Har bytt ut elektrolytkondingarna (5 st x 16uF) till 5 st 22uF, 500 V. Plus biaskondingen som var på 50 uF, 50 V till en som är på 100 uF, 100 V. Vad kan jag förvänta mig för skillnad? Och är det vettigt med 5 x 22uF? Hoppas på lite bättre tryck i basen på högre volym iaf.

22uF funkar. Likaså 100uF för bias. Men: inget av det kommer ge dej varken tajtare eller "mer" bas, mer än ytterst marginellt. Konstruktionen är svag på den punkten, och där måste annat till för att nåt ska hända i bas-avdelningen.

Blir nog gravöl för en förlorad utgångstrafo ikväll Spelade på Deluxen under förmiddagen( med dom nya elektrolyterna) och den funkade perfekt. På eftermiddagen när jag kom tillbaks och skulle spela var den död. Där fick man för att man ville vara på den säkra sidan och byta ut gamla kondingar.

Varför skulle det vara OT:n ? Det finns ju en uppsjö av saker som kan ha lämnat in före den.
Sen tycker jag du gjorde helt rätt med att byta ut dina gamla E-kondingar.

Mätte från "primary" tåtarna till chassi och det låg på ca 24 K Ohm resistans.. Den låga siffran tyder på kortslutning i trafons kärna enligt en artikel jag läste. Skulle ligga över ett par hundra K Ohm tydligen. Men, ingen blir gladare än jag om det är något annat fel. Har testat byta alla rör utan framgång. Tips mottages på hur jag kan checka trafon eller var jag ska felsöka annars. Rören blir varma och lyser men knäpptyst i högtalaren. Utom när jag vrider på volympoten på Normal kanalen. Då hörs lite skrap från oxidering. Tyder det på något?

Lugn.

Gör det metodiskt.
6V6 flaskorna använder octalsockel. Man räknar pinnarna underifrån med start vid "uttaget" som fixerar rörets plats och räknar med klockan.

Pinne 3 är anslutningen från OTn. Där skall vara typ 400VDC+. Kolla för resp slutrörssockel
Pinne 4 är g2/skärmgaller anslutningen. Där skall vara ung samma spänningar som för pinne 3.
Pinne 5 i sin tur är g1/styrgaller. Där skall du hitta en minusspänning. Typ knappt minus 20VDC eller så.

Om de spänningarna visar sig vara kosher..så är slutsteget iaf intakt. Det är INTE detsamma som att det inte kan vara överslag i OT´n,det är precis det jag skriver. Dvs att slutsteget är intakt.

Om du nu checkat av de punkterna ovan så kopplar du din DMM med krokodilklamma eller liknande så ena proben,den svarta,går i chassi...och den andra till ett av slutrörens pinne 5.
Ställ därefter din DMM i position AC
Slå igång maskin med gitarr inkopplad och se till att den aktuella kanalens vred/rattar står på såpass att det normalt skulle komma ljud.
Kolla nu ifall du ser ngn skillnad i AC spänning mellan inget spelat på gitarren...å när du bara strummar över strängarna.
Där skall vara en ganska stor skillnad. Är det inte det så är det ngt längre fram i maskin som gett upp.

Nästa naturliga steg blir fasvändaren. Lokalisera den...och kolla med maskin i tomgång att du har spänningsfall över resp av anodmotstånden samt att du har spänning från de ihopkopplade pinnarna 3&8 på sockeln mot jord.
Kolla sedan att du har en ngr volt lägre spänning på pinne 2&7.....

Dit med krokodilklamman på först pinne 1...å repetera det ovan med gitarren.
Om ingen reaktion...på pinne 2 alt 7 (minns inte vilken som är ingående från preampen)

På detta sättet kan du följa signalens väg. Är bara att luta sig mot schemat,och tids nog..bingo.

Betvivlar starkt att det som skett skulle vara funktion av ditt byte av elektrolyter. Mkt mkt starkt rent av.

Vad vidare är...bättre safe än sorry. Ställ din DMM i Ohm och koppla ur högtalarkontakten. Mät nu resistansen över högtalaren,så det inte är den som lagt av. Låter elementärt..men det händer faktiskt..

Fö. Om du nu,oavsett anledning,vill mäta primär resistansen för OT´n skall detta göras utan rören på plats och med OT´ns CT loss. Dvs,den får inte sitta monterad mot resten av kretsen. Om du mäter iaf,utan att göra som beskrivet,får du värden åt alla håll.

Wow! Tack för tips! Har redan checkat högtalaren och den är ok. Rören hade jag plockat ur när jag mätte den primära resistensen. Vilken är OT:ns CT?
Det är alltså från den pin som har ca 20 VDC - som jag ska mäta AC ifrån, när jag samtidigt slår an strängarna på gitarren? Och om det blir kraftiga variationer när jag spelar så borde sannolikheten för att det är OT´n som är trasig vara ganska stor, eller hur? Det är ju bara OT´n kvar sen och högtalaranslutningen plus högtalare.

Japp.
Korrekt,å just därför skall testa med en högtalare eller en konstlast inkopplad. OT´n får ICKE gå utan last när förstärkaren belastas.

CT´n=utgångstrafons centertapp. Normalt en kabel i Fender som är röd till färgen och leder bort mot den punkt där likriktningen av spänningen sker.
Igen. Ingetdera av det som utgör kablage för OT´n får vara inkopplat när du DC resistansmäter med en multimeter.
Vid socklarna är det ju enkelt. Är bara att dra ur slutrören som sagt så är den saken biff. Vad avser OT`ns CT..behöver den tas loss.

Sen skall sägas att de relativa AC spänningarna skall du inte bry dig om. Till det är din multimeter för inexakt.
Vad den berättar för dig,kopplat enl ovan,är ifall där FINNS signal.

Dåså. Gick in i stärkaren för att mäta AC-signalen på slutrören. Startade den och tittade på multimetern. Pin 5 ca drygt -30 VAC. Då hör jag ett välbekand svagt brus från högtalaren. Vad?! It´s alive!!! Slår an strängarna på guran och - välljud möter mig. Då uppstår frågan: Kan en OT fungera ibland och ibland inte? Eller satt felet någon annanstans? Tror och hoppas på det senare. Men det känns ju lite läskigt att inte veta vad som orsakade detta fel. En sak jag upptäckte var att när den inte funkade så fanns det ingen DCV i stärkaren när jag skulle ladda ur elektrolyterna. Nada. Men nu när den funkar så ligger det ca 11 VDC kvar att ladda ur från elektrolyterna. Säger det oss något? Varför laddas elektrolyterna ur helt när den inte funkade och bara till viss del när den funkar?

Nej.
En OT reparerar inte sig själv. Felet har suttit ngn annanstans.

Om det ligger till så enkelt som du ger uttryck för hade jag nog övervägt att "flowa om" maskinen. Att leta fel är mkt lärorikt i sig men om ambitionen är att använda maskin om du har en intermitent felbild..
Löda om varenda lödpunkt i sikte å var färdig med det. Blir det som går fortast i det läget.

Normalt ligger det lite restspänning kvar i en maskin,under förutsättning att den inte är försedd med "urladdningsmotstånd". Mao inget att direkt reflektera över.

Skönt att det inte är OT´n som strular då! Är det bara lödpunkter som kan orsaka intermitenta problem? Inte motstånd eller kondingar i sig? Eller oxideringar i rörsocklar t ex? Ursäkta en frågvis, men jag är väldigt sugen på att lära mig lite mer om mina fenderförstärkare. Tackar och bockar för tipsen hittils!

Nej,det är inte bara lödningar som orsakar intermittenta problem.

Däremot är det så att framför allt combos vibrerar ju som skam själv,och vissa av dem är mer plågade än andra av det.
Ett klassiskt exempel är väl den "moderna" Peavey Classic 30

Kanske börja med att kolla de lödningar som gjordes vid bytet av elektrolyter? Om felet uppstod efter det alltså. Och är det nån vits att löda om nåt innan fasvändare om bägge kanaler var tysta?

Tänkte också på att kolla upp dom nya lödningarna. Kollade lödningarna som såg bra ut vid elektrolyterna, men kanske läge att löda om dom iaf? Kan det orsaka total tystnad om någon av dessa inte hade kontakt? Det var alltså elektrolyterna under stärkaren samt biaskondingen jag bytte.

Det skulle väl vara om ot, slutrör eller fasvändaren inte får någon ström då, kan väl åtminstone i teorin vara möjligt. Det kollar du ju snabbt med en mätning enligt Racings rekommendationer. Om biasen skulle sakna ström borde du ha ett konstant starkt brum.
Edit: detta förutsätter förstås att felet uppträder igen så att du då kan mäta. Du kunde ju testa att köra den varm och/eller låta den stå på ett antal timmar och se om problemet dyker upp igen. Då är det sannolikt något värmerelaterat typ en lödning.

Problemet löst! Spelade några timmar på förmiddagen idag. På eftermiddagen funkade den inte igen. Vilket ju var bra för då kunde jag ju felsöka. Mätte DCV när jag öppnade den och precis som förra gången när den inte funkade så fanns det ingen "rest-DC" alls. Öppnade "doghouse"(vad säger man på svenska?) och upptäckte att fyra av fem kondingar hade typ 10 mV i sig. Hm. Kollade under eyeletboarden där och såg att på den femte( samt ev. den första) kondingen hade kontakt med chassit under på plussidan! Bände lite på eyeletboarden samtidigt som jag mätte DCV på pin 1 på V1 och då kom "rest-DC:n" in i stärkaren också. Lödde om både 1:a och 5:e kondingen så ingen kontakt med chassit uppstod. Det var väl att när jag spelat ett par timmar och stärkarn blev riktigt varm och sedan svalnade som eyeletboarden drog ihop sig upp mot chassit. Men förstås framför allt en amatörmässig ditsättning av kondingarna från början .

WTF....du säger alltså att stärkarens (kondingarnas) plussida har legat mot chassit och att säkringar INTE löst ut och att du INTE fått varken brand eller härdsmälta i stärkaren?? Hur i hela friden har det gått till?

Nånstans får nog det här äventyret räknas in bland "en jävla flax att det inte gick riktigt illa". Så kallad änglavakt.

Det jag undrar över är varför det är hål på den undre eyeletboarden vid plussidan? Det räcker ju då med lite för mycket lödtenn som kryper ner där och skapar kontakt, eller?

Dom hålen är väl för kabelgenomföringarna upp till kortet. Har du ingen kabel där (p g a tidigare ingrepp från mr Handyman, t ex) så kan det bli tråkigheter om du dräller lödtenn - men det får ju vara rejäla mängder i s f. Jag låter nån med ingående kunskap om Fender-nätdels-anatomi ta den diskussionen, om dessa tagboards, alltså.