift hävda att "the wise men ov Acron" fortfarande inte gett oss ett svar.
Mao,det handlar väldigt mkt om tycke och smak just den där biten,inom rimliga ramar givetvis.

Oavsett metod säkring eller motstånd finns ett potentiellt problem :
Om säkringen brinner av kommer katoden att närma sig B+ Risken finns att isolationen mellan katoden och glöden
går sönder och att B+ (begränsad av blixten och OT) jordas vi glödlindningen. Om den är "humbuckad" via en pot eller
notstånd kan dessa gå av och mer eller mindre fulla B+ hamna på alla rör i samma glödslinga.

Hur förhindra detta ( visserligen osannolika ) ?

1/ jorda katoderna direkt.
fast då har vi fårlorat möjligheterna att mäta bias, dessutom får OT ta hela smällen när ett rör blixrar

2/ jorda glödlindningens mittuttag
funkar bra om vi har ett mittuttag

3/ använda flera glödlindningar så att bara slutrören riskeras
då kan vi även om vi saknar mittuttag i stället jorda ena glödpolen, brum från glöden stör inte på slutrören

4/ fler förslag ?

Sammanhanget föll bort lite mellan vändorna ja, jag har mätt med rören urtagna enligt instruktioner i tråden! Dock tyckte jag det var lättare att mäta på pinnarna inne i chassit snarare än i sockelhålen, så jag kan lika gärna mäta igen med rören i och se om det närmar sig mer resonabla värden. Förstärkaren gör ju inget konstigt i tomgång ändå så varför inte?

Hej åter igen!

Äntligen har jag fått tummen ur och mätt upp strömmen over rören med prob, samt spänningen mellan anod och katod så jag kundre räkna ut dissipationen. Jag har mätt med rören i nu, och inte mot jord! Jag kanske kan mäta de värden jag tidigare tog med rören urtagna, imorgon. Kan ju vara intressant och se hur det ändras för nybörjare som mig om någon sådan lurkar.

Alltså, mellan Pin 3 och Pin 8 är spänningen idag ~475 VDC och proben visar ~43 mA. Stärkaren har nya E34L, är omkopplad till 240 V och skjuter en likriktarsäkring efter några minuters spel i dagsläget. Jag tycker att biasen är för hög nu på 80-85% av maxdissipation, så min misstanke är att den seglar over maxdissipation titt som tätt när den används som den ska. Det sägs ju överlag att 70% är ett generellt riktmått på övre tak, men specifikt för gamla OR-120 ett minsta värde för att undvika detta med övergångsdistortion p.g.a lustig fasvändare, inte alla som köper resonemanget ang. OR-120:s särskilda status så jag siktar på 70% och kollar med oscilloskop om jag kan gå lite kallare, hur som helst så ska strömmen ner till ~36 mA i ett första steg. Samtidigt anar jag ugglor i mossen, den borde fixa 43 mA utan haveri?

Planen imorgon är att installera justerbar bias, givetvis har teknikern i sin outgrundliga vishet gett mig en gåta: ska värdet på resistorn upp eller ner för att sänka strömmen? Idag är den på 22.5 kOhm. Min tanke är att beroende på svaret på gåtan klippa ett ben och löda på poten i serie, eller lyfta kortet och byta ut det hela rent och fint.

Hur ska jag tänka här? Vad i konstruktion/design dikterar om högre eller lägre resistans sänker strömmen över rören, och vad gäller specifikt i en gammal OR120? Jag lämnar detta här och hoppas att någon av er kan sprida ljus över det medans jag letar svar på Orange-forumet.

du har förmodlingen nått kajk med kondingar eller en spökande utgångstrafo eller så använder du felaktiga säkringar

b+ säkring på 4 st EL34 brukar väl vara ca 800mA sitter ju 400mA i 50 wattare på marshall som ref

Är detta ( http://www.orangefieldguide.com/OFG_SCH ... 2power.jpg ) schemat på ditt kraftaggregat? Då har det fast negativ bias ("N.B"). För att få ändringsmöjlighet kan man ersätta motståndet 22 kOhm med en pot och ta ut bias från släpkontakten. Det kan då bara bli fråga om att MINSKA bias, dvs höja tomgångsströmmen. Jag skulle personligen föredra att göra en säkrare koppling an den jag beskrev (så att inte avbrott i poten ger strömrusning), men jag får hursomhelst intrycket att du skulle behöva MER bias för att få ned tomgångsströmmen och då krävs lite mer fix med biaskretsen. Biaslindningen verkar ju lämpligt nog vara en med mittuttag och då kan man ändra tvådiodkopplingen till en brygga som använder hela lindningen och får då dubbla utgångsspänningen att labba med.

Här ( http://tubedata.milbert.com/sheets/129/e/EL34.pdf ) finns datablad med kurvor för EL34. En av de klassiska kopplingarna som beskrivs anger tomgångsström på c:a 30 mA per rör och max-signal-ström till 110 mA per rör och det är med lägre matningsspänningar. Kretslösningen i din förstärkare utnyttjar verkligen rören till max, men att plusmatningssäkringen går är inte ett bra tecken. Man kan ju mäta totalströmmen genom att bryta slingan genom säkringen så man får ett grepp om vad som faktiskt händer när säkringen går (om det är bara strax över gränsvärdet eller om det är fråga om nån rejäl rusning).

Kondingarna är utbytta nyligen, b+ är dubbelsäkrad med 2x800 mA. Det känns som höjden av otur att utgångstrafon skulle haverera i samband med service?

Får se hur det går i verkstaden idag.

Det där schemat är från rätt årtal, det är allt jag kan utröna just nu tyvärr. Min nuvarande arbetshypotes är just att tomgångsströmmen måste ner, ja! Jag inser dock att jag egentligen inte förstår mig på bias-kretsen bra nog.



Jag har ett hum om hur säkringen beter sig när den går, eftersom den gick under tiden jag spelade kan jag saga att den brann nätt och långsamt, det lät som att långsamt dra ut en tejprulle ungefär, och utöver att tråden i säkringen är av så är den relativt intakt, den har alltså inte förångats eller något sådant galet. Säkringen går inte heller under test med oscilloskop, men med instrument så går den. Det verkar som att det är transienter eller boostad signal som ställer till det för den.

Edit: Använder dessa rör http://www.jj-electronic.com/pdf/E34L.pdf

Det är ingen ide att lita på databladen när det gäller biasinställning. Rören är olika och kan lätt uppvisa +-25% skillnad.
Det är därför man använder matchade rör ( matchade vid liknande spänningar alltså)

Jo, absolut. Jag tänkte mer att det kunde tjäna som underlag till att förstå vilka strömmar det handlar om och liknande, typ hur biasen fungerar. Inte avgörande i sammananget, kanske.