
Jag träffade påven (nästan)
Är i Rom med sambo och firar henne 50 årsdag. Vi åkte hit i måndags och besutade i morse att vi för en gångs skull skulle åka till Vatikanen och se Peterskyrkan och Michelangelos målningar i taket. När vi väl kom dit idag vid 15-tiden så stod det ett gäng med proffskameror och en massa TV-stationskameror uppradade utanför det stora huset. Jaja tänkte vi som var där för första gången. De står säkert där och bevakar dygnet runt. Vi helt ovetandes, traskar runt i kyrkan rakt under balkongen där påven brukar vinka. Vi går iväg från kyrkan mot souvenierstånden mot strömmen av människor. När vi kom till Peterskyrkan så var det nästan ingen på piazzan, när vi gick därifrån var piazzan nästan fylld med folk, gatorna var tomma på bilar och människor strömmade till i kolonner från alla håll. Och vi, vi gick glatt emot strömmen helt ovetandes om att vi höll på att missa en historisk händelse.
På vägen därifrån frågade jag en italienare med en kamera med ett jätteobjektiv, säkert i 200k-klassen om vad som var på gång. Han sa att påven kanske skulle visa sig vid 17 eller 19-tiden. Klockan var 16.15 och det regnade så vi gick emot Metron istället, förundrade över alla människor som var på väg mot ett håll. Ungefär som innan en fotbollsmatch. Senare på kvällen ringer vi hem, min dotter förklarar att vi missat en historisk händelse och att händelsen visas på alla TV-kanaler. Och vi som var helt ovetandes, mitt i smeten. Har vi gjort bort oss?
Å andra sidan. När vi var i Peterskyrkan så var Påven precis ovanför oss, våningen ovanför. Så jag har nästan träffat
den nye påven utan att veta om det.
Summa sumarium, det känns lite skämmigt så här i efterhand att vi inte hade bättre koll, när vi ändå är här i Rom. I morgon åker vi hem igen till kalla Svedala. Här är det 15 grader och mys med god mat och Cappuchini i mängder.