http://www.ebay.de/itm/Dynacord-Rohrenverstarker-STV-50-von-1958-/191060822227?pt=Radio_TV_Musik&hash=item2c7c1cc8d3

Satt å slösurfa å sprang på den där på Duska ebay. Vi har ju haft storebror MV-120 uppe till diskussion innan,å den sista 120´n jag såg på ebay gick för 500 euro!!!
Lillebror där e kanske rent estetiskt inte liiiiiiiiika over the top som 120´n,men...cool faktorn e fortfarande hög i min mening.

När man betänker det hela,varför görs de flesta maskiner idag så FÖRBANNAT fantasilösa rent designmässigt?
Om vi undantar vår egen hustrimmare Niemand så e ju närmast allt som säljs idag mainstream.
Det ovan..e ju iaf att sticka ut näsan,tycka vad man tycka vill. "Dare to be different"-som det heter.
Å...en såndär på scen som ryter som ett lejon tror jag vem som helst skulle gå igång på faktiskt.

Den är sååå Willy Wonka's chokladfabrik! Originalversionen med Gene Wilder, inte pastichen med Depp.

Jag kommer direkt att tänka Flash Gordonfilmen Queen skrev musiken till, "Flash , Ahaaaa...." Samma estetik

Vrålsnygg faktiskt! Om man betänker att den byggdes samtidigt med en massa annan fräck industridesign, amerikanska vrålåk och Gibson Flying V för att inte tala om Gibson Moderne så verkar det inte ha funnits några gränser för hur utflippad man kunde/fick vara på designavdelningarna.

Tidsandan måste ha varit väldigt annorlunda jämfört med idag, både på gott och ont...

Men kan man verkligen sätta lödkolven i något sådant här och "sladda runt" Jesper?

Hur bra du än får den att låta så är den troligen ändå vara mindre värd än före du moddade.

Dynacordnamnet på plattan på fronten ser nästan Photoshoppad ut?

Jag tror att värdet snarare ökar. En gitarrstärkare med så pass cool design måste vara värd mer än den dryga tusingen som denna ropades hem för.

Auktionen är inte avslutat än, 36 timmar kvar i skrivande stund.
Den är alltför unik för att utsättas för annat än pietetsfull omvårdnad. Det tillverkades inte många.
Vill man ha en gitarrbrölare som ser så ut så finns duktiga plåtskulptörer att anlita.
Någon måtta får det vara på det ohämmade moddandet av vintage apparater. Det är vintage även om det inte står Vox , Marshall osv på lådan. Jag är säker att det skulle protesteras högljutt om en tidig Bluesbraker utsattes för dylik åverkan. Det finns gränser för allt.

Du har säkert rätt, fick i farten för mig att auktionen var avslutad.

Ja.
Ta som JMP -72´an jag gjorde vid som var mer eller mindre som ny. Det var ju så det nästan tog emot att byta glättning på den,å när maskiner e i det skicket som i e-bay auktionen...näfan.
Som sagt,det finns roddade å moddade exemplar att skoja med så där e ingen ko på isen.

Gick fö en moddad MV-120 som saknade gavlar på tyska e-bay nyligen. Har för mig den slutade på 300 euro nånting.. Att sedan såga till ett par gavlar e väl inte direkt världens ände kan jag tycka?
En sådan maskin drar jag mig inte en sekund för att sladda i. Det som däremot överlevt tidens tand mot alla odds..nae...

Det förändrar dock inte huvudfrågan.
Varför är det så få tillverkare som vågar sticka ut hakan? Musik handlar ju ändå till stor grad om individualitet...å "dare to be different",så vad är det som gör nutidsdesigner så FÖRBANNAT mainstream å trista?

På tal om fantasilösa stärkare:

http://hottieguitars.com/shop-hottie/hottie-amps/

http://ampgarage.com/forum/viewtopic.ph ... ht=toaster