HIFI-elsäkerhetstråden väckte denna fråga i mig. Cyklar ni? Använder ni cykelhjälm? Jag cyklar ibland (oftast när jag druckit och inte kan ta bilen) men använder aldrig cykelhjälm, har aldrig gjort. Jag är på tok för gammal för att tycka att det är "töntigt", det har bara aldrig fallit mig in att det kanske vore lämpligt...

Hur gör ni?

Alltid cykelhjälm på!

Bara dårar som cyklar utan!
Frontalloben och Frontal Cortex och diverse andra delar av hjärnan vill jag inte vara utan!

Jag förstår att större delen av ljudbojen har frontalloben och cortex bortkopplade av naturliga skäl,
samt cortex och amygdala stimulerade och smekta i smyg, men alltid hjälm på!...

Finns ju en rad häftiga innovationer på hjälmfronten som gör att du inte behöver se ut som en tönt
trots att du spelar musik för uppochnedvända kors...

Stridshjälmar, gasmask, kevlarmask,dödsmask, samt mera klassiska droppformade hjälmar samt
även hövding (som är något dyrare) och kanske mera för män med långt hår ...(dvs kvinnor)...

I centrala Uppsala ('lilla Peking') cyklar man alltid om man ska mer än ett par hundra meter. ('Smärtgränsen' för att ta cykeln i Uppsala är ca 15 minuters cykling - allt bortom 15 minuter är långt borta. )

Nej, jag använder inte cykelhjälm och har aldrig gjort. Något vettigt argument har jag inte heller.

/R

Jag skulle aldrig våga cykla full utan hjälm! Då tar jag hellre bilen.

Inte ikväll i alla fall, vare sig före eller efter de 4 bira som förgyllde kvällen. Genom hela centrala Uppsala...
Det tog 12 minuter vardera vägen, alltså inte långt enligt Renegade.

beror på. Jag har 700 meter nerför till mitt lokala centrum och rullar ibland på morsans gamla damcykeln. Då utan hjälm. Sedan har jag en fortåkarracer också som jag brukar cykla fort på landsvägarna med. Då alltid med hjälm. Vet att jag borde ha hjälm även de korta långsamma sträckorna men är för fåfäng för det tyvärr

En något nyktrare betraktelse:
Jag använder ALLTID cykelhjälm när jag tränar cykel, både på racer och MTB. Till och från jobbet, eller "ner på stan" som det brukar heta från mitt hem till Uppsala City, aldrig hjälm. Jag har inte någon bättre förklaring än bekvämlighet och töntfaktorn, förutom att det brukar vara en lugnare framfart med stadscykeln.

Cykla är totalt livsfarligt så jag har hjälm.

Det är ju lag på hjälm för barn under 15 år , så självklart har jag också hjälm, hur ska man annars förklara för barnen att dom alltid ska ha det? En bekant cyklade i diket förra helgen på väg hem från en fest , klarade sig med brutet nyckelben , men kunde gått mycket värre än så.

Töntigt? Det är väl bara tonåringar och fruntimmer som är så fåfänga, eller

Ja det var därför jag skrev att jag är för gammal för att tycka det är töntigt.

Jaså, det visste jag faktiskt inte! Det var det inte när jag var under 15 (men det är ett tag sedan) och jag har ju inga egna barn så jag håller mig inte så uppdaterad...

Töntigt är det inte med hjälm, däremot inte bra för frisyren

Jag menade inte att min ursäkt om töntfaktor var en bra ursäkt.
Ändå, en del hjälmbärare ser ju djävligt töntiga ut, när hjälmen bärs helt fel skjuten långt bak i nacken, eller sitter en decimeter ovanför skallen på en mössa, uppenbarligen för liten hjälm, eller barnens avlagda. Hjälmar bör dessutom bytas efter några år, skummaterialet blir för sprött för att dämpa efter ett tag. Efter en vurpa där hjälmen slagit i är den ofta förbrukad. Jag har förbrukat ett antal hjälmar efter vurpor med racer/MTB, och efter en smäll kunnat konstatera att skyddsförmågan var mer eller mindre helt borta.
Inte många hjälmbärare som man ser hantera byte OK, det är rätt många som cyklar med hjälmar från 80/90-talet käckt på svaj i nacken.

Aldrig. Jag försvarar mig med att jag undviker de lite mer trafikerade gatorna och dessutom är jag för feg för att cykla alltför fort. Bromsar mig genom nerförsbackar.

Jag har inga barn under 15 att vara föredöme för. Mina barn är i tjugoårsåldern och de cyklar ändå inte.

I dag cyklar jag aldrig utan hjälm. Kan väl vara en 17-18 år sedan då jag råkade ut för en cykelolycka. Lång nerförsbacke med en tvär kurva i kombination med ej uppsopat vintergrus…klatjofs boom krasch. Dubbla blåtiror, flertal djupa sår i ansiktet och på händerna, ena skulderbladet och knät hårt åtgångna. Tog ett bra tag innan man antog mänsklig skepnad och gångstil. Några ärr och möjligtvis lite ont i knät är enda sviterna men det kunde varit fan så mycket värre.

Med tre barn så är det inget snack, givetvis hjälm när velocipederna gränslas! Blir liksom en självklar sak om barnen redan från början får vanan att använda hjälm.

min dotter som idag är 30 år fick för sig när hon var 13 att hon inte skulle ha cykelhjälm längre eftersom det "bara var småungar som bar hjälm". Jag deklarerade då att då blir det inget cykla av över huvud taget. NÄHÄ, då cyklar jag väl inte då! blev svaret varpå hon ställde in cykeln i förrådet. Den står kvar där ännu.... Envisa ungjävlar!

Apropå cykelhjälm
Var hittar man cykelhjälm för rejält tilltagen skalle av storlek xxxL
Har letat men inte funnit....

Ta bort kuddarna, dom har ändå ingen skyddande funktion, enbart komfort.

Nä, har cyklat utan stödhjul i 46år och klarat mig bara bra utan hjälm.
Har gjort en del iakttagelser i Umeås trafik och kommit fram till att de mest oberäkneliga, självmordsbenägna dårarna på cykel använder oftast cykelhjälm här. Jag misstänker att frigoliten äter sig in i hjärnan på dem, men det är bara en teori jag har..

Man måste ju ha foliehatt under hjälmen, allmän kunskap.

Jag använder inte cykel

Jorå jag har alltid hjälm men å andra sidan har jag ju motor oxå
...och i morrn ere ju Mälarn runt, nån mer?

Hade pliktskyldigt cykelhjälm när barnen växte upp, för att vara ett gott föredöme. Men nu använder ingen av dom hjälm - och inte jag heller.

Jag ser på det här på ungefär samma sätt.

När jag får frågan om avsaknaden av hjälm brukar jag svara att "Jag använder huvudet" när jag är ute i trafiken.
De jag ser omkring mig här i Stockholms innerstad som cyklar mot rött, enkelriktat, på trottoarer m.m. ser så jäkla "rätt" ut men gör så jäkla fel.
Jag cyklar till jobbet från hemma på Söder till Gamla Stan via Slussen (och hem igen förståss), tar det lugnt och fint och följer trafikreglerna till 99% (en och annan dubbel heldragen eller så kan jag korsa utan att skämmas).

Jag avstår från dumheter i (cykel-)trafiken och har klarat mig helskinnad i snart 55 år, varav c:a 48 år på cykel.

Har börjat använda hjälm i våras då jag införskaffade 27-växlad utan fotbroms.
Nu känns det konstigt att cykla utan hjälm, ungefär som det känns att köra bil utan bälte: det fattas något,man känner sig naken.

På MC ja, på cykel aldrig, jag har heller inte sen dom var riktigt små tvingat mina döttrar att ha cykelhjälm. Det känns lite som att vi vadderar ungarna mot fysiska faror när vi inte klarar av att skydda dem mot de faror som är fan så mycket värre, bristande framtidstro tex

Nu kan ju tro på framtiden bli ganska irrelevant redan vid en aldrig så "lindrig" skallskada vid unga år...

Är inte förälder själv, och inser att det säkerligen kan vara svåra strider att ta när det gäller cykelhjälm (i vart fall om det inte introducerats som en självklarhets från första gången man satt på en cykel) men tycker resonemanget känns jäkligt snurrig. Varför skulle man inte skulle vilja ta det extremt enkla steget att minska den risken? Finns väl ingen motsättning mellan det och att stötta och skydda sin barn psykiskt? Antar att dina barn aldrig heller burit säkerhetsbälte, suttit i barnstol eller fått lära sig att se sig för när de går över vägen?

Man bör hålla isär passiv säkerhet och aktiv säkerhet, passiv säkerhet (bilbälte, cykelhjälm, barnstol, krockkuddar) kan användas av alla, även totala idioter, medans aktiv säkerhet (koll på omgivningen, hålla sig till trafikreglerna, ögonkontakt med med/mot trafikanter m.m.) kräver att man är någorlunda normalt skärpt. Det är där många får problem, speciellt i en universitetsstad som Umeå.

Alltid(när jag cyklar)

Nästan alltid cykelhjälm på, men av fel anledning/på fel sätt:

1. Jag började använda det för att vara ett föredöme för mina barn.

2. Vad jag vet så är det sällan man slår i hjässan vid en cykelolycka, men det är där min hjälm skyddar bäst (mest frigolit och sitter på plats). Sidorna skyddar inte mycket, och nacken har mycket material men hjälmen kasar ju ganska lätt. Framför allt så skyddar den inte haka, näsa, kinder, mun/tänder, och kan kasa och lämna pannan fri. Alla dessa områden tror är mest skadebenägna vid en cykelolycka.

Så i praktiken är jag nog lika klyftig som det jag minns från min barndom, där bilförare hängde bilbältet över bröstet utan att fästa det, för att det skulle se ut som om de hade bältet på ifall en polis skulle se dem.