
Obduktionsprotokoll av en nättrafo
OK, handen på hjärtat, det är inte så ofta en nät- eller uttgångstrafo pajar. Men när det väl händer så funderar man ju lite på vad som hänt därinne... Visst, ett överslag som oftast inte går att få fram med de löjligt låga spänningarna som en multimeter frambringar men hur ser det egentligen ut i verkligheten?
Nyfiken som jag är bestämde jag mig för att obducera en Dagnall nättrafo från en Marshall 2061 reissue på 20 Watt, tydligen är det inte helt ovanligt att dom pajar.

Alla lindningar är ju lindande på bobinen (plaststommen), sedan är de tunna järnkärneplåtarna pressade omlott och sedan doppade i nån epoxygegga.

Alltså finns det bara ett sätt att få upp det...

Första hälften avklarad...

Nu är det bara att börja linda av. Den första synliga lindningen är glödspänningen.

Här har jag nästan lindat av första halvan av glödspänningslindningen (mittuttaget är gul).

Och just där mittuttaget var lödat mot lindningen ser det lite skumt ut...

Ett genombränt hål i tejpen verkar vara boven i dramat. Det här är alltså mittuttagets skarv.
Jag vet inte om det är standard procedure att man använder maskeringstejpsliknande tejp i transformatorer men här verkar det inte som ett bra materialval.