Återigen, jag försvarar inte Gibson men när fräsen går luft, dvs utan stöd så är risken stor att snittet blir som på bilden. Det man kunde ha gjort vore att sandpappra av flisen (som man har råd med i Kina).

Det säger egentligen ganska lite om hur välbyggd gitarren är, jag tror att på Green's LP så har man gjort fräsningen i två steg (slant med det första), jag menar shit happens och det är människor som bygger...

Och 20k är väl en budgetgitarr idag när det gäller Gibson?...

/Ulf

Att det ser lika illa ut i en gitarr från 1963 säger allt. Gibson har länge varit ett riktigt skitföretag.

Själv köpte jag precis en ny Charvel för 3000 spänn. Helgjutet kvalitetsarbete rakt igenom. Låter skitbra. Folk som bara kollar på märket får skylla sig själv, sånt känns bara stenålderstänk.

Vilken tidning var det, Fuzz? (du menar märket Green förresten?)

Förstår inte riktigt denna återkommande debatt om att Fender och Gibson är skitföretag med skitprodukter,
Det är väl bara att köpa Korea om man tycker de är bättre?

Om man är kräsen just på hur en halvacke är fräst inuti, så begär öppet köp, skruva i sär gitarren när Du kommer hem
och sen lämna tillbaka om den inte uppfyller dina krav.

Racings kompis tyckte säkert detta var en jättefin gitarr , fram till nu, nu är den väl helt kass pga att det finns 'frässkägg' som går att ta bort 'inom 30 sekunder' , varför inte ta bort det i så fall?

Visst är det bra att sånt här kommer fram , men den långtgående diskussionen om vad som är 'bäst' är nästan omöjlig att få i mål utan att det spårar ur.

'Märkes'gitarrer kan aldrig blir prisvärda , pga att man betalar en slant just för märket.
Det stämemr säkert att asiatiska tillverkare är generellt bättre just på att skära träbitarna , men kanske sämre på annat....

För mig personligen är det helt andra saker som gör att jag fastnar för vissa gitarrer , än om de har någon enstaka kosmetiskt fel inne i gitarren, men jag förstår att det kan göra andra galet upprörda.

Håller i princip med Mike ovan. Man betalar en hel del för logon, och instrumenten är oftast mycket bra när det gäller ljud och spelbarhet.
Men inte f-n tycker jag att det ska få se ut på detta vis ändå - speciellt just för att man betalar en del för loggan.

Jag har haft ett större antal Gibson genom åren och där jag tyckt att kvaliteten varit bristfällig har alltid varit på snike-modeller, typ W&F. Kvalitetsbristerna där har oftast varit av kosmetisk art men även dåligt bandarbete och dålig halsinfästning.
Däremot köpte jag för någon månad sen en ny Firebird för 11 000:- och jag är mycket imponerad på alla sätt av denna, ett kvalitetsbygge utom allt tvivel, och då är det ju trots allt en relativt billig Gibson.
Så visst, det finns både och vad gäller Gibson. Samma sak gäller nog en hel del andra gitarrtillverkare.
Att Korea skulle vara bättre än Gibson vad gäller träarbete kan nog stämma i många fall, imponerande mycket från Korea är både billigt och rejält bra.

Lika illa på min 335:a, fast det skiter jag i för det är en snorbra gitarr

Jag har en likadan tretrettifemma som jag misstänker är ungefär lika gammal som din från maj-08. Den är även den alldeles underbar att spela på och jag tänker inte ta loss mickarna för att kolla hur den ser ut inuti.

Mja.
Med riktigt skarpa verktyg och rätt varvtal så existerar eg inte problemet. En kvalificerad gissning e att man produktionstekniskt försöker spara pengar på de skärande verktygen.
Å att det INTE rör sig om ngt enstaka ex tror jag vi kan vara överens om nu.

Nej. Detta e förbanne mig inte ok. Inte i nån form. En kvalitetsprodukt skall tåla att synas i sömmarna,och för att citera den gode Tobbe Z e detta med att bygga gitarrer inte ngn raketforskning. Definitivt inte när vi talar bearbetande delar av arbetet.
Så nej. Det finns ingen ursäkt för att det ser ut som ovan. Nu e jag verkligen inte Gibson men hade jag lämnat ifrån mig arbetsstycken i metall med grader och skägg på hade jag fått tillbaka arbetsstyckena rakt i näsan,och det med all rätt.
Att det direkt fysiskt gått flisor ur materialet i fallet ovan är fullkomligt oacceptabelt. Inte i någon form och inte nånstans,å i det sammanhanget skiter jag för sakens skull fullkomligt i vem som ansvarar för arbetet.
Det är ett mycket dåligt utfört arbete. Punkt.
Att det sedan visar sig vara Gibson...och att gitarren betalats 20 000 för...jo Mike. Faktiskt. Då anser JAG att man e hårresande nära bedrägeri å rena bondfångarfasoner. Du är berättigad till din åsikt,jag till min.
Men.
"slipa rent med sandpapper på 30sek"?. Ok. Så egentligen skulle nya Gibba 335´or levereras med ett ark 5´ans sandpapper i caset? E de det du säger?
Som en form av GDS plåsterlösning på ett faktum som i ljuset av pengar för de flesta av oss här utan ett uns av tvivel skall vara åtgärdat från fabrik.

Jag säger såhär Mike.
Jag skiter i vem som tillverkat den där gitarren. Det som retar levande pisset ur mig e att oavsett vem så ÄR den såld till slutkonsument för 20 000 spänn. Punkt där,å se det innebär att någon totalt tagit 20 000 spänn betalt utan att göra jobbet färdigt.
Ja. Ja Mike,då e det fanimig hårresande nära bedrägeri som jag ser det-till en mindre grad beroende på hur man värderar instrumentet.(Kan tex mkt väl se att de som bara bryr sig om tonen i det skiter i vilket)
Rakt upp å ner rena bondfångar fasoner och TRAGISKT NOG av vad som får ses som ett företag som är en ren ikon i branschen.

Noterar kvisten på bilden sånt har jag heller aldrig sett i ett kvalitetsinstrument!

Näe , detta ska ju fabrikanten göra , det var inte jag som skrev att det tog 30 sekunder att fixa, men om nu i efterhand stör sig på det så kan man ju ge sig på att jämna till kanten.

Jag håller med dig fullt ut att det är dåligt på ett instrument som ska vara kvalitetsbyggt, men jag anser inte att det är så allvarligt som Du.

Man har ju tydligen inte koll på just detta och det är synd , din kompis borde maila Gibson och fråga dom varför det ser ut så här, vem vet det kanske förändrar saker?

Angående själva fabrikerna så är det ju låglönejobb, har alltid varit så, är nog knappt bättre i Korea än Usa, det är inte 450 kopior på Arne Arvidsson som mekar ihop gitarrerna, men ledningen har ju ansvar för kvalitetskontroll och märkets image.

En del av dom som jobbar där är säkert entusiaster, andra skiter fullständigt i vad dom producerar (som killen som fräser mickhålen )

Jag är nog inte lika lättretad

Tror han som slipar verktygen på Gibson fabriken gått på semester

Nä det var inte snyggt gjort, spelar förstås ljud & spelmässigt ingen som helst roll men finish och kvalitet ska man gott kunna kräva av ett sådant företag.

Nån som vågar sandpappra bort fliset och se om tonen blir bättre eller sämre? Tonen kanske just sitter i det dåligt utförda arbetet

Sorry...Peter Green's kända LP. Jag tror att det var senaste numret av tidningen Guitar (jag kan kolla).





/Ulf

Är helt övertygad om att man inte lägger ner mer jobb på en solid gitarr, utan det handlar om i mina ögon att fräsen går fritt, (utan stöd) prova att fräs själva. Det man kanske kunde ha gjort är att putsa till sidan.

/Ulf

Allt snack om hur enkelt det är att åtgärda slår ju direkt tillbaks på leverantören, är det så enkelt att åtgärda gör man det INNAN man släpper produkten till kunden. Annars tyder det - i mina ögon - på att man inte bryr sig så mycket om sina kunder.
Och det gäller oavsett vad man säljer.

Håller med, men detta är ju dolt i gitarren, hur många kunder skruvar i sär sin nya tvättmaskin för att kontrollera hur den ser ut inuti? eller plockar ur alla stolar på sin V70 för att studera detaljarbetet som döljer sig därunder?

OM det är så att Gibson struntar i detta så är det garanterat beroende på att det inte syns utanpå. Självklart borde man slipa till kanterna , men det vore kul att hör vad dom svarar om man kontaktar dom angående detta.

I fallet med diskmaskinen, någon enstaka gubbe finns det säkert!

När BMW hade problem med ytrost på undersidan av framstolarna spred det sig som en löpeld över världens BMW-forum så visst synas saker i sömmarna!

Och även om det inte syns på gitarren vid försäljningstillfället, hur många köpare av Gibsons byter mickar?
25-50-75%?
Då syns det ju garanterat.

Håller med, en kommentar från Gibson vore kul att höra!

Möjligen 50% av de som hänger på gitarrforum , av det totala antalet sålda Gibson 335:or så tror jag det är betydligt lägre kanske en på tio.

Kan iofs posta dessa bilder på LPF (Other Gibsons) om det är ok för Racing och Hawa , där hänger ju en hel del 335 entusiaster och även Gibson folk, kanske kommer mer synpunkter då

.

Fick han månde sparken? Utan att veta om detta stämmer eller ej så har jag alltid svårt att lita på uttalanden
från fd anställda , som nu konkurrerar med sin tidigare arbetsgivare.

Mike Leaf-helt ok med mig om du postar bilden på annat forum

Det där med skärmning i Les Pauler är ett väldigt konstigt kapitel. Från början var inte les paulerna skärmade. På 70-talet började Gibson kapsla in kontrollerna i en skärmad plåtlåda. Det fungerade hur bra som helst! Men puritanerna ville inte ha det så och många plockade ur skärmburken och monterade potarna så som det var förr. (Samtidigt gnälldes det på vikten osv..)
Så just bristen på skärmning är inte riktigt rättvist att skylla på Gibson. De följer trenderna och ger marknaden vad den vill ha.

Vad det gäller fräsningen i en 335 tycker jag att det ser slarvigt och ofärdigt ut. Men så är ju 335 lite av ett budgetbygge tycker jag: Kroppen har laminerat lock och botten, inte solid lönn som man skulle kunna tycka att det ska vara.

Men folk gillar 335 och dom står alltid ganska högt i pris. Så självklart tar Gibson ut så mycket betalt som köparna är villiga att betala.
Det var ju likadant med SG. SG standard var skitdyr för några år sedan. Över 18000:- för en väldigt enkel gitarr. Priset till kund har inte alltid med tillverkningskostnaden att göra.

Intressant tråd, eftersom jag rätt länge letade efter en 335-modell. Efter att ha hört att det på Gibsons ibland kunde saknas spår i sadeln för den tunna e-strängen, och att vissa menade att man var tvungen att spela igenom en hel hög med Gibson es335 för att hitta en bra, var jag ganska tveksam till att köpa en vanlig es335a för 20 000. Letade då efter 345or och 355or, men de är mycket sällsynta och dessutom dyra som guld även som begagnade. Hittade till slut en begagnad Yamaha sa2200. Mycket fint bygge, låååång sustain över hela halsen, lättspelad och lätthanterlig, och bra sound, vilket borde bero på att det är just ett bra bygge? Till halva priset jämfört mot en begagnad es355a. Vad kan man säga?

Här hur min SA2200 lät när jag fått hem den och just bytt till ett set med Ernie Ball 9-38. Har svårt att tänka mig att en Gibson skulle låta bättre.
http://www.youtube.com/watch?v=1lFN46zs_EM

.

Nån plåtlåda har då inte jag seet på de 70´s LP jag ägt , en platta har jag sett och ibland lite folie.
Skärmfärg också på någon 80-talare. Dock tycker jag inte att jag upplevt någon LP med humbuckers som behöver skärmning.

Har en plåtlåda i mina gömmor.

Jag har då haft det i flera 70-talare. Det ser ut så här när den sitter på plats:





När folk struntar i att skruva tillbaka den blir det bara bottenplattan med potarna kvar.

Edit: Se Gibson55s större bild på plåtlådan i posten ovanför den här.

Om man struntar i att lägga ner arbetstid på att putsa på insidan så kan man naturligtvis istället putsa mer på utsidan. Vad är viktigast?
För mig är det helt obegripligt hur man kan gnälla på det här. Är ni gitarrister eller arkeologer?

Njae... Det heter väl (fräs)skäggtalibaner?

/Ulf