Mm.
Så e re. Farfisa e väl egentligen mest känt för sina orglar,men har alltså gjort rörisar med.



Faktiskt letat en sådan här en stund,varför det var riktigt roligt att det dök upp en i fint skick på hemmaplan.
Händer att de i mer eller mindre rangerat skick dyker upp på tyska såväl som italienska e-bay,å jag hade nästan gett upp hoppet om å hitta en som var hel! Åsså..springer man på det här. I Linköping av alla ställen!
Jaja.

Det de rör sig om i detta fallet e en maskin som går i push/pull med ett par EL-34´or. Tremolo och reverb. Likriktad via ett enda stackars EZ-81,vilket jag mkt skäligt antar e vad som sätter gränserna för denna maskin.
Nu skall den naturligtvis få lov att landa här i Göteborg innan man drar ngr direkt slutsatser,men bara av att studera schemat så..mjae..
Å det kommer ta iaf en vecka innan den landar med sin nya husse. Såväl hämtandet som leverans sker tack vare annan Bojare...så de e bara att bocka å ta emot det. Tack Hans!!



Efter lite efterforskning förefaller det som denna är tillverkad i nådens år 1965. All väl och ve med det antar jag,men dessa var då i likhet med tex Schaller combona inte speciellt billiga nya. När jag kikat på bilder online av innanmäte verkar det som att det tex används mustarder genomgående.
Säljaren informerade mig om att maskin iofs fungerar men brummar mkt. Väl nog,och i sig inget som utgör ett problem för en annan. E som sagt bara mest glad över att ha hittat en i ett såpass fint skick.
Slutstegsdel och preamp del som synes. Ett vid tiden icke helt ovanligt byggsätt får man väl säga.
I slutstegsdelen sitter alltså då de två EL-34´orna samt PI´n (en 83´a) men på det även ECL-86 flaskan som är driver till reverbet samt reverbets trafo. Lite annorlunda layout får man väl säga.
Reverbtanken i sin tur i en för ändamålet avsedd "säck",och denna monteras i en bygel på maskinens ena kortsida,stående.
Tillika sitter det ngn form av pot förbundet med detta i slutstegsdelen vad det förefaller med en ASLÅNG axel ut å en ratt längst upp.
Mycket italienskt...



Man kan ana den där potten i bakgrunden...



Skicket e alltså inte att klaga på,och tom original kondomen följer med. Farfisa FR-40 skulle man ju kunna anta betyder 40 watt,men det har jag inte hittat ngn som helst bekräftelse av. Å..den där ensamma EZ-81´an sätter gränser. Det är då ett som är klart.



I likhet med en del andra combos från tiden tillverkade i Europa är detta ifrån början ingen dedikerad gitarrmaskin. Snarare ett portabelt PA. Iom det finns det ingångar för lite av varje,och dessa kommer naturligtvis att städas i ganska abrupt när jag väl drar igång.
Som jag fattat det av bilder online är glättningen löst med axialer tex..å dessa sitter lite huller om buller i slutstegsdelen.
Den bild jag skapat mig via dessa bilder är att en del av jobbet här kommer att bli att "städa" i konstruktionen.
Aleks lärde ju mig för ett bra tag sedan att ett tag i historien var Italiensk elektronik ngt av det bästa man kunde hitta,och som jag förstått det faller denna FR-40 under den flaggen. Eller...iaf..det är vad som sägs.

Den har vad vidare är ngr annorlunda grepp. Det är nämligen till att börja med inte en helröris!!
Nope. Av ngn anledning har man valt att driva reverbets recoverysteg med en AC151 transistor. Japp. Gamla germanium grejer. Har kollat å krossreffat det där lite,och skulle så vara har jag ngr AC125 liggande sedan tidigare..så ingen ko på isen då dessa skall vara direkt ersättning.
Mao.
En rörlikritad maskin med transistor ombord! E ju milt sagt lite udda!

Elementen är två tolvor och enl online info landar kombon på 35 pannor. Mao..hjul skall inhandlas. Elementen är ett par halvtidiga (får man väl säga i detta fallet) Jensen trattar. Återstår att se hur de låter.

Så. Tills vidare,inget är som väntans tider,men en vecka lr så går ju fort. Tills dess får vi la hitta på ngt annat å djävlas med antar jag

Hur som skall det bli förbannat roligt att sätta tänderna i denna. Framför allt eftersom jag faktiskt jagat en en stund.

http://iloapp.elegic.com/data/_gallery/public/72/142533847255640800_resized.jpg?width=1344&height=966

Där har ni fö schema. Observera att de två främsta flaskorna får likriktad glöd. Ngt som utgör lite av ett problem då vi talar selen likriktare,och denna skall givetvis rationaliseras bort. Mao kommer spänningarna i den kretsen att hoppa upp lite,å hur hantera det återstår att se. En zener eller två är väl det som närmast kommer till sinnes.

Min första förstärkare var en sådan Farfisa, fast den efterföljande heltransistor modellen TR-50, om jag minns rätt.
Den var utrustad med en ingång märkt "Accordion", en stor rund flerpolig ingång för El-dragspel!
Förstärkaren lät oerhört trist, eller som man säger i dag "den tar pedaler bra"! Denna Farfisa byttes snabbt ut till en Ampeg VT-22 som nog lät nästan lika trist förutom på full volym då den lät grymt bra!

Sjuk som en hund,men när mkt snäll Bojare gör sig besväret att svänga inom med den här maskinen "en route" från Norrköping..så e re bara å smälla i sig Ipren å ställa sig upp. Så e re ju.

Intryck? Första intryck?
Fan va liten den va! Eller ja,alltså...för att vara en fullvuxen 212 combo.



Mm. Mkt damm å skit vart det...



Å...eftersom jag nu ändå var på plats så.. (japp...jag e som en unge när det kommer till den biten. En TROTSIG unge ).
Maskin kom ju ner med meningen "den brummar,så den behöver nya elektrolyter". Jahaaaaw.?
Nä.
Lytarna var bytta...F&T av äldre snitt,vilka faktiskt mätte hyggligt ok. Nu bytte jag dem ändå,men anledningen till brummandet var enkel. En av de satt monterad mot fel punkt i lödstödet,så där var lite försiktigt sagt bitar som inte såg glättning som de skulle.



Å visst e re ett luftslott. Inget att snacka om,å det där skall helt klart ses över. Heller inget att snacka om.

Satt å begrundade det där en stund,fast nu med friska lytar på plats. Hängde dit ett par 1 Ohmare över respektive slutrörs katod vs chassit å...
Nettoresultatet med PT´n i 220VAC läge var att jag hade 360VDC i B+ . Mm. Nu e det ju så att maskin e likriktad via ett EZ-81 som tidigare påpekats,å vi kan nog för det första enas om att det är originalet ifrån Farfisa när det begav sig å i andetag två konstatera att det e rena dumheterna med ett enda EZ-81 till denna maskin. Trams rent av.
Med en anodförlust i tomgång av 56mA per flaska..(de var rent ruskigt i balans de två EL-34´orna fö!).

Nu e då problemet att lindningen för negativ bias delas med drivningen av reverbets recoverysteg OCH likriktad glöd till de två första ECC-83´orna.
Gav för handen att innan den selen likriktare som sitter där snackar vi ~22VAC under last. Gav ung -22VDC ut mot g1 på respektive flaska,å det kan väl redan där konstateras vara lite snålt.
Ger ju för handen att det blir lite av "räva bak" vad man än gör. Eller?
Nope.
Tog för handen att göra en spänningsdubblerare av det..å se det var precis vad doktorn ordinerade det.
Nu hade jag som max -66VDC ut och det som skulle till AC151 transistorn samt frontflaskornas glöd tog jag resolut då från "halvtappen",varvid det hela hamnade rätt som fan rent ut sagt. Upp mot preampen med allt sagt å gjort har vi i nuläget 23,8VDC. KUNDE fanimig inte bli mera rätt!

På de där -66VDC´na då å..dropresistor och en reostat kopplad pot mot backen..åsså hade vi justerbar spänning mot g1.
Smidigt!

Så.

Med det gjort lödade jag bara in ett par 1N4007 över EZ-81 sockeln...å lät slutrören göra sitt... Å nog fan går det där EZ-81 röret mkt mkt mkt tungt original. Vanvett rent av,för när röken skingrat sig i "diodläge" landade det hela på 450VDC vid 35mA per flaska med allt inkopplat.
SÅ dålig verkningsgrad e det då rakt fan inte i ett EZ...så visst har det lastats hårt. Så e re. Gränsen för det går liksom vid 100mA,men att det viker sig innan det står åxå klart.

Iom att jag bytte lytar...å i sin tur la om centertappen för PT´ns sekundär dit den hör hemma så provade maskin (innan bytet till dioder osv) å...knäpptyst och mkt väluppfostrad. Allt funkar. Reverb,tremolo...hela skiten.
Inte lirar den för ngr 40 watt inte,men...den gör det den skall. Eller rättare sagt,det den kan.



Även om den har ngr kantstötningar så får man säga att maskin e i ett mkt mkt fint skick. Byggkvalitetsmässigt kan vi klassa denna i den bättre änden. Tex sitter det företrädesvis mustarder i den. Inte genomgående,men nära nog. Resistorer e en blandning av det vi hittar i tyska maskiner och den skiten vi hittar i gamla Vox´ar. Gissa vilka som driftat..

Men totalt sett får man ge Farfisa att detta inte e ngn billigt byggd skit. Genomtänkt,om än här å var med Italienskt/Franskt tänk. Dvs udda.
Nått vi får råda bot på helt klart,å det e ju inte så svårt iom att man ändå gör sig av med luftslott tänket. Blir "Vox brädor" i den vad det lider.



Tom sådana detaljer som handtag och beslag håller hög kvalla. Inget att anmärka.

Original gör en sådan här maskin detsamma som en Hohner MH serie maskin. Dvs...clean. E åxå det enda.
Reverbet e "italienskt". Dvs övermäktigt. Går dock att ratta riktigt vettigt...



Å mkt riktigt. Där har vi maskinens "kisel sida". Dvs den ensamma AC151 transistorn. Gör det den skall,helt klart.
Bortsett från kladdandet kring glättningslytarna förefaller maskin i huvudsak orörd. Skönt nog...
Hela preampen sitter i en helt sluten ganska kraftig låda. Mao,helt störningsskyddad ur det perspektivet,vilket märks.



Ja. Jo,man får vibbar av Schaller,Hohner osv. Det BLIR ju luftslott av det där byggsättet...inte mkt mer med det. Men..genomtänkt oavsett. Å framför allt..fungerar.
Pottarna e av samma typ man hittar i Suprem maskinerna å se det e ett Italienskt fabrikat. Ngr av dem e helt klart lite ledsna men jag vet av tidigare erfarenhet att det bara e att ta isär dem,göra rent samt spänna upp dem igen så e det all systems go.

En av kanalerna var lite ledsen till en början...fick ordnat det,vilket då just satt i dess pottar.

Den e ju lite "lustig" i topologi i måtto att entrestegen e 83 trioder..som matar mot EF-86 pentoder. Varför? Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiicke en aning.



Ja just det! Det där gallret...sitter som ett skydd över slutstegsdelen. I bakkant ser ni ett vred å se det vredet e transportsäkringen till reverbtanken. Inte helt oävet..



Just precis!


Så.
Fick då pressat igång maskineriet med dels bra mkt högre spänningar såväl som mer tillgänglig mat i form av ampere..å visst fan steg utvolymen på den. Rejält åxå.
Vad jag skall säga om de gamla Jensen elementen vet jag faktiskt inte riktigt än. De e iaf inte skadade i ngn form och på alla andra vis hela med. De är originalen från -65 och är av en typ med ribbad kon.
Det sista där kan ju mkt väl vara det som ger att skiten ev kan funka mot distad signal. Återstår att se.

Så långt har jag inte dragit ngr större slutsatser bortsett från att maskineriet nu fungerar. Som den är skulle man enkelt kunna montera tillbaka EZ-81´an å ha sig en originalare igen..men det känns ärligt sagt helt ointressant.

Gitarrkanalens fasta filter som e valbart med tryckknappar e en lite rolig detalj. Skillnaden mellan de olika lägena e STOR men givetvis totalt oanvändbart inför vad som komma skall. Jaja. Återstår att hantera.

Till att börja med blir det till att jag kommer städa STYGGT i slutstegsdelen. Finns ingen anledning att låta det se ut som det gör fortsatt. Fram med tagboards...så det blir ngn jävla ordning under huven.
Ett lödstöd eller två gissar jag kvalificerat gör resten.

Preampen osv däremot..det återstår verkligen att se.

Så. Nu gör vi inte ett skit mer innan febern e väck...

ac151 är en germanium transistor i min bok ... Dvs känslig som f-n för överspänning övertemp mm.
Men tack för den trevliga genomgången, mera sånt !

Stämmer bra det Peter.
Den funkar,å funkar som den skall. Har i sin tur crossreffat...å en AC125 skall vara direkt ersättare. AC125 i sin tur har jag i hyllan.

Städa var det ja. Nu skall ju topologin göras om en del med,så..lika gött liksom. Soprent va..
På det skall det installeras en del säkringshållare,utgångsjack,PPIMV osv osv.



Ibland..blir man positivt överraskad. Original e det ju bara tänkt med en utgång. 8 Ohm liksom... Icke sa nicke. OT´n har tappar för 4/8/16 Ohm respektive. Taaaaaaack så mkt...(syns inte ens på schemat med alla)



Även om nu nätkabeln förvisso var ink skyddsjord så..den var gammal. Mao,byte. På det vart huvudbrytaren av typen som bara bröt ena ledaren. Därför bytt till en mer korrekt som bryter båda ledarna. I sin tur var skyddsjorden lödad i en av alla de blaffor till tennsjöar som sitter i chassiet. Allt sådant e nu bortrationaliserat och där så behövs ersatt med skruvade lödöron. Tanken e ju att skapa nån djävla form av ordning i det där så.. Inte mkt att välja på liksom.

På det flyttar jag nu allt som håller AC till chassits ena ände,med undantag av glödkablaget. Å som nämnts ovan,den lindning som ger ung 25VAC mellan tapparna kopplas alltså via spänningsdubblering... I sin tur blir det nu "Vox bräda" till iaf det som skall till runt slutrör,PI å reverbets driver..men det kommer behöva kompletteras med glättning mm för 25VAC lindningen mm...
Ambitionen e iaf att få det mesta i raka linjer och vinklar och att flytta upp komponenterna på tagboards.

I sin tur har jag i vanlig ordning dragit ihop trafon osv,som man alltid gör med gamla maskiner.

Produktiv dag. I princip e det som är kvar att göra att installera lite signalkabel,dra dit reverbtrafon (som jag nu flyttar till utsidan) samt..kapa ner kablaget mot socklarna och löda dit det.
Det sista där lär sannolikt göra att det estetiska intrycket förbättras.



Hängslen å livrem kanske,men jag tog mig för att kapa till en liten skärm som installerades kring AC säkringar,nätbrytare mm. Lär knappast skada iaf.



Ett återanvänt kort från en FBT vart ju precis vad doktorn ordinerade när det kom till det med "lågspännings sidan" av maskin. Japp. Nu vart det en riktigt vettig layout,tycker jag iaf,kring det med biaspot osv.
Vad gäller glättningen upp mot preampen,transistorn och glöden för de första flaskorna,har jag som synes klivit upp rätt rejält i kapacitans.



Grunnade en stund på det med utgångarna. Tanken var...antingen 3 läges switch och ett jack,eller..som nu då. 3 separata jack. Vart det senare som synes,och från det där skall det alltså dras kabel från det mittre jacket till combons inbyggda två trattar.



Mm. Har lite kontakt med en snubbe som screentrycker och har närt tanken att börja göra sådant här som kmpl dekaler istället. Ger ju utan tvekan ett mer seriöst intryck iaf,men tv..får det vara som på bild. Det gör sitt jobb iaf.

Nah. Det ser nog ut som slutstegsdelen kommer vara komplett redan imorgon med lite tur.

Jomen. Så blev det,mao ..vi har oss ett stycke väl fungerande slutstegsdel. Inte mer med det. Lite detaljer kvar att hantera,men i stort e vi framme som jag ser det.



Maskinen e rent märkligt tyst så långt. Poängen e nu den att det jag ser peak/peak UT ur fasvändaren,som nu e en LTP,ligger på sketna 4VAC. Mao mkt långt ifrån vad vi söker. Ngt som iofs lovar gott rent volymmässigt tids nog.
Men som sagt,maskin e mkt mkt tyst där den står å går.
Som synes valde jag till slut att installera reverbtrafon invändigt iaf. Gör iofs att det visuella intrycket blir ngt kladdigare,men i mitt tycke inte värre än att man fortfarande klarar av det. Skillnaden mot originalet e iaf stor. Mycket stor rent av.



Iom upprensningen i "lågvolts" kretsen så kom spänningarna att inte riktigt hamna som de gjorde innan. Verkligen inte världens ände,men det kommer behöva adresseras.



Mm. Balanspott för glöden fäste jag i 3 punkter vilket milt sagt gör att den sitter stabilt så det räcker iaf. Zeners mot g2 som synes.

Jaja.
Då vart det preamp dags antar jag

Frustrerande.
Feberskiten sitter i..vilket gör att framfarten fan går i ultrarapid.. Nåja. Hellre att det sker NÅNTING än ingenting,å om inte annat har det gett utrymme för eftertanke och kontemplation.



Mm. Rensat. I princip lika soprent som slutstegsdelen allt sagt å gjort.

Försök hänga med nu. Jag har ju sedan tidigare gjort tvåstegare som ryter gammaldags mot antingen en LTP eller en Para..å se det gillar jag ju. Det med hur mkt dist..e en smakfråga. Lika samma hur "grovkornig" disten är/skall vara.
Så.
Så kom det med att dynga ett EF-86 framför,som man kan slå i å ur som man vill. Ngt som även det,som ni säkerligen förstått vid detta laget,kommit att falla mig i smaken. EF-86 som "frontrör" e ngt som verkligen tillför ngt. Helt klart.

Ok. Så här har vi oss en Farfisa FR-40...som då har 2st EF-86 som ANDRA STEG original. Nänänänä...blir e fan inget me.
Så.
En tvåstegare. Kunna sätta ett EF-86 framför. Känns ju..som ngt vi provat ngr ggr nu. Mm. Men se..nu har jag en sockel "över" å då tänkte jag som så att...
Dumble.

Mao. Kunna fälla in två steg mitt emellan i den där befintliga tvåstegaren..för in alles 4 steg. Ambitionen e INTE att skapa ett distmonster utan att skapa KOMPLEX distorsion.
Abret jag har i det då e..skall man kunna dra dit EF flaskan för ett femte? Mm...som det känns fn e det ngt vi skall stå över. Antingen eller,och mer än 4 gainsteg för hederlig rocknroll känns som överkurs.
Iaf där jag sitter just nu.

Hur som. Reverb å tremolo får givetvis vara kvar. Däremot vet jag med mig av erfarenhet att det med deras respektive ingreppspunkt inte e så självklar som det ofta framstår i originaltopologin. Framför allt tremolos kan bli rena skräpet där,och ofta är det så att de funkar som bäst ju senare de tillåts greppa.

Nåja. Samtidigt..blir det även en rördriven loop i denna. Mjo...det börjar bli mukke nu...

Men sammantaget tror jag det kan bli en bra grej.

Relästyrt. Jooo...e ju så att lindningen som driver bias,AC151 transistorn OCH den likriktade glöden till de två ECC-83 flaskorna kanske inte direkt e den klenaste biaslindning nån av oss sett så...så får det bli. Det finns ju där liksom redan som det e,varför det blir att stabba det där å glätta ännu hårdare.

De två småsignal trioderna i form av ECC-83 ligger ju i serie vid 24VDC potential vilket i min bok borde innebära att de drar 12VDC styck@150mA.
Är fullkomligt övertygad om att den kretsen är designad som en mindre glöd dito när man bara ser kablaget ut från PT´n. I sin tur har jag ju då dels spänningsdubblerat det där,vilket funkar skitbra-mkt beroende på den mkt mkt lilla last som ligger på den "övre" spänningen (dvs bias för slutrören),och dels glättat den "nedre" bra mkt hårdare i första smäll med 2200uF.

Så ett gäng reläer tror jag faktiskt blir minsta problemet.

I sin tur innebär ju detta rent byggtekniskt att kedjan med förstärkning eg ligger på en enda linje hela vägen. Medför att det inte behöver tas hänsyn till mixerresistorer eller annat bjäfs i den riktningen,även om det i praktisk å egentlig mening inte blir en flerkanalare som vi normalt ser dem.

Nåja. Dags att värma upp lödstationen tror jag bestämt

Jävla pissinfektionen håller i sig,så man svettas ju som en tjackpåtänd elefant bara man rör sig .
Å andra sidan..det händer fortsatt NÅTT iaf!



Börjar ta form å samtidigt bli lite ordning på torpet. Distanserna som används för korten..där har jag denna ggn varit lite mer än hyggligt anal tror jag.
Först märka å borra..därefter ktrl att allt stämmer i delning. Dra fast. På det då löda fast distanserna i plåten å...därefter väck med skruven. På så vis slipper jag nu bemöda mig med försänkta M3´or för att faceplaten inte skall bli bucklig som på en gammal Amazon.. Å andra sidan e faceplaten av svartanodiserad 3mm aluminium..så det e la mer sannolikt att det e plåten i själva chassit som ger sig!

Nåja.
Vi har iaf likriktad glöd till två av ECC flaskorna. Hade säkert gått att via droppresistor lämna glöd till EF-86´an med men...yeah yeah liksom.
Nu skrotar jag ju den ena EF-86´an och den sockeln e nu då uppsatt för ytterligare ett ECC-83. Mao har vi ledigt 4 trioder och en pentod att arbeta med.

I samma veva här nu slaktar jag även ner samtliga gamla lödstöd. Detta av den enkla anledningen att de verkligen är allt annat än kompakta,och min tanke är att väl färdigt skall det för en insatt gå att hitta en "röd tråd" när man korkar upp preamp lådan.
Så..ngt enkelt lödstöd kommer det bli,om än då bara av modernare snitt. Loopen,den som syns mitt i bild,har jag inte riktigt bestämt mig för var i lådan den skall sitta rent fysiskt. Känns samtidigt som den biten är ngt som löser sig tids nog.

Ingångsjack blir det två stycken enbart..resten sköts via reläer. Innebär givetvis även ett jack för fotpedal i ngn form samt switchar av samma anledning så det hela kan skötas via faceplaten med.

Vox korten känns som sagt smidiga att arbeta med,och däri ligger ytterligare baktanke. Som synes finns det ngr platser "lediga" på korten och där är tänkt att installeras droppresistorer. Ngt maskinen ju inte använder i jättemängd original. Glättningen av de resp stegen då har jag tänkt placera på eget kort i sin tur.

Nu syns kanske inte det sådär direkt på bilderna men sammantaget sett e de två chassina inte direkt överdådigt stora/rymliga. Gör faktiskt att det manar till lite mer eftertanke vad avser placering av grejer/failsafe än man kanske först reflekterar över. Oavsett..det börjar ta form iaf,å så långt känns det som grejerna faller på plats ganska naturligt.

Älskar dina trådar!! Lova att du inte slutar skriva och lägga upp bilder trots att du ibland inte får så många kommentarer i trådarna. Jag kan noll om stärkare men sitter som klistrad o läser varenda mening och försöker förstå allt.
Skulle gärna vilja ha en egen racing-custom stärkare själv en dag. 2 kanaler, 50 watt, reverb och fx-loop. Gärna fender-ljud på rena kanalen.

Tack!
Ja,jag har förstått att många tycker trådarna e lite kul. Eller iaf underhållande.

Nah. Har inga som helst planer på att mattas av .

...som sagt,det går fan inte fort... Nåja. Ordning på torpet. Som detta görs nu så blir det lite av "modultänk" i så måtto att det sitter kort till resp flaska och funktion.



Nu e det enda som e kvar av original sammelsuriet det ni ser längst upp till hö i bild. Original recoverysteget,transistorbjäfset,för reverbet. Har än så länge inte riktigt bestämt mig för om använda det vidare eller inte. Poängen e den att det finns en triod "över" varför jag alltså nu kan välja om det skall vara rör eller transistor som recoverysteg.

Något som ger mig lite bryderier av större art e då tremolot. Om ni kikar på schemat så...e alltså som så att ena potten ligger med ~200VDC på sig. Känns la sådär ärligt talat... Reflekterade faktiskt inte över det förrän jag började röja i kretsen och frågan jag ställer mig e om det skall få vara som det e eller inte.?
Klart,prova duger ju.



Lurade en del på det med glättningslytarna som skall adderas. De tar ju trots allt plats och det börjar snällt sagt bli trångt i den där lådan som nu utgör preamp.
Visar sig att det funkar att hänga dem i "brädorna" (och säkrar med lim & buntband) medans droppresistorerna då kan installeras på ett av korten. Smidigt!
Iom att lådan e såpass begränsad i volym som den är så har jag nu alltså byggt "omlott" med de olika korten. Dvs,de sitter på olika höjd där så krävs.

Å..som ni åxå ser så finns det faktiskt lite utrymme över. I båda ändar rent av. I ena änden sitter ju inputjacken bla..å där e det kanske bra om där e så lite skit som möjligt av ganska uppenbara skäl,å i den andra-i bild synbara-änden skall det dit ett fotswitchjack samt en master mot PI´n.



Lika samma grunnar jag lite på det med tonkontroll. Som det är nu har ju EF-86 flaskan den "feature" att grundsoundet kan formas via tryckknapparna. I sin tur sitter det alltså en James på 1a anod,men frågan e om man skulle hänga dit en till.?
Tänker närmast på det med när man adderar de två gainstegen i mitten. Nåja..lär visa sig å..isf e det väl bara att göra plats för det antar jag.

Känns faktiskt lite lovande det här! Skall bli roligt att se var det hela tar vägen allt sagt å gjort.

Farfisa FR-40 goes orbit liksom..

Trångt om saligheten! Nu kan man säga att den där lilla preamplådan e full. Med råge.



Men men. Den lilla lysande lampan ljuger inte,skiten rullar å går.

Nu har jag bara hunnit med att raska igång den idag. Tiden sprang iväg liksom,som sagt..det går fan inte fort fn.
Men ngr saker står klart. Tonfilter lösningen till EF-86 flaskan fungerar alldeles utmärkt. Maskin skiftar verkligen karaktär när man nyttjar de olika alternativen. Skulle kanske vilja se lite mindre steg dem emellan,om ni förstår vad jag menar.
Det andra e att loopen äter diskant av ngn anledning. Säkerligen jag som missat ngt nånstans.

Railspänningarna behöver upp. Den flaskan som ser högt spänning i hela preamp lådan landar på 300VDC å se..det räcker inte.

Annars känns det som det mesta trillat på plats. Återstår nu då att se över var tremolo såväl som reverb skall kopplas. Flaskorna samt transistorn gör iaf vad de skall.

Sen..behöver se över attityden i maskin. Den distar allt för mkt och allt för tidigt. Å andra sidan e det ju detta som e den roliga biten

Som sagt,nu fungerar det iaf.

Rattarna vart en omgång Marshall Silver..tycker jag funkar bra. Det med Dymo remsorna däremot börjar jag ledsna stöddigt på..

Med det sagt.
Den är nu MYCKET högljudd. NU har vi iaf lite effekt i ryggen här! På det är den väldigt väluppfostrad. Inga brum eller brus tendenser vi inte vill ha. Iaf inte så långt.



Kanalstyrningen,eller vad man nu skall kalla det,sköts då antingen via dessa två switchar alt med fotpedal.

Tryckknappstasen är felmarkerad. Korrekt markering är: Music 1, Music 2, Other.
De första två är givetvis lögn.

*asg*
Mm.
Å andra sidan Aleks...e inte många Farfisa FR-40 hårdrocksmaskiner i omlopp va..

ÄNTLIGEN verkar malarian ge med sig ,å iom det skruvas farten upp.

Inga bilder ida. Nähä nähä.

Fick sorterat lite (läs-tweakat) i det med hur de olika konfigureringarna arbetar. Å så mkt kan väl konstateras att det tar sig,som mordbrännarn sa.

Iofs lite kul att lattja med,men jag har alltså inte satt ngn "spärr" på det med att man de facto kan klappa på alla 5 gainstegen samtidigt. Dvs med EF-86´an före de in alles 4 trioderna. Där...kan man säga att helvetets portar öppnar sig .
Fast rocknroll style liksom. Ja..ni fattar säkert.

Fick lagt om ngr av värdena på det där tryckknappssystemet..å det fan tar sig. Nu e "mellan" precis det. Dvs mellanläge. RC konstanter i all ära,men där sitter liksom inte mer än 330pF som sluss original och det ökade jag nu till 2,2nF. Gjorde gott. Tänkte mig även kika på "treble" läget en smula. Finns ingen anledning att klippa det så högt nedåt som det görs original. Saken e vidare den att själva EF flaskan kopplas av vid sitt anodmotstånd med 10nF å det får man nog säga rent generellt e ganska "öppet" med det i tanke att det alltså e ett gainsteg som kopplas före två redan befintliga. Mao..distvarning.
Oavsett e setupen kring det där tryckknappssystemet relativt enkelt att förstå så...kommer nog å bli mer tweaks kring det menar jag.

Fick rott reda i det med hur de extra två ECC stegen fungerade i å ur. Hyggligt förtjänstfullt tycker jag. Med de 4 gainstegen aktiverade ryter det DJÄVLAR rent ut sagt! Vilket väl...iofs e att förvänta. Det hör då till saken att inget av "mittenstegen" har ngn lyt över sitt katodmotstånd. Mao,förstärkningen från stegen är såväl hyggligt balanserad som begränsad. Katodmotstånden för de 4 stegen e nu satta "tripp,trapp,trull" med det i tanke att de skall fokusera lite olika och det enl ett koncept jag använt tidigare. Mao inga större uppenbarelser men oavsett..kul!

Fick kikat på tremolot.
Tremolot i en sådan här e då alltså inte helt konventionellt till byggnad. Så e re ju,å original..hur det greppar,tja.? Se schemat ovan.
Fick rafsat fart i det,kopplat in fotpedalen osv å så mkt kan konstateras att JÖSSES för en tremolo effekt det ger ut!
Jag kikade på hur de e kopplat original å hade väl på känn att det skulle vara aktivt,men jösses!
Det hela slutade med att jag lät det greppa mot sista triodens galler via dels ett 1M Ohms motstånd å sedan via en 2.5M Ohms trimpot. Mao är det nu för all framtid justerbart för ingrepp,å då menar jag inte bara framtill på faceplaten.
Som det e nu greppar det vettigt oavsett hur mkt dist det är inblandat. Eller rättare sagt,det finns svep nog i "depth" potten för att hantera uppgiften oavsett vad vi kastar efter det.

Så till det med loopen.
Hm.
Nu e ju dessa loopar tänkta som en form av "universal" grej. E både medveten och i respekt för det. Icke desto mindre visade det sig att jag slutade tappa ton (läs-diskant) i samband med att jag i princip skruvade upp recoverysteget på fullt. Hm.
Med det sagt så känns det nu samtidigt som att loopen aldrig så lite komprimerar nåååååååååååågot aldrig så lite. Skall kika på det där med skåpet när jag ges tillfälle tror jag. De två inblandade trimpottarna känns nu närmast som de eg skulle byta plats. Send potten rör jag knappt...medans recovery går för fullt.?
Hm.
Skall göra en enkel reverse åxå för sannolikt talar vi ju katodföljare...å vis av tidigare erfarenhet vet jag ju med mig hur de KAN komprimera å...mukke signal in mot loopen e re... Så mukke e åxå helt klart.
Värsta som kan hända,som jag ser det,e att jag får fizzla till ngn form av filtrering antar jag.? Worst case scenario liksom...

Reverbet sen.
Det jag gjort så långt e att jag installerat en "separationsresistor" strax innan signalen träffar mastern. Om den räcker eller inte återstår att se.
Hade ju problem med att ECL-86 flaskan oscillerade...å snackade med Aleks om detta å...det e ju SJÄLVE FAN att den gubben alltid skall ha rätt!!!
För vi dryftade problemet..åsså ringer han upp mig ngn dag senare å påtalar det eg självklara..-"Du...e reverbtrafon rättfasad iom att den har en feedback loop?"-
Å nä. Det var den naturligtvis inte. Men e nu.. Å iom det e ECL flaskan stabil. Gott nog,men se..
Dropp resistorer sitter det ju numer en å annan i maskin. Utan ECL flaskan på plats så landar PI´n på ~400VDC+,åsså e ´re liksom mest nerför därifrån in mot resten av preampen. Slår jag så i ECL flaskan,som tar spänning från samma nod som PI´n,så landar de där förut ~400VDC´na på..315VDC.
Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiinte helt rätt så det blir att lattja med den keramen som sitter där till vi hittar någorlunda rätt.
Samtidigt e det så att ECL flaskan i sig sätter gränser vad avser max Ua...så det blir till att flytta preampens första dropresistor ner i slutstegsdelen där ECL flaskan behöver sitt för mkt mer än 300VDC skall inte ECL flaskan ha över sig totalt varken på anod eller skärmgaller eller trioden för driversteget.
Nåja. Lär lösa sig. Vidare har jag insett att draget i skrotet ut ur ECL flaskan e av den art att man MÅSTE ha primärsidan på reverbtanken inkopplad...för annars sprakar det i trafon va..

Sammantaget får då sägas att det fan börjar ta sig med denna Farfisa. Jag fick idag tex provat den mot original Jensen elementen i cabben å..mjaaaaaafan! Kan nog vara grejen,tror jag allt! Elementen skiftar dock karaktär rätt påtagligt när volymen går upp,å det vette fan om jag e lika glad i.?
Å..de låter utan tvekan bättre när de ser lite last å börjar vika sig och därmed bidra till den totala upplevelsen. HELT klart.
Combos e ALLTID en utmaning varför det eg bara blir mer intressant kan vi säga. Hm. Så mkt e dock säkert å de e att originalelementen från -65 på INGET vis inte duger. E skillnad på att element från anno dazumal suger...å att de bara har en egen karaktär. I detta fallet handlar det om det senare.
Vidare e det ju så att i ljuset av maskinens tidigare effektuttag knappast kan ha lastat dem där elementen till de just..vikt sig,så lite e re som "oskulder" närmast. De stackars elementen har aldrig fått bekänna färg som de gör numer..

Mm. Än e som ni förstår inte sista ordet sagt med denna gamla Italienare. Bra skit verkar det iaf mynna i att bli.

*med bästa whiskyröst*
"I am be dangerous now!!!"

https://www.youtube.com/watch?v=qatmJtIJAPw#t=42

Farfisa goes batmetal as fuck!?

lnd 150 i loopen kanske inte är så fel.

Nä. Det e ju inte det.

Samtidigt Sven..man vet ju inte förrän man provat. Båda. I samma maskin eg.
Rent tonalt vette fan om jag anser att denna rörloop påverkar sådär JÄTTEMYCKET,men..om det nu är katodföljare båda två så är väl det i sig kanske inte så underligt då.

Vilken av dem båda Tubetown looparna är att föredra? Eller uttryckt på ett annat sätt,är rörloopen värd 150:- extra?
Nej. Nej,det tycker jag inte den e.

Idag blir det till att kika på reverbet tror jag.

Mm. "Zur bedienung.." Kan vara så. Det KAN vara så... Antar att transportsäkringen mest handlar om att tanken sitter på baffeln. Dvs den "ligger" lodrät.



Säger det igen. Denna Farfisa ÄR en hyggligt välbyggd pryl. Till den grad att man tom säkrat allt vad muttrar osv heter med färg.

Men reverb va re...
Jag fick allt lattja å leka en BRA stund för att få till railspänning värd namnet för den ECL-86 som sitter som driver.
GIVETVIS fumlade jag med flaskan ifråga..som for i golvet,åsså gick "tutten" längst upp av. Jaha liksom. Tack för den.
Nu bar det sig inte bättre än att jag har ngr till liggande..så det vart bara att trycka dit en annan.

Nåja. Original tar ju ECL flaskan sin mat från samma nod som g2. Jag i min tur hade lagt om detta,iom att spänningarna milt sagt hoppat upp en bit,så ECL flaskan nu låg på samma nod som PI´n.
Bad move.
I det att jag satte dit ECL flaskan sjönk som sagt railspänningen påtagligt,och inte bara för PI´n utan iom det för resten av preampen med.
Etter värre vart det när jag spelade på grejerna...railspänningen verkligen DÖK...å vart nere på 220VDC å hamra vid PI´n vid tyngre anslag.
Mao..detta vart inte helt rätt lösning. Så jag skapade en nod till jag...å därmed vart sagan all liksom för nu vart det bra mkt lugnare i hur railspänningarna hanterade uppgiften. Väl nog med det.

Fasningen av feedback ja. Asså...till en början tyckte jag ju det rasslade om reverbtrafon. Nope...my bad. Det var inte förrän jag kollade AC signal in på ECL flaskans triod som jag blev varse... Har ju tappat signalen sent i kedjan från preampen å...ja...iaf.
90VAC
Cutoff någon? Kanske? Lite? Så det bidde till att jag installerade ytterligare en "del" av en såndär Vox bräda i slutstegsdelen och mellan den och själva jacket/kontakten sattes en 1M Ohms resistor. På själva brädan i sin tur en 100k trimpot som ren spänningsdelare å...med det gjort justerades signalen in på triodens galler ner till ~2,5VAC-3VAC.

Det vart faktiskt så illa att jag var helt övertygad om att reverbtrafon var skottad...så jag provade med en annan där jag då mätte att induktans,DC resistans osv vart iaf i rätt härad... Men resultatet vart ju samma...var så jag kom på iden med att röret kanske gick i ren cutoff.

Nåja. Jag hade nu vettig signal,röret var stabilt osv...Å helt klart vart där signal in i tanken. Den ger ifrån sig det där karaktäristiska ljudet som uppstår när man spelar...så inte mkt att orda om där.
Däremot förefaller det som att recoverysteget inte riktigt e med i matchen. Jag hör reverb när jag bokstavligt rent fysiskt verkligen ruckar på tanken,halvt våldsamt.
Saken e ju nu den att jag har satt om hur det hela arbetar och...de där 10k till reverbpott behöver väl ökas då antar jag?
Jaja. Det blir fortsatt lattjande med detta imorgon.

Ett par saker till har kommit att stå klart. För det första kommer jag installera en stab för de där 24VDC ut mot glöd å transistordrivning samt reläer. Skillnaden i DC spänning av/på med reläerna är inte stor,men iaf i häradet av en halv volt. Min tanke e att med en stab kanske jag slipper den biten..
För det andra behöver jag helt klart installera reläerna på små bitar breadboard. Kontaktstiften är helt enkelt för klena för att ens klara lasten ifrån signalkabeln,å det lär då inte bli mindre av den varan i samband med att maskinen roddas...så detta får hanteras,punkt&slut.



Så slutligen fick jag tagit mig till att kolla det med trattarna. Fö...maskin e INTE från 1965 för inuti reverbtanken står tydligt stämplat...jag tror det var februari 1967. Hur som.
Trattarna e då uppenbart gamla keramiska C12R. Ett element som anges till 25w,styck det vill säga.
När jag då kollar de C12R som tillverkas idag så har dessa slät kon. Ngt som brukar borga för att ett element ger mer topp.. Å som synes ganska klart på bilden är konorna på dessa gamla originalare ribbade. Å som sagt,så långt..de låter verkligen helt ok.
Verkningsgraden på dem anges då relativt lågt,ringa 93dB+...men fan vet om det eg spelar ngn större roll i ljuset av hur effektstark maskin ändå blir nu.?
Samtidigt har den ju full uppsättning utgångsjack så...

Mjaha.....jag har en Aleks jag

Började dagen med att jag helt resolut,mkt snabbt,fyllde en mindre sådan där Vox platta med lite komponenter och la över ansvaret för förstärkningen av reverbets recovery på den outnyttjade trioden som var kvar.
Presto.
Reverb. Hade bytt reverbpotten till en om angivna 470k,som mättes IRL till ~knappt 300k. Mjaaahaa... Ganska snyggt reverb i min mening,men inte tillräckligt. Med kontrollen bottnad vart där "lagom" med effekt,men längre än så kom jag inte.

Oki.
Kollade då med Aleks hjälp på den gamla AC151 transistorn,å den hade jag givetvis installerat fel. Baklänges. Loss med den å..kolla med transistortestaren...jodå. Hade överlevt. Tillbaka,fast nu åt rätt håll med..icke. Noll på trissans bas.
Ibland handlar det ju om det uppenbara...som sagt,skall man gömma ngt skall man göra det framför näsan på den som letar,å mkt riktigt hade jag vänt en lyt fel. Iom att det handlar om så relativt sett små spänningar hade det inte hänt mer än att den helt enkelt åt upp den potential som vart där. Vände på lyten å...jodå. Nu steg spänningen in på trissan till drygt 8V...å vi hade ngr tiondelar på de andra benen. Gott nog,för mao..nu gjorde trissan sitt jobb.
Det räckte tyvärr inte. Utsignalen var fortfarande under 1VAC (~250mVAC) å se det gör fan ingen sommar i de här sammanhangen.
Så.



Får snygga till den där brädan,men nu installerades den som "våning två" vid tremoloröret å se NU ja! NU fan hade vi reverb så det räcker! Ett riktigt snyggt sådant åxå! Så..nu avfärdar vi det tycker jag..



Har röjt lite för mkt kring reläerna med påföljden att de e...."killed by death",så imorgon blir det att handla ett par nya. I samma veva installerar jag dem forsatt med lim men kommer sätta deras pinnar på en breadboard och därmed stabilisera stiften det som behövs för att orka med "vikten" av signalkablarna ToF.
Med det sagt,nu e ´re fanimig fullt i den där preamp lådan! Det ska ni ha DJÄVLIGT klart för er!
Ngr andra småsaker skall ses över. Ngr lytar skall säkras mm...men bortsett från det känns det som vi e hyggligt där tycker jag.



Tog mig så för att börja fylla cabben igen. Får jacka ur lite nertill för att alla högtalarutgångar skall kunna vara med i matchen.
Sen. Som tidigare. E som sagt inte det billigaste bygget... I huvudsak maskinskruv för att hålla bakstyckena på plats,försänkt å kullrig M4. Det innebär islagsmutter? Nej nej nej..i detta fallet innebär det som små "trägängade" skruvstycken i mässing...

Jaja. Det tar sig i sanning.

Ja,så var vi där. Skall fortfarande till ngr småsaker...som tex att alla skruv skall se likadana ut mm. Sannolikt blir det även ngr fler tweaks,skulle förvåna mig mkt annars...brukar alltid bli så när man fått luta sig lite på skiten.
Men i det stora hela e jag allt nöjd.



Som synes ett hål att lägga igen med. Nåja..småsaker.

Ljudklipp kommer inom kort.

Tweaks va de ja.
Hade intermittent problem med högfrekvent oscillering i det att jag klappa i mittenstegen. Accentueras av att slå EF-86´an framför.

Så. Tog till ngr olika trick för att lugna ner kretsen lite,just de två mittre gainstegen mer specifikt då,tills jag helt enkelt ledsna som effekt av att fick jag bort det jag ville tappade jag annat med.

Så.. Jag å Mr Miller hade därför en mer ingående dialog,å se den e inte färdig riktigt än.
För att lugna ev läsare...japp. Har allt sett över det med hur kablage ligger och är draget,bla då dragit om allt vad railspänning heter osv,men faktumet kvarstår. Det ÄR numer en mkt trång "preamp låda". E liksom vad de e och svårt att komma runt.

Bla därför laddade jag då ner John Millers avhandling från 1920 (tror jag de e?) igår å satte mig å sträckläste den...stämde av me Aleks..å bilden börjar nu klarna.
Helt klart är det som ger bäst utfall rent praktiskt i detta fallet vad avser att hantera oscilleringen att installera en mkt liten keramisk kondning mellan nod och galler. Roll-off´en blir utan tvekan mest abrupt så,och har det med sig att det INTE tar med sig andra frekvenser på samma vis som tex att lägga en större keram över anodmotstånd lr liknande.
Nu är det ju samtidigt så att den adderade kapacitansen reagerar exponentiellt,dvs den reagerar med/mot rörets inre diton,varför de kapacitanser som ligger för handen rent praktiskt blir mkt små.
Iom det kommer jag idag att installera trimkondensatorer på de mittre stegen mellan nod och galler och dessa kommer ha spann upp till ~20pF. Mer är bara meningslöst,se ovan.

Grundtanken från min sida här är ENBART att styra upp oscillationen. Bettet i maskinen i "4stegs&5stegs" läge vill jag inte förlora,för det e bra. Som i RIKTIGT bra.

Å det hela blir värre. Om oscillationen ligger för handen blir beteendet förstärkt om reverbet tillåts vara i ingrepp. Logiskt kanske men..

Mao används i detta läget Miller effekten FÖR oss. Har resonerat lite kring hur det diffar mot EF-86´an som pentod i sammanhanget,där ju Hr Miller reagerar annorlunda,men iom att EF-86´an sitter som första gainsteg i sammanhanget så torde det hela ha lugnats ner såpass vid det laget det når 3e resp 4e steg att det där rimligen kan hanteras.

"nod" - det är där strömmar går in och ut. Du menar nog att kondingen skall installeras mellan Anod och styrgaller, för det var det jag rådde att göra. Se till att trimkondensatorn pallar för anodens dc-potential.

Jopp. My bad.

Har installerat tre sådana idag ställbara mellan 1.5pF och 22pF. Gjorde hela skillnaden,och vi har oss iom det ett rytande gammalt Italienskt as.

Enda jag eg ångrar iom detta sista tilltag e att jag inte labbat med det förr. JÖSSES för en skillnad!