+1

Det märkligaste är att det finns folk som försvarar att göra 'fel' istället för att sträva efter att göra 'rätt'. Vad som är rätt eller fel råder det inte delade meningar om i denna tråd (förutom före/innan ) - man kan inte strida mot fakta utan att brottas med sina egna föreställningar och hur sunt det är låter jag var och en bedöma. I den delen liknar tråden politiktrådarna.

Har du några popcorn kvar? Mina är slut.

/R

Det finns ju knappast nån lag som säger att du inte får särskriva!
Det som retar mig är att besservissrar på nätet alltid ska visa sig på styva linan utan att tänka på att det finns människor som inte är lika språkligt begåvade eller utbildade som mycket väl kan kommunisera på ett fullt begripligt och ofta fördelaktigt (i mina ögon) sätt men ändå måste utstå påhopp hela tiden.
Man kan lika gärna vända på det som jag gör när påhoppen kommer, lite ödmjukhet och fokus så förstår vi varandra mycket väl utan pekpinnar!
Eller hade trådskaparen tänkt sig en monolog utan respons?

Det är häftigt att skriva korrekt!

Tack för en god sammanfattning av ungefär vad jag försökt säga i en herrans massa inlägg här. Holmis, makes sense?

Haraldrig, konsekvensen av din livsåskådning borde väl vara att var och en skriver precis som den vill utan inblandning varken från språkpoliser eller nån över huvud taget?

Nu förstår jag inte alls, blandar vi språken helt plötsligt också, borde inte nån språkpolis rycka in här?

Det har väl heller ingen ifrågasatt? Återigen, poängen är att skrivreglerna är uppsatta för att underlätta skriftlig kommunikation, där man inte har tillgång till samma nyanser som i talspråk. I talat språk finns en satsmelodi och naturliga pauser som visar på syftningar och annat, för att de ska gå att uppfatta i skriftspråk måste man kommatera och strukturera meningar på ett visst sätt. Gör man inte det riskerar man att läsaren uppfattar texten på ett helt annat sätt, eller i vart fall får anstränga sig för att uppfatta vad som avses.

När det gäller stavning är det delvis samma sak, stavningsreglerna finns där för att man direkt ska uppfatta vilket ord som avses, det blir ju inte lika uppenbart om man skriver steck pana eller stek panna som stekpanna, även om det naturligtvis ska mer till för att hela poängen ska går förlorad.

Vill man strunta i reglerna är det naturligtvis ingen som kan hindra en att göra det. Som läsare kan man påpeka att det blir trassligt att ta del av texten, och det är väl den enda poängen man ikan göra just som läsare. Den har ju också gjorts här i tråden. Den stora konsekvensen ligger ju för skribenten i fråga, den som skriver på ett hafsigt sätt också får vara beredd på konsekvensen av det: att texten kan bli mindre lättfattlig, att upphovsmannen kan framstå som "obildad", att inneborden kan gå förlorad, att poängen kan upfattas som mindre genomtänkt, etc.

Så för att sammanfatta (i vart fall min åsikt):
- det är ingen som hävdar att en text blir helt obegriplig med ett antal stav- eller skrivfel, men det kan blir svårare att ta del av;
- det står naturligtvis var och en fritt att skriva precis som man vill, men man får också vara beredd att ta konskvenserna av det;
- texter kan och ska anpassa efter sammanhanget, för att göra dem så lättfattliga som möjligt, men det betyder inte att de i några sammanhang blir lättfattligare av att man struntar i stavnings- eller skrivregler.

Då tycker jag du ska hålle dig till dessa regler och inte blanda två språk i samma mening, och så ska jag försöka att hålla koll på ditt språk framöver så att du inte trampar över nån gräns

Ska man tolka det som att de som skriver illa egentligen har högre läskunnighet eftersom de kan läsa BÅDE illa skrivna OCH välskrivna texter?

Först förkastar du reglerna och sedan utnämner du dig själv till den som ska se till att dessa regler upprätthålls!? Eller är det bara vissa regler som ska efterlevas?

/R

Du förstår alltså verkligen inte? Men visst - jag bedömde de negativa konskvenserna av att i strid med reglerna peta in två engleska ord, utifrån sammanhanget och läsekretsen, som hyfsat små. Som påpekat ovan är ju det det enda jag kan göra. Du kan försöka hur mycket du vill att klistra nån sorts regelmarskalk-etikett på mig, men den fastnar inte.

Använd för att förtydliga andemeningen i det du skriver.

(Välj själv om du är den som borde vara du i meningen här ovan).

Cronic, Du har väl med all önskvärd tydlighet klistrat den eticketten på dig själv?!

Då repeterar vi för 20:e gången. Fan, du brukar ju både kunna argumentera och resonera, varför slår du bakut här och vägrar förstå?

Så för att sammanfatta (i vart fall min åsikt):
- det är ingen som hävdar att en text blir helt obegriplig med ett antal stav- eller skrivfel, men den kan bli svårare att ta del av;
- det står naturligtvis var och en fritt att skriva precis som man vill, men man får också vara beredd att ta konskvenserna av det;
- texter kan och ska anpassa efter sammanhanget, för att göra dem så lättfattliga som möjligt, men det betyder inte att de i några sammanhang blir lättfattligare av att man struntar i stavnings- eller skrivregler.

Helt klart är det så att många har stridsyxorna lite för dåligt nergrävda! Tonen i den här tråden är uppläxande och försvarande av sin egen synpunkt, och väldigt lite ett tagande och givande.
De som diskuterar hetast om hur man uppfattas beroende på hur man uttrycker sig skriftligt, kanske skulle fundera på hur man uppfattas beroende på hur man argumenterar och lyssnar på motparten (eller inte).

Till "Makten" och övriga ordbajsare:
Läs inte mina trådar...dom innehåller troligen en hel del stavfel, glömda kommatecken, frågetecken, särskrivningar och annat som du/ni säkerligen har eller kommer att reta upp dig/er på.
Kanske en uppgradering/uppdelning av Bojen är på sin plats:
En avdelning för folk med lågt IQ, där då jag och andra "dumskallar" utan vidare skulle platsa.
Samt en avdelning för inbördes beundran/Superfjantar där du/ni skulle platsa.
Namförslag:
Dumbojen resp Klokbojen.

Jag kan iofs hålla med om att det kan vara irriterande med folk som inte kan hålla sig till svenska språket när de skriver. Samtidigt (med ref till tidigare diskussioner) har vi ett antal Bojare med dyslektiska problem - och jag kan åtminstone inte skilja på om kryptiska skrivningar beror på okunskap eller dyslexi - eller feta fingrar på små jävla mobiltanjenter... Det är heller inte så lätt att hålla reda på vilka som öppet bekänt sig som dyslektiker.

Men i ett forum som detta är det ju inte det svenska språket som känns viktigast. Så länge man kan förmedla vad man menar, så tycker jag det kan få bero. Det här är väl ingen tävling?

Hellre en post med intressant och relevant info som är lite felstavad och särskriven en en totalt meningslös post som är språkligt perfekt skriven.

Det är väl inte det TS vänder sig emot utan en (i hans tycke utbredd) slapphet/nonschalans att inte skriva korrekt svenska.

(Personer med annat modersmål/barn/dyslektiker etc skriver inte fel av slapphet utan felen, i den mån de skriver fel dvs., beror på andra saker. Sedan beror språket på sammanhanget; skrivelse från myndighet, en tidningsartikel eller en bok förutses vara korrekturläst och helt utan fel medan meddelanden på SMS och Twitter m.m. har en viss acceptans för brister i språket på grund av formatet.)

/R

Visst, men om man nu ska in och peta i folks språk som Du och Makten tydligen är väldigt sugna på så får ju det också konsekvenser.
Ni får väl stå förebilder då och inte avvika från den Svenska som ni själva förespråkar, t.ex att blanda in ytterligare ett språk i en mening blir ju helt obegripligt för en som bara kan ett av språken, hur bra han än är på det andra!

Det är det jag menar. Vet man inte orsaken till varför en person skriver illa kan det vara bäst att låta det bero. Att såra en dyslektiker genom att idiotförklara honom känns inte som en bra väg att gå. Bäst att hålla tand för tunga såna gånger.

Självkritik är en dygd!

Jag är skitkass på att stava(sär skriver säkert massor), men rätt bra på att formulera mig...

Vad detta beror på är jag ganska säker på.
Under högstadiet var min klass delad i hälften på svenska-lektionerna.

Min del hade en äldre herre med en stor passion för litteratur, stora författare etc.
Vi läste massor med böcker, och jag hade rätt bra betyg därifrån.

Andra hälften av klassen plugga grammatik i kubik.

Detta blev hejdlöst påtagligt när man kom till gymnasiet...
Där gick det inte bra betygsmässigt.

Vad föredrar jag.. stava rätt eller vara verbalt slagfärdig?
Ganska lätt val faktiskt.

Jag har alltid stört mig på särskrivningar men ju längre jag har läst den här tråden, desto mer övertygad har jag blivit i min redan befintliga övertygelse om att inte slåss mot dessa.

Att någonting är rätt och fel för mig betyder inte att det är min plikt att pådyvla alla andra att göra som jag. Att jag har en åsikt i en fråga betyder inte att det är min plikt stånga pannan blodig tills alla andra tycker som jag.

Kan vi inte bara få vara olika?

HAHA, underhållning Grande! (två språk och felaktigt användande av versal)

Mycket händer under en dag när man är off-line (fel igen)

Detta är, om inte årets OT-tråd, åtminstone årets hittills roligaste OT-läsning

Bra svar...

Det kanske inte många tänker på när vi ser komiska särskrivningar är just detta - att den som skrivit det faktiskt inte kan. Det är faktiskt en sorts 'lyteskomik' för det roliga framgår bara för den som vet. Men ibland blir det faktiskt roligt.

För övriga finns inga ursäkter!

/R

Jag förstår vad TS menar med tråden och jag kan hålla med så långt att en välskriven och rättstavad text är lättare att läsa och förstå än en som är felstavad och särskriven.

Jo, egentligen borde man inte ens läsa den här tråden, redan rubriken är ju så illa skriven, särskrivet och allt!

Men snälla nån, jag har ju ingen som helst makt att bestämma vad och hur du ska skriva. Det hade däremot din fröken, med all rätt, så att du förhoppningsvis fick rättvisa betyg efter din prestation.
Allt är ditt eget val och det rör sig inte om "pekpinnar". Om din hyresvärd däremot hotade med att höja hyran om du inte lärde dig att skriva som jag förespråkar så hade det varit en redig pekpinne.


Jag inser att luffare var ett dåligt ordval. Det jag avsåg var människor som av diverse olika skäl går omkring i trasiga, smutsiga kläder, är orakade och till hela sitt yttre utstrålar att inte ha kontroll på sin tillvaro. Om du förstår mig bättre med denna beskrivning så kanske du också kan hålla med om att sådana personer inte kommer att bli bemötta på samma sätt som gemene man? Sen kan man tycka att de borde det, men det är en annan femma. Verkligheten är som den är.

Särskrivning är ett väldigt speciellt språkfel, då det tycks komma även från folk som tror sig vara rätt bra på svenska. De vet helt enkelt inte om att man om möjligt skriver ihop sammansatta ord som beskriver en händelse, ett ting, en egenskap, och så vidare. Därför har jag något slags (kanske naivt) hopp om att en del av dem skulle kunna få en aha-upplevelse och ändra sig. Men jag har ju mina brister som alla andra och gick ut för aggressivt, för jag har svårt att behärska mig när jag är lite irriterad på något, som ni märkte i början av denna tråd. Likaväl försöker jag arbeta med det, så varför kan inte särskrivaren försöka arbeta med sitt språk?


Jag instämmer till fullo! Skriv hur fan ni vill, men försök också vara medvetna om att det påverkar hur ni uppfattas. Ni har allt att vinna på att göra så gott ni kan.


Detta handlar inte om IQ eller att vara dum eller klok. Det handlar om att människor som skulle kunna skriva vettigt inte gör det, för att de härmar sin felstavande omgivning. Jag försöker bara uppmärksamma er alla på att det faktiskt är så. Sen får du och alla andra välja själva hur ni ska reagera. Du blir tydligen väldigt arg av någon anledning, trots att jag inte sett dig särskriva hittills.

Jag antar att jag får ta "ordbajsare" som en komplimang i sammanhanget.

Jag fattar inte heller charmen i att inte kunna de mest basala sakerna inom sitt eget modersmål. Är det lika OK att lära ut felaktig engelska och spanska?
Ska denna fria tolkningsrätt gälla även matematik, biologi, kemi etc.? Är det då överhuvudtaget någon mening med att människor tillbringar 12 år+ i skolan, allt är ju bara en tolkningsfråga, man kan göra som man vill, ingen ska tala om för någon annan vad som är rätt? "Så här räknar jag", "min kemiska formel ser ut så här", det känns inte riktigt som ett framgångsrecept för någon känd modern kultur.

Men om det ändå är så, då har vi ju alla gått i skolan helt i onödan. Vi kunde ha gått och fiskat eller spelat kort istället.