Till saken hör att jag betvivlar att det rör sig om ngr 250VDC vid anoden utan att denna siffra avser railspänningen. Dvs innan såväl anod som skärmgallermotstånd.

Det "normala" med den formen av railspänningar är att det med rådande (se ovan) resistorvärden rör sig om kanske knappa 100VDC eller så vid själva rörets anodanslutning.

Samma borde väl även gälla för slutsteget? Som ju dessutom verkligen drivs till dist i denna krets.

Nå nu är jag nåt på spåren tror jag, eventuellt och kanske skall nog också tilläggas för vid detta laget har jag lärt mig att inte ta ut nåt i förskott.

Gårdagens mätningar kan man nog bortse ifrån, jag hade proben på 10x så jag matade ingången på stärkaren med 1.5V inte 150mV

Har tillbringat kvällen i källaren och denna gång kom jag fram till att EF86:an tål att matas med ca 450mV innan den börjar bete sig allt för osymetriskt, hade kanske sett lite bättre ut om man mata med lägre signal. Men nu till det konstiga jag då kollade signalen på kopplingskondingen där såg den ut ok och kollar då signalen på volympoten och där är den allt annat än symetrisk. Om jag vrider av tonkontrollerna helt så är den symetrisk men om jag vrider dom på max så klipps ena sidan, dock påverkas inte signalen på kopplingskondingen om jag vrider på tonkontrollerna.

Vad tusan kan detta bero på? Hur f-n kan tonkontrollen påverka vågformen så den distar?

Lite bilder

Vågformen mätt på kopplingskondingen med tonkontrollerna på max


Vågformen mätt på volymkontrollen med tonkontrollerna på max


Vågformen mätt på volymkontrollen med tonkontrollerna på min

Tonkontrollerna lastar en del, och olika mycketberoende på "pådrag". EF86 har en hög utgångsimpedans, så den påverkas mycket av detta.

Rent allmänt skall anoden befinna sig mitt emellan jord och B+ Du skulle kunna minska anormotståndet ( du kan titta på det räknaexempel som jag länkade till i går, där har man mycket lägre värden ). Och med lägre värden på anodmotståndet och högre ström genom röret så blir det lägre utgångsimpedans ( mer okänsligt för last)

Men hur kan man då förklara att vågformen är okej på kopplingskondingen ut från EF86:an trots att tonkontrollerna är på max? Det verkar ju som att det händer något mellan kopplingskondingen och volymkontrollen alltså i tonstacken. Borde inte vågformen knasa till sig redan på kopplingskondingen till ut från EF86:an då?

Signalens form på volympotentiometern pekar på att det är slutrörets styrgaller som klipper.

Okej och vad skall då en okunnig norrbottning göra åt den saken?

Det hänger på jämvikten mellan signalamplitud från förförstärkaren och slutstegets ingångkänslighet. Det i sin tur hänger på hur slutsteget är dimensionerad dvs arbetsklass, bias, utgångtrafons omsättning (vilken lastimpedans ser EL84-ans anod) och matningspänning. Skall EL84 hålla sig inom klass A arbetsregim så tar vi det säkra före det osäkra och snyltar på datablad t.ex. http://www.mif.pg.gda.pl/homepages/frank/sheets/010/e/EL84.pdf sid 2-3. Då ser vi att mer än 250V B+ rekommenderas inte i SE klass A. Med drivsignal på sådär 5V rms = 7.5V toppvärde går det också att komma ut i klass A2 dvs få röret att arbeta med positiv styrgallerström.
Så hur ser EL84:ans arbetsförhållanden ut i förstärkaren under diskussion?

Oj, oj, nu blev det mycket för min lilla hjärna. Men jag får alltså försöka kolla upp slutsteget.

Fattar jag dig rätt, lite enkelt sagt matar jag helt enkelt åt h-vete för hög signal in på EL84 rörets galler i min jakt på dist? Går det överhuvudtaget att få EL84:an att producera en "bra dist" eller måste man in med ett till gainsteg som distas så man kan mata EL84:an med lägre signal?

Hur klarar sig gamla Vox AC4? http://www.google.com/imgres?imgurl=htt ... CDoQ9QEwAw den är ju väldigt snarlik mitt bygge i slutsteget och borde ju mata ganska liknade signalnivå till slutsteget, fast den kanske låter eländigt på fulla ställ?

Jo...AC4 - ser ut som de tagit fasta på det länkade databladets rekommendation i nedre tabellen på sidan 3.
Vad är det för utgångstrafo du har och B+ ?

Detta bygge baseras på en Vox AC4TVH så både nät och utgångstrafon är från den, så några specar på utgångstrafon har jag inte på den, orginalet AC4TVH har ju ett 12AX7 och ett EL84, på denna sida finns länk till AC4TV schemat http://www.el34world.com/Forum/index.php?topic=12223.0

Då det gäller utgångstrafon har jag googlat och läst och där påstods av någon som mätt och kollat upp den att den egentligen skulle spegla ca 5K vid 8 ohm istället för ca 5K vid 16 ohm, om det nu finns någon sanning i detta påstående vet jag ej. Vox AC4TVH skall annars anslutas till en 16 ohms högtalarlåda så man borde ju kunna tänka sig att Vox i alla fall anpassat utgångstrafon till ett EL84 som skall driva en högtalare med 16 ohm.

B+ ligger på 319V

Har du några tips på om det går att hitta på nåt?

Jag skulle göra 3 saker:
*testa med olika konstlaster, se vad händer från 16 till 8 Ohm t.ex.
*mäta utgångtrafos omsättningstal - det är faktiskt ganska enkelt. Har man konstlast och sinusgenerator + oscilloskop så är det gjort på ngn minut.
Koppla sinus från generatorn direkt till volympoten med frånkopplad tonkontrol.
Kör in sådär 2 till 10V topp-topp 300-500Hz sinus till EL84 styrgaller/volympotentiometern
Mät med oscilloskop amplituden på EL84 anod, där skall det också vara sinus. Proben kanske ställd på x10, osciloskopets ingång på AC.
Mät signalamplituden över konstlasten.
Dividera första värdet med det andra.
Du har fått spänningomsättningtalet. Ta det i kvadrat så får du impedansomsättning. För 8 Ohm till 5k skall spänningomsättningen bli ca 25-27ggr.
*sänka B+ med 50-60V. Att bränna bort det med resistor är går an. Det blir typ 1.2k som får bränna bort ca 3W, så en 10W resistor klarar sig men blir varm ändå.
Just när det gäller dist i SE så är det där med korrekt anodlast - utgångstrafo - mycket känsligare än i push-pull. I P-P blir de jämna övertoner utsläckta medan i överstyrd, dåligt dimensionerad, SE blir särskilt 2:a övertonen alltför dominerande, vilket syns på den mittersta oscilloskopbilden.
Någon kanske kommer påpeka att så ser ju signalen ut efter ett triodpreampsteg med stor katodresistor på 10k-39k. Det stämmer, det är bara det att i efterföljande steg så klipps nedre halva så vågformen blir ganska symmetrisk och får övervikt av udda övertoner.

Skönt att alex kommit med ! Tänkte inte på att slutsteget kan lasta.

Men : det förefaller mig som om EF86 körs med väl högt anodmotstånd ( och låg ström)
Om man flyttade om lite runt EF86 med lägre anodmotstånd ( 100k t.ex. ) så förbättras drivförmågan.

Men om det skall bli en stärkare som tål både tonkontroller och överstyrning så bör det till fler steg.
Ett ensamt ecc83 skulle hjälpa upp det hela.

Tack för tipsen skall testa detta men det får bli i morgon för jag är för trött nu. Får väl köpa mer motstånd för att fixa konstlasterna, på skopbilderna jag tagit har jag tre parallella 47R 10W det blir väl 15.67R. Jag får väl köpa tre till att parallella med så är jag nere på 7.83R det borde väl funka, den lokala radioaffären hade några till 47R 10W motstånd på sitt lager.

Utgångstrafon bör jag väl också klara av att mäta.

Har jag tur kanske han på radioaffären även har 1.2K 10W men då skall jag ha en jäkla tur.


Några följdfrågor.

Skulle ett 6V6GT på något vis vara bättre och lättare att anpassa för de rådande förhållandena?

Skulle jag lättare komma runt allt detta "tjorv" om jag istället valde att klappa in ett 12AX7 och i sånt fall köra med 6V6 som slutrör? Anledningen till att jag funderar på 6V6 är den att då bör jag vara på säkra sidan då det gäller glödströmmen då jag inte har koll på om nättrafon pallar med glöden till ett förstegsrör till. Om man tänker på detta med slutsteget skulle det då vara enklare att låta EF86:an driva 12AX7:an till dist och sen anpassa signalnivån efter 12AX7:an med en spännigsdelare till vettig nivå för slutsteget?

Blir det hela mindre känsligt om inte all dist skall produceras i slutsteget och matas med väldigt hög signal?

Finns det någon anledning till att man har högre B+ än 260V? Det kan väl inte bara vara för kul att man ha en bit över 300V i Vox AC4TVH, eller? Har det att göra med hur hög signal man matar slutröret med?

Detta var bara lite funderingar som kom nu, trodde att detta skulle bli ett enkelt bygge men se där gick man på pumpen. Förhoppningsvis lär man väl sig något av allt detta tjorvande så det har väl nåt gott med sig.

Ja, Alex med sin gedigna kunskap levererar här i konkreta ord vad jag avsåg med "optimera slutseteg" för några sidor sedan.

Trioder och fasvändare har ju också avhandlats tidigare i tråden. Men förutsättningarna finns nog där för att göra även denna variant till en hyfsad enpetare om än inget distmonster.

Med dårens envishet anser jag fortfarande att försteget är ganska optimalt konfigurerat för maximum swing i utsprungsschemat. Med uppmätta nyckelvärden är det en ganska enkel match att lista ut från kurvor var man exakt bör ligga med komponentvärden och drivspänning.
Allt över 250K verkar off the charts för mig.

Sen har jag för mig att EF86 i praktiken får samma utimpedans som anodmotståndet. Var det kanske Valvewizard som skrev det?

Om jag ska komma med ett sånt här bonna-långskott från andra sidan viken, kan det uteslutas att nån komponent helt enkelt är kass? Nån kopplingskonding t.ex?
Har det alls diskuterats om skärmgaller motstånd i denna tråd?

Såhär tänker jag, även om någon bättre vetande får korrigera mig.
EF86 driver garanterat 12AX7 till dist. En halva skulle troligen räcka
HUr som helst har du en stor, tät signal, försvarligt distad som skickas till slutsteg.
Då behöver inte slutsteget jobba jättehårt eftersom volymen och distmängden räcker till utan att maxxa slutsteget. Volym och tonkontroll före AX7, eller varför inte experimentera med dem på olika ställen.

Men kolla först på kurvorna, t.ex hos Aiken, att du har kör EF86 under rekommenderade omständigheter.

Då tänker vi samma om vi sen tänker rätt är väl en annan femma Detta försteg är ju hämtat från en P-P stärkare och som sagts tidigare så kunde man nog tänka sig ett extra gainsteg som distar i min maskin skulle kanske lite grann motsvara vad en distande fasvändare i en P-P maskin gör.

Om man försöker kollar databladen på 6V6GT så verkar ju 6V6GT klara 315 i anodspänning och kan då matas med 13V i drivsignal eller fattar jag fel? Då verkar ju 6V6 ligga närmare tillhands än EL84 med min högre anodspänning. Jag har ju testat 6V6GT i makapären och dem spelade ju renare men med betydligt mindre dist vilket väl förklaras av att den tål mer drivsignal än EL84.

Mina tester med 6V6 upplevde jag så där då stärkaren helt enkelt spelade för rent på maxvolym. Så frågan är om jag egentligen håller på att försöka äta kakan och ha kvar den, genom att jag vill ha hyfsat med dist vilket jag har nu men vill komma ifrån den fizzliga fuldisten som finns där.

Skall förhoppningsvis få tid att testa det Alex tipsade om i kväll och nu håller jag tummarna på att jag hittar ett 1.2K motstånd på radioaffäern, sen får man väl fundera på om jag skall riva ut kretskortet och montera ett extra 12AX7 rör.

kjell & Co har motståndssatser, 10 av varje. Så har ELFA. Med en sådan sats hemma är du aldrig naken
( nu är de 1/4w metallfilm men det kan ju duga att testa med )

Jag har ju elfas 0.6W satser hemma och även en hel del 1W kolfilmsmotstånd, men tror du inte det lär ryka ganska fint om dessa man skall dra ner hela B+:en även om man bara testar en kortare stund. Man kan ju i och för sig ta och parallellkoppla flera motstånd för att få upp effektåligheten.

Till att testa bör väl 5W motstånd funka, men om det skulle bli en permanent lösning så är väl aluminiumkapslade effektmotstånd att föredra. Dom kan man ju montera mot chassit för mer kylning.

En av få nackdelarna att bo där jag bor är att jag har ca 10 mil till luleå som man nog kan räkna som närmaste större stad. Jag får sätta mitt hopp till den lokala radioaffären vars gamla verkstad är som att knalla rakt in i 60-talet och mitt som det är hittar man nåt ovänta intressant även om jag försökte tömta den på det som kan tänkas vara bra att ha grejer som rör, rörsocklar, lödstöd för 10 år sen.

En grej till att mäta innan du börjag koppla om:

På EL84 :
Mät katodens spänning över jord.
sätt sedan oscilloscopet på el84 galler och vrid på. ( mät DC så att du ser hela informationen)

Om gallret kommer i närheten av den spänning du har på katoden eller tom över katoden
så har du "gallerström" dvs gallret verkar som en likriktare och motståndet sjunker från ett
mycket högt värde till ett mycket lågt. Detta var det alex talade om. Detta klarar inte EF86 att
driva ( egentligen drar inga audioförstärkare gallerström) och måste undvikas.

Har du gallerström så bör du öka katodmotståndet så att katoden blir mera positiv ( och gallerström
aldrig uppstår) på el84. Alt kan du öka skärmgallerströmmen så att rörets vilopunkt stiger, det viktiga
är att katoden blir tillräckligt positiv i förhållandettill gallret och att max katodström inte överskrids .

Anoden på din el84 ( som arbetar i klass A ) skall i viloläge vara 40-45mA

Se gärna applikationsexemplet http://www.mif.pg.gda.pl/homepages/fran ... e/EL84.pdf
sida 2 och 3 visar några olika vilopunkter för klass A singleended. Om du har 250V B+ så kan du
använda de katodmotstånd ( Rk) som exemplen använder. Alla fallen använder screen = B+ = 250V, det
kan du naturligtvis sänka men då sjunker katodströmmen och därmed spänningen på katoden.

Vad gäller motstånd kan man parallellkoppla ( 2 lika paralellt = halva motståndet, i serie = dubbla motståndet,
bägge tål dubbla effekten.
2 parallelt i serie med ett likadant par = samma motstånd som de ingående motstånden men 4 ggr effekten)

Sitter och mäter och betar av de punkter som Alex och peterh kommit med.

Testade att ha multimetern inkopplad på EL84:an katod och skopet på EL84:ans galler och då jag lägger på 300mV på ingången (vilket väl bör vara nivån från en humbucker) så får jag ca 16V på EL84:ans galler och då är katoden på 11.4V. Precis som Peterh sa upphör disten då jag dämpar signalen med volymkontrollen så den hamnar runt 11V.

Testade med lite två olika laster 15.67R och 6.10R på utgången och den lägre lasten gav något minder klippning av topparna men det är marginellt. Orsaken till de konstiga värdena är lite som Kajsa Varg man tager vad man haver och parallellkopplar för att klara med effekten på högtalarutgången.

Då det gäller utgångstrafon hoppas jag att jag nu fatta Alex rätt så skall jag ta amplituden på EL84:a anoden och dividera den med amplituden på högtalarutgången, i mitt fall blir det 80V/3.4V vilket ger 23.52 i omsättningstal så detta borde väl betyda att trafon stämmer till 8 ohm. Visst blir uträkningen 25.52x25.52x8=4425, vilket är 4.4K vid 8 ohm och det dubbla vid 16 ohm. Dock kör jag tongeneratorn från datorn och då kan jag bara få ut 1.5V utan att ljudkortet klipper signalen, hade 15.67 ohms last vid mätandet men det skall väl inte spela nån roll?

Så där nu är sänkningen av B+ testad, men ingen större skillnad testade med både 220R och 150R katodmotstånd men det blir ju fuldist i vilket fall som helst. B+ hamnade med 150R på katoden på 240V och spänningen på katoden var 6.3V och då drog röret 42mA mätt över katodmotståndet skall väl vara några mA minder då SGM strömmen är inräknat i det hela.


Slutsaterna så här långt, denna stärkare låter snyggt och spelar ju rent med hög ljudvolym för att vara en 5 wattare men nån dista att ha är det väl inte tal om då man inte får bort fuldisten som ligger och fräser. Med ett fjäder reverb inkopplat så är det bara att twanga loss i bästar country anda om man nu skulle duga att spela sånt.

Så vad säger ni är det bara att ge upp om man vill ha nån dist ur denna makapär som kretslösningen ser ut nu? Är det dags för att fundera på steg två med antingen EF86, ton och volymkontroll, ett gainsteg och slutsteget eller ett andra alternativ med EF86, katodföljare, ton och volymkontroll, ett gainsteg och slutsteget. Det sista alternativet tror jag blir trångt att klämma in på kortet men man kan kanske få till det om man riktigt vill.

Vad säger ni? Hittils kan jag konstatera att jag har lärt mig mycket på detta bygge som jag trodde skulle bli en enkel sak.

Nu har jag testa göra en ny layout och jag kan nog få in komponenterna för ett extra gainsteg på kortet men att också få in en katodföljare är nog svårt i sånt fall måste jag nog hänga komponenterna på rörsockeln.

Har även varit och fått nya plåtbitar till en ny monteringsplåt för rörsocklarna och jag har även fått tag på 1 mm aluminium till att göra en värmesköld mot kortet.

Vad säger ni är det nåt att fundera på eller är det bara att gå till verket och klappa in det extra 12AX7 gainsteget? Är det någon ide att parallellkoppla 12AX7 röret och skulle man vinna nåt med det? Det brukar ju vara parallellkoppat i vissa Matchless stärkare.

Parallellkoppling minskar brus och kan sänka impedansen. Men du kan ha bättre användning av ena halvan...

Ju fler gainsteg desto bättre, är dock en sanning med lite modifikation. Det låter klart bättre att ha flera steg som distar lite granna än ett som i stort sett kräks på sig, som det nog var fallet i din tidigare variant av stärkaren.

Man tappar lite i klarhet per steg, men det finns ett antal andra trivsamheter ljudmässigt. Jag hade satt alla stegen i "rad", med möjlighet att gå direkt in på EF 86-an som en rent ljud-variant. En käck masterpottlösning för att kunna hantera ljudnivåerna på rent/skitet åxå.

Vad gäller de två extrarören hade jag satt en gainpott på varje, om inte annat under en tid för att hitta rätt värden på ev fasta motstånd.

Det får bli ett till gainsteg efter EF86:an i första läget för det får jag in på kortet jag har nu i annat fall måste jag in med lödstöd eller extra kort. Om man vill testa parallellkopplat så är det ju bara att göra detta på rörsockeln. Hur blir det om man parallellkopplar då det gäller anod och katodmotstånden? Ser att Matchless har kört med både 100K och 220K på anoden och 1.5K och 2.2K på katoden på parallellkopplade 12AX7, på Fender som delar katodmotstånd i försteget brukar man ju ha 820R till 100K så det borde väl bli samma sak på anoden att man "halverar" värdet om man delar på anod och katodmotstånde eller tänker jag fel. Om det är så verkar ju 220K på anoden högt men det kanske uppvägs av 1.5K på katoden.




På layouten jag gjort har jag satt en spänningsdelare mellan det extra gainsteget och slutröret, här tänkte jag köra med en pot under provkörningen så man kan justera in vilka värden motstånden i spänningsdelare. Denna spänningsdelare blir ju egentligen en mastervolym in till slutröret, visst hade det varit fint med en mastervolym men jag vet inte var jag skall sätta den.

Jag hade också funderingar på om man skulle kunna ha i och urkoppling för det extra gainsteget om man skulle vilja ha möjligheten att köra EF86:an rakt in i slutröret för rent ljud. Problemet är att denna stärkare är grymt kompakt byggd så jag tror jag skippar alla såna saker som switchar och mastervolym.

Här får du ett förslag ifall du får för dig att riva bygget och börja om: 3 steg i preampen + SE pentod slutsteg. Två novalsocklar som du har nu. ECC83 + ECL82 eller 86. ECL86 är lite svår att få tag i, ECL82/6BM8 har jag ett bra lager av. Det sitter i Louder&More och som reverbpump i Tubewonder.

Detta lät ut väldigt intressant men kanske inte i detta projekt för här jag har som snöat in på EF86 men som reverbdrivare borde dom ju vara kanon och kan nog tänka mig att testa dessa rör i ett annat bygge. Då skall jag bege mig till 60-talet (den lokala radioaffärens gamla verkstad) och söka efter ECL82 och ECL86, var ju inne där i torsdags och jag har för mig att det fanns rör som hette ECL i rörstället.

Dock tror jag att det bara får bli en två stegare först ett EF86, ett 12AX7 gainsteg och sen ett 6V6GT som slutrör. I stärkarna som försteget är hämtat ifrån Dr Z Route 66 och Z28 (skiljer en kondning i tonkontrollen) så har man ju bara EF86:an och sen fasvändaren och slutrören och dom verkar ju dista hyfsat, eller nog åt mig då man lyssnar på youtube. Då borde väl ett 12AX7 gainsteg göra att det distar hyfsat. En Fender champ distar ju en del på fulla spjäll och den har ju bara två 12AX7 gainsteg i försteget.

Jag tror som sagt, av egen erfarenhet, att detta är rätt lösning om du ska ha det här försteget.
Det enda frågetecknet är väl egentligen vad som händer med SE-slutsteg, plus eventuellt att ditt extra gainsteg inte skulle bete sig exakt som en Schmitt.
Men det är svårt att se varför det inte skulle funka. Sen återstår ju att se om du gillar det

Jag resonerar som så att om jag låter EF86:an dista ett 12AX7 gainsteg så kan jag efter 12AX7:an dämpa signalen via en spänningsdelar in till slutsteget och på så sätt få dist men ändå hålla mig på lämplig signalnivå att mata SE-slutsteget med. Sen får man väl hoppas att man gillar resultatet.

Nu är fas två inledd för denna AZ4. Tog loss kortet och har borrat in öljetter och monterat komponenter för ett extra 12AX7 gainsteg på kortet, även en ny plåt för rörsocklarna har tillverkats och monterats så nu blir det först ett EF86, ett 12AX7 och ett 6V6GT på slutet. Har väl några timmars arbete innan jag kan starta upp makapären igen.

Några funderingar som nu kommit är hur stark signal man kan mata in i 12AX7:an utan knasigheter? Visst jag få skiten att dista men finns det är några begränsningar, jag tror nog att EF86:an klara att driva 12AX7:an till dist utan problem men kan det bli för mycket av det goda? Jag har ju egentligen dålig koll på fasvändare men distmässigt hur beter sig en fasvändare mot ett vanligt gainsteg? Här drar jag parallellerna mellan Route 66 vars försteg jag har i mitt bygge men den har ju fasvändare som förmodligen distar rejält och det är ju ungefär samma effekt jag vill att mitt extra gainsteg skall uppnå.

Nästa fundering är intrimningen av slutröret, skulle ni sätta ex en 500K eller 1M pot istället för spännigsdelaren som jag ritat med 470K, 470K i schemat eller skall man bestämma gallerläckan till slutröret ex på 220K eller 470K och sen koppla en pot i serie och bara justera över motståndet i spänningsdelaren till lämplig nivå?

Schemat som det ser ut nu