Blev ju ingen Dynacord MV-120,av olik skäl. Den jag hade ögonen på slutade på stöddiga 480 euro. E mkt för en gammal maskin som behöver göras vid i min bok...

Men.
Samtidigt hade jag ögonen på en annan gammal relik i form av en Hohner Orgaphon MH-50. En topp,vilket i sammanhanget som jag förstått det inte är det vanligaste i sammanhanget,å denna slutade på bra mkt mer humana pengar varför det nu blir destination Sverige .

Tanken här e flerfald.
För det första e det en topp angiven vid tiden till 45w och för det andra då med en lite cool å rolig estetisk layout,iaf i mitt tycke,samt i sin tur med reverb såväl som tremolo OCH en loop- of sorts (som det heter på utrikiska)

Trots halvt idogt sökande efter schema online har jag inte hittat ngt till 50´an. Till den klenare 25 osv samt till den efterföljande 60..no worries,men 50...icke.





Mmm... Tanken e som sagt dels att "rikta" maskinen mot gitarrbruk och givetvis i den vevan att modernisera den vad avser sound.
Den behöver såvitt jag kunnat bedöma renoveras och eftersom det förhåller sig så blir det alldeles strax ett mail till Hohner med förfrågan om ifall det finns schema att tillgå.
DIN kontakterna kommer givetvis ersättas...





Det hör till saken att jag tror detta kan bli en rätt kul å lite udda topp när den väl e färdig,å just det med att ta i det som e udda e jag som bekant ingen främling för.



Det jag kunnat utröna av bilder alena så e topparna byggda ungefär som combo maskinerna,med separata preamp å slutstegslådor. Reverb tanken sitter i "taket" osv osv.



Å en bit som e udda är att den använder slutrör i form av PL84. Som jag tolkat det online har man använt PL varianten istället för mer normala EL i tanke att PL klarar mera ström. Man kan säga,efter att ha studerat datablad,att PL använder ngt lägre B+ men mer ström.
En tolkningsfråga i sin tur när man kikar på schema för maskinerna ifråga då B+ landar på 370VDC med 220VAC ingångsspänning. Däremot skiljer det en del i glödspänning mellan EL å PL. 6,3 vs 12 VAC.
MEN!
Då är det samtidigt så att PT´n för en Hohner 25´a iaf indikerar att 6,3VAC lindningen till glöd för preamp novalerna är designad att fixa 10A enkelt..
Mao blir bruket av slutrör en funktion av vad som kommer FUNGERA bäst i fallet,å i vanlig ordning...
Låter det bra så ÄR det bra.

Skall bli ett kul projekt tycker jag,å det att den i likhet med många andra gamla tyska maskiner ser oskyldig ut i baby blått..e bara bra se..
Nah. Skall bli kul som fan att få levererat å provat.

har PL84 liggandes som du kan få......

...va förvånad jag blir..

*asg*

Lugnt Sven,å tack

har flera nya pl84 att dela med mig ( sovtek)
jag erbjöd dem till skänks för ett tag sedan ( här) så det får jag stå för.
det är f.ö. samma som el86 men med 300mA glöd. Nummersekvensen blev fel här.

Lysande Peter! Jättetack.
Skall som sagt bli förbannat roligt att ta del av denna Hohner. Har bara en bra magkänsla kring detta som ide.


Å...det vart en vinst till ikväll på tyska e-bay,men den maskinen blir ngt jag antingen behåller själv eller iaf inom absolut närmaste kretsen..

hör av dig hur du vill ha dem. Du är välkommen på te/kaffe , vi kan träffas på stan annars.

tror det är siemens eller tfk... skall kolla...

PL84 använder jag som julgransdekoration, så du kan få ett gäng av mig med Jesper. Finns i Götet.

Tack igen .
Sagt det förr,säger det igen..detta stället e fan helt fantastiskt!

Suttit å kikat online på gamla handböcker å gud vet vad kring dessa maskiner å slås av hur mkt effekt Hohner tog ut ur TVÅ av dessa PL-84 i den andra modellen av "50´an". 50watt...det skojar man fan inte bort.
Det jag uppfattar som lite ironiskt e att de har ju inte så avvikande egenskaper i databladen mot EL... . Hm.

Jaja.Oavsett skall det bli förbannat intressant att sätta tassarna i den här. Så mkt skall sägas. Hittills har ju inte de tyska designerna gjort mig speciellt besviken som sagt,å jag har svårt att se hur en Hohner eller tex en Shaller skulle vara så mkt sämre.

"Freude von decibel..."

Så.
Då väntar vi bara på killen från DHL..

Som ett udda inslag i väntan på DHL killen så blir det nu lite pladder om en annan Hohner !

I detta fallet en Hohner Concertophon III.

Kom till mig via klanen från Trollhättan som DOA (dead on arrival)

Ganska snart kunde konstateras att det vart brunnet lite varstans,å detta åtgärdades.



Detta e alltså i grunden en liten 18w combo som arbetar via ett par EL84´or. Inte mkt att orda om... Liten kul grej med en helsikes massa ingångar.



På samma manér som Peter rekommenderar i en tråd här intill så sitter det ett par resistorer mellan HT och EZ81 rörlikriktaren. En av dem hade brunnit bla..

Med de små grejerna åtgärdade samt mkt provisoriskt ha åtgärdat nätkabelns inkoppling,skyddsjord var bla inte kopplat,så slogs maskineriet igång.
Visade sig ganska snart att det hela vart en fråga om total härdsmälta i båda slutrören,så dessa byttes lite kvickt.

Vidare har var det verkar ngn mindre nogräknad varit å härjat en hel del kring PI´n,som fö e av concertina typ. Värdena på div kondensatorer mm e milt sagt...."entusiastiskt" valda.
Men men..
Nu levde skiten iaf. Brumma utav helvete varför bla de båda CT sattes om till mer vettig plats.



Preampen e som jag skriver ovan då av typen att "vi ser till att man kan plugga in vad som helst".



Till saken hör att ett antal av kopplingskondningarna givetvis läcker,så detta kommer hanteras snarast.



Så vad e tanken med denna då? Jo,den kommer få bibehålla det med lite olika ingångar. Mer specifikt en till gitarr och en till munspel. NFB skrotas. Tremolot har vi pratat om att pensionera och använda den flaskan som driver å recovery för en loop som ägaren gärna vill se.

Hur som e vi iaf glada för att den lever igen.. å vart det tar vägen härifrån nu blir primärt en fråga om att städa upp i den efter tidigare mekars härjningar.
Lika samma så e kabeln för signal mellan preamp lådan å slutstegs diton inte avkopplad varför det ligger rediga 200VDC inne i den skärmen..känns la sådär får jag säga.
Så..städa. Därefter blir det ett pow-wow med ägaren...åsså får vi se vart vi riktar den med allt sagt å gjort.

En kul liten maskin e det iaf.

Fick städat upp lite kring fasvändaren.
Ngn hade sedan tidigare dels lagt en kondning om 100V på ingående galler(kondningen såg ca 200VDC) å på det i sin tur satt ett 100k anodmotstånd på själva concertinan samtidigt som original katodresistorn var på 150k.
Signalen mellan driversteget och concertinan i sin tur sköttes via en 125V mustard om modiga 470n. Nu ersatt med en om 1.5n som orkar med 680V å i sin tur e resistorvärdena kring concertinan mer i balans nu.

Så..kopplade in igen,allt var frid å fröjd,varpå det helt plötsligt började osa hett på riktigt! Visar sig då att kablaget till glöden var skadat och gick i jord... Så det ersattes rakt av slagträt. Mycket bottnande i att säkringen därför på 8A var skottad när maskin kom in genom dörren hos mig.

Därefter ansåg jag maskin hyggligt stabil,å efter att ha provat den en liten stund så började jag se över div spänningar. Tyckte de låg väl lågt,men samtidigt skall det sägas att B+ inte är överdrivet hög i denna maskinen ifrån start en ggn.
B+ ut ur EZ-81´an handlar om ganska moderata 270VDC under last. Såpass att jag lurar på om man inte skulle pensionera de där två resistorerna som sitter mellan HT och RLR´n.

Sen har man som jag ser det satt väl stöddiga droppresistorer inne i preamp lådan. Blir liksom inte många pinnar kvar på div platser..

Fö.
Är där ngn i sällskapet här som har en uppfattning om ålder på en sånhär Concertophon?
Samma med schema...

The eagle has landed
Å precis som med Dyna DA-15 maskinen e jag helt sjukt nöjd. Båda maskinerna e i ljuset av ålder i mkt mkt fint skick. DA´n va ju då i behov av hjälp,vilket det ju påståtts att denna MH-50 var med.
Enkelt kan nu konstateras efter en stund på bänken att så e icke fallet..den fungerar alldeles utmärkt tack..



Där har vi de omtalade PL-84´orna. Gör det de skall,men är väl ärligt sagt lite trötta så tack vare Peter blir det friska tag snarast. Inte mer med det.
Skall nu moddas för både det ena å det andra så...

Först som sist.
En Hohner Orgaphon MH-50 är med undantag av slutrören en relativt sett konventionellt uppbyggd maskin. I det definitivt inget billigt byggd maskin...



Å rör. Till förbannelse. Det hör till saken att en sånhär ju e försedd med rattar till en hel afrikansk by...å se det har sin rimliga förklaring.
Det e nämligen så att en sånhär tingest har kanaler åt alla håll å kanter. Det e fan ingen hejd!!
Såvitt jag kunnat få fram är maskinen sannolikt tillverkad i nådens år 1966. Innebär då i vanlig tysk ordning att vi har jack i alla ändar av DIN standard.
Borrade kvickt ur nitarna till utgång samt gitarrkanalens ingång,å ptja.? Vad skall jag säga? Skiten funkar. Inte mer med det.

Maskinen innehåller ju såväl tremolo som fjäderreverb. Å...efter att som snabbast ha smort upp alla pottar mm samt gått över rör som socklar...så visst fungerar de bitarna med.
Inte bara det. Det låter snyggt åxå! En Hohner MH-50 e en maskin som löser...clean. Å se de e det den gör. Tonstacken,iaf för gitarrkanalen,är av James typ. Roligt nog innehåller en sån här INTE i huvudsak gamla sura tyska kondningar utan mustarder! Se där ja!

Den e byggd som en slutstegs å en preamp del. Men..preampdelen innehåller ärligt inte så mkt som man kan tro. Det e liksom mest bara en massa enstegade kanaler...Iofs inget negativt. Inte alls.
Tanken från min sida med denna maskinen e ju en hotrod,å se det har vi DEFINITIVT trioder till att lösa nu..



Dessa maskiner anges till 45w cleant. Kan mkt väl vara. Storleken på trafos mm e iaf inte den minsta sorten man hittar,det e ett som e säkert.
När man kikar på schemat för MH-45,som enl uppgift skall vara en mkt liknande förstärkare bara som combo,så ser man snart nog lite egenheter vad avser likriktning mm. Halvspänningstapp osv.
E nog väl och ve med det,men då dioderna i maskin e av gammal "germanium" typ så får jag säga att det känns bra vågat att bara ha 2 av dem..

Nåja. Blir nog väl. Redan som det är har jag mig alltså en fullt fungerande PTP maskin som..ptja..med undantag av att den är ngr watt kort gör vad den skall.
I toppen på 2 av de 4 slutrören e i det närmaste allt getter material borta...

Det jag kan irritera mig på lite allaredan e bristen på kontaktstycken mellan preamp och slutsteg. Den biten tror jag det blir till att ordna.

Reverb samt tremolo får stanna. De låter ALLT för bra för ngt annat båda två.

Nahfan. Idag var det verkligen idel vinstlotter tror jag..

du byter väl germaniumlikriktarna direkt ?

Hur många dioder behövs till en spänningsdubblare?
Varför byta om de fortfarande är hela och fungerar? Det tyder på att de är korrekt dimensionerade för jobbet.
Halvledare har ingen katod som åldras, inte heller ngn getter som mättas med tiden.
Och så låter ju Germanium bättre än ngt annat, det har inget "ts" ljud som i Silizium.

Nä,sant som fan Alex.

Sitter å studerar schemat för MH-45. Inte exakt samma maskin,bla används ECC-808 istället för vanliga 83´or som i MH-50,men det finns stora likheter och växlar att dra iaf.

http://www.102983.org/gallery/albums/userpics/10003/MH-45.pdf

Lite intressant med de olika lösningarna för de respektive kanalernas tonkontroll tycker jag.

I mån av tid blir det lite friska slutrör mm redan idag. Får se hur hantera det med preampen... mer än en kanal blir det iaf.
Sen,den där EF-86´an som sitter som en form av driver innan para PI´n fattar inte riktigt jag.? E tanken att den sitter där för att kunna få nån fjong i den ingång som ligger strax innan? Isf vette fan om jag inte helt resolut flyttar upp den i preampen. Det med en EF-86 kanal har jag ju provat förut,å trivts bra med.

Paraphasen tror jag den får sitta. Har använt dem förut,å gillar det där lite "grova" de ger. Eller iaf,den får sitta tills den bevisat för mig att den inte vill eller räcker till. Kan vara kul att variera sig lite om inte annat.
På det blir det att se till att maskinen lyder under "the golden rule",det blir att installera trimpott till glöden..osv osv. Byta div e-lytar...
Å där funderar jag lite på hur att göra med maskinens glättningsditon. Installera likadana varianter som sitter där,dvs den form av torn vi hittar i de flesta tyska maskiner,eller gå över till axial?

På det funderar jag lite på om man skulle hänga en extra diod på utgången för bias och där ta ut spänning nog,å glätta som satan,för att driva ngr enkla relän.?

Ok.
Så den sista DA maskinen började gå i mål. Hohner dags!!!

Som tidigare nämnts så funkar ju eländet. E inte mkt mer med det,men det jag i princip hunnit med e just att..se till att skiten funkar. That´s it.

Nu vart det dags att börja syna sömmar å skarvar.



Det där imponerar ju fan inte på en käft va. Det ser ju snarast ut som hurtige Ville varit i farten å krökt komponent ben som det passat. Saker å ting mest bara hänger där de sitter... ITTE speciellt snyggt ärligtsagt. Iaf inte i min bok.



Så började med att skrota vid gamla lytar å ersätta med nytt kring bias kretsen. I samma veva installerade jag lite 1 Ohmare mot jord för slutrören.
Fick ju ett gäng PL-84 av Peter H som bekant..å ville göra det enkelt att styra hur de har det när det inom kort e dags.

Men.
Det som slår mig e att för att vara en fabriksbyggd maskin e ordningen under huven fanimig närmast amatörmässig. Saker å ting känns som det hänger på trekvart i slutstegsdelen-genomgående.

Fick mätt lite spänningar varstans..varvid jag vred om voltväljaren till 220VAC tappen,å i den vevan började spänningarna att landa mer vettigt för min smak. Glöden kring 6,3VAC flaskorna landade då på 6.5VAC..
B+ vart till 350VDC...å halvspänningstappen ut mot slutrörens galler landade på ~170VDC...all good antar jag.

Kikade så på div spänningar kring ECC83´an,som ju e en paraphase,samt EF86´an som fungerar som driver kring loopen...å de visade båda relativt sett ganska låga railspänningar. Vi snackar strax över 200VDC... Sorry,men..näfan. Gör ju ingen glad.



Å där har vi då huvuddioder å droppmotstånd...

Hm.

Gjorde som så det första jag gjorde att jag började rensa rent kring slutrörssocklarna. Såg ju fan rent för djävligt ut.
Å med det så rafsa jag igång speleverket igen å kunde konstatera att även med originalrören på plats behövde bias justeras. Iofs inte så konstigt...

Det e som så att en av herrarna på euroguitar (som VERKLIGEN inte gillar det jag gör med gamla maskiner) tydligen e Hohner fantast...å han menar att det jag har i händerna här sannolikt e en -63´a. Kan mkt väl vara...

Jaja. Imorgon fortsätter vi arbetet med att städa upp slutstegsdelen. Ngt jag irriterar mig på,denna ggn med,e att det saknas all form av kontaktstycke mellan preamp delen och slutstegsdito.
Denna ggn lurar jag däremot på att göra ngt åt det. Även i detta fallet utan ngn som HELST avlastning av lödpunkterna som kablage e fäst i.
E ju fan amatörmässigt...

Fö.
Bortsett från att agera ngn form av "sag motstånd",va fan e vitsen med ett 30 Ohms motstånd per slutrörsanod? Skydda PT´n i händelse av katastrof?

Om det är ett 1/2w ( eller med liten effekttålighet) kan det vara avsett som snabbare säkring än säkring, om man får
kortis i ett rör så brinner motståndet av. Kolfilm eller massa rekommenderas för att slippa städa upp efterår.

1. Resistorer är EJ säkringar. Detta har vi avhandlat vid ett antal tillfällen.
2. Den är funktionsmässigt i serie med OT primärlindning. Som har en ganska hög induktans och är kopplad med OT's kapacitanser, summa lika med LC resonanskrets. Resistorn i serie med en resonanskrets sänker dess Q-värde och pss förhindrar HF parasitoscillation.
Vill du ha säkring i anoden så sätt dit en säkring. Säkringar är ju iof sig dyrare än resistorer ...

1/ Nä.där e vi totalt övernens

2/Ja,jo. Mao e vi tillbaka där vid EL-503´ornas återkoppling i rent praktisk implementering? Dvs att ambitionen just är att stävja oscillation?
Men borde det isf inte till stor del kunna hämmas redan i PI´n i detta fallet?

Fö.
E det ngn som har tips om vettiga kontaktstycken? Den typen jag använde sist,på Dan Armstrong maskinen,var iofs väldigt bra men ganska klumpig.?
Till den grad att jag inte ens vet om en sådan skulle få plats på Hohnern. Oavsett så anser iaf jag att kablaget mellan preamp del och slutstegsdelen MÅSTE avlastas. Det är inte ok att det hela bara hänger i sin lödpunkter. Inte i nån form.

Nej. Det är effektpentoden ihop med OT som kan oscillera, PI sitter utanför denna oscillator.

Oki.
Som alltid...kiitoos..
Då får det bli till att byta de där resistorerna. Dels för att de e rent löjligt klumpiga men kanske framför allt eftersom OT´s båda kablar bara går in mitt emellan de två resistorerna för resp slutrör för den aktuella sidan,å se hela den skiten hänger bara fritt i luften.
Kan man kanske säga att jag inte anser e speciellt vaket.. I sin tur e kablage ToF på inget sätt varken drag eller vibrationsavlastat.. . Sunt i ljuset av de 350VDC som ligger där...eller INTE!!

Alex.
Bara en tanke nu.
Om det nu e så att det där e till för att hämma oscillation,kunde man inte gjort som i EL-503 fallet istället då? Att man lägger en mindre effektresistor i serie med en poly kondning mellan anod å g2?
Inte i ambition att göra det...utan i ambition att förstå.

I ena fallet förvandlas pentoden till triod för höga frekvenser, i det andra mixtrar man inte med pentodens egenskaper utan förhindrar att oscillationer över huvudtaget får ens försöka att uppstå.
I första fallet kan en del diskant försvinna, men det kanske är försumbart i så markant mellanregistertunga megafoner.

Oki.
Då e jag principiellt med igen. Å jo...mellanregister e bra skit se

Lekt vidare lite idag,och det skall sägas att en Hohner MH-50 av den sort jag har på bänken e en lite märklig maskin. Kanske speciellt för att vara av tysk härkomst.
Tyskar brukar vara anala som helvete med att ha ordning på sin skit,å se mkt kan man säga om denna men ordning...naeee... Tycker jag inte.
Som jag påtalat tidigare känns det närmast som nån form av prototyp. Saker å ting sitter verkligen ihop på trekvart,å se det e bortom reson inte speciellt "tyskt".



Sen finns det aspekter av denna maskinen man tar med ett leende . Som tex den kurvade "fronten" på maskin klädd i gammaldags hederlig heltäckningsmatta...som blivit styggt urblekt med åren.



Tyvärr blev bilden sådär,men iaf..nu är där bra mkt mer raka led över komponentben,div friska lytar osv.. Det som verkligen känns som det återstår att ta är att installera ett par lödstöd kring slutrören för de där effektresistorerna på anoderna. Att ha dem hängande sådär känns lugnt sagt som rena vansinnet. Inte bara det,utan kablaget till dem e skadat det med.
Kort sagt e min tanke enkla,mindre lödstöd..vart man leder respektive par av de där resistorerna och däri fäster man även kablaget. Kablaget byter jag givetvis det med,å lägger det så det inte som tidigare ser ut som en hög älskande ormar.



Å tack vare den gode Peter H sitter där nu alltså en omgång friska flaskor. Det hör till saken att jag upplevde maskin som lite för lågmäld för den angivna effekten...å misstänkte,skäligt,att det bottnade i att Telefunken originalflaskorna vart såpass trötta.
Men. I samband med att jag gått över div lödpunkter i slutstegsdelen,alltså flätat av gammalt tenn och flowat dit nytt... Så såg jag vad det var att en del punkter var RIKTIGT bristfälliga. Maskinen var...lite lågmäld samt ville dista aldrig så försiktigt..
Flowade som sagt om,nu då me de nya RSD flaskorna på plats justerade till ~30mA styck vid 350VDC så vart där en STOR skillnad.
Maskin ger nu utan tvekan den angivna effekten och vad vidare är så spelar den kort sagt rent. Cleant..e vad den gör,jmfr ung en Fender Twin.
Något som jag tänker...ändra på



Enl schemat,som nu INTE e till den aktuella MH-50 utan till MH-45,så sitter det ett par 50 Ohms motstånd som CT för 6,3VAC glöden. Den brummade aaaaaaaaaaldrig så lite och när jag bokstavligt petade på det ena gamla kolmotståndet (som var av avvikande fabrikat från resten) så trillade skiten isär. Ergo bytte jag dessa resistorer mot en 470 Ohms balanspott istället. Den sitter nu monterad på flaskan ovan som e som en "driver" flaska för slutstegsdelen i form av ett EF-86.
Som sagt,denna maskinen e lite...."märkligt" byggd. Häng me nu...



Det finns två externa ingångar till den där EF-86´an..bortsett från signalen från preampen i sig. Den ena ingången reglerad med en pott..som ligger direkt på ingående signal,och den andra rakt upp å ner via gridresistor.
Nu råkar det vara kopplat så över potten att man i effekt reglerar framför allt gallerläckans storlek varför den potten till en mindre grad alltså påverkar även preampens signal in mot EF-86´an ifråga. De externa ingångarna saknar all form av tonkontroll-givetvis.
Nej. Nej,detta e ICKE ingång för grammofon eller annat för se DET finns det ingång för,såväl som bandspelare osv,på preampen.
Hur man tänkt? Inte en susning ärligt talat.
...som sagt...märklig maskin.

Det hör då till saken,vilket den observante givetvis redan insett,att insignalen på EF-86´an från preampen inte direkt e hög...
Faktum e att vi snackar inte ens normal line nivå... Det hela fungerar ju iofs väl men grejen e den att det ger ju inte direkt förutsättningar för att skapa diverserad distortion iaf. Mycket riktigt lirar som sagt då denna maskinen cleant. Det e liksom vad den gör,å det med ganska rejält rå kraft får jag nog säga. Högljudd för sina sketna 4st PL-84? Mjo..lita på det.



De e i sin tur ställbara för antingen 4 alt 16 Ohms utgångsimpedans. Inga märkligheter i sig egentligen,med undantag för de där förbannade DIN uttagen.



Men som sagt. På trekvart. Det där i bild..e fan inte ok. Inte det minsta en ggn. Det är en trådlindad 3k resistor på angivna 5w å den går SVINVARMT. Den sitter installerad i sin ben rätt upp å ner bland kabelpiskan som bland annat leder upp till preamp lådan. På det går resistorn så varmt att tom lödningarna i stöden på trafon hade gett upp halvt om halvt.
Givetvis ngt som skall åtgärdas..

Hur som helst tror jag mig börja få lite grepp om vad som gör vad och varför i denna ganska udda maskin.
Till exempel lurar jag på om jag skall göra som så att jag flyttar den där EF-86 flaskan upp i preampen istället. Kan absolut vara användbart med en EF-86 kanal i min mening.. På det så kommer jag banta ner antalet kanaler ganska avsevärt och iom det kaskada ett antal av trioderna i preampen. Iom det med hur slutsteget e uppsatt så blir det kanske inte så konstigt att de flesta kanalerna utgörs av ett enda gainsteg.

Mm.

Reverb såväl som tremolo avser jag behålla. Två alt tre kanaler. Åsså får jag se över div spänningar mot såväl preamp som PI,den senare ser sketna 230VDC.. Blir inte mkt spänst över då inte.

Den e märklig. Den e verkligen det.



I bakgrunden ser ni PT´ns frilagda poler tillsammans med den där 3k resistorn jag nämner ovan. Just den setupen kan man kanske kalla mindre lämplig,ÄVEN om det nu e invändigt i maskin.
Ur enbart ett rent servicehänseende kan jag tycka att det om inte annat iaf e jävligt onödigt designat.

Men..de tre burklytarna,som nu e dubblisar,där e inte heller helt ofarligt. E nämligen så att de längst till höger i bild sitter i serie. Nu råkar det vara så att de flesta tysktillverkade lytar som dras med plastmutter mot chassie har sin kropp som minus... Å eftersom de där två lytarna e seriekopplade innebär det att lyten längst till höger har ca 170VDC på sitt chassie.
Vem FAN skulle misstänka ngt sådant idag? E ju som upplagt för att någon skall skada sig. Ta bara något så enkelt som ett rörbyte...den hugade kör in näven för att tex rycka de gamla rören å kommer åt det där chassiet. Jo tjena!

100uF+100uF i serie med 100uF+100uF. Alltså...etthundra uF totalt i första smäll. Å nepp...här föreligger inga jättespänningar så det kommer gå alldeles utmärkt att ersätta det där med axialer som sitter i lödstöd invändigt.
Jag fattar bara inte hur fan man resonerat?



När man muttrat bort reverbtanken från preamp chassiet e det där vad som möter en. Som sagts tidigare har dessa en helsikes massa ingångar,och mycket riktigt e då de flesta av dem enstegare. Nämnas kan att opton för tremolot sitter i en novalsockel den med.



Å där har vi då vyn över rörsocklar mm. Det sitter två dubbelkannor i preampen med,å dessa kommer jag helt klart ersätta med axialer dem med,har de facto redan börjat.
I sammanhanget kan sägas att man lagt 6 trioder på samma potential och därmed glättningslyt.

Vad e nu tanken då?
Jaa vänner..jag satt å stirrade på den där preampen å schemat ömsom fram å tebax både länge å väl tills beslut togs.
Det sitter ju en EF-86´a som första anhalt för signalen i slutstegsdelen. Ungefär som vore den en driver för paraphase PI´n,och mycket riktigt har den bortsett från signalen från preampen två ingångar till..som sitter direkt i slutstegsdelen-precis intill EF-86´an.

Den novalsockeln får sitta...men EF-86 flaskan flyttar jag upp i preampen. Det som komma skall blir in alles 3 kanaler. Ett gemensamt utgångssteg,bottnande i en triod på ett ECC-83.
Samtliga 3 kanaler blir 3 stegare. Tanken min e alltså att ha en mild och en vild ECC-83 kanal. På det en parallell kanal i form av en EF-86 dito och alltihop då matat ner mot slutstegsdelen.
Innebär att vi får oss ett gainvred per kanal och en tonstack (James). Det tredje steget blir mao gemensamt varför samtliga kanaler behöver kunna mötas innan sista steg. Där har jag tänkt sätta en volympott. Mao,tre gain å en volym.

Ner med signalen mot slutstegsdelen,där den nu "tomma" sockeln förses med en 83´a och får agera driver samt recovery för en loop. Innebär att jag även skrotar de två DIN ingångar som sitter där nu och ersätter med brytande telejack.

Sista potten hamnar där "volym" sitter för de där två DIN ingångarna..å se det blir en PPIMV.

Lite halvkomplext kanske,men känns som en vettig väg att utnyttja maskinens alla rör och finesser.

Om lytar 100+100 i serie med 100+100
På den tiden (börjar sagan) hade kungen av hohner inte tillgång till stora lytar med höga spänningar de var
dyra och otillförlitliga. Därför bestämde de sig att använda lytar av lägre spänning och seriekoppla dem.
De valde då att använda lytar som de redan köpte in för andra ändamål, detta reducerade mängden
leverantörer och minskade lagren.
Att man hade mettalburkar som höll 170V gjorde inget då dessa var endast nåbara för den utbildade
teknikern. "Vanligt folk" gör inte sådant här.


Nämnad bor att jag på 60-talet mekade med vad jag tror var en ac50 där man hade anoderna jordade och
lytarna ( i metall ) isolerade från chassiet. Detta chassie skulle jag vända på och tog ett tag om OT och en
lyt .... Känslan var irriterande.

( mitt minne säger AC50 men jag har aldrig stött på denna igen )

Jodu.
Att man fått sig en sketen av milt sagt suspekta designer e väl irriterande nog lugnt sagt. Ergo sum det med mina tankar kring denna Hohner.



Efter en del rotande i den där HT delen så kom nu friska axialer på plats. Enklast möjliga,och imperativet här e alltså att i större grad idiotsäkra maskinen. Finns inget i tanken att man kan få sig en sketen som e ok pga av rent sur design.

I denna vevan har jag ju åxå efterlyst ett kontaktstycke mellan preamp och slutstegsdel. Tror jag listat ut hur lösa den affären,för på ena sidan av PT´n e där ett utrymme som det är meningen att man skall putta upp nätkabeln i för förvaring (vilket ju bara gör det hela ännu mer idiotiskt iom att man bokstavligt kan få in hela näven å rota runt).
Blotta den tanken e ju sådär iom att vi strax intill har den där kopplingsplinten som går upp till preampen,där iaf en av tåtarna kan hålla kring 400VDC.
Så.
Försluter den öppningen. Fortfarande fast installerad nätkabel. Men,nu viker jag en plåt som ett L som jag fäster i skruvarna på PT´n...å i den plåten gör jag fäste för ett flerpoligt kontaktstycke.
Tror det blir den vettigaste lösningen i ljuset av...