På tal om det, var det inte kjelle tillagade småpojkar till den bakade potatisen i helgen?

Jo det där med rättstavningskontroll är mest till förfong

när jag gick i 3an skulle vi stava till tape och spray. Jag skrev glatt tejp och sprej så jag fick sitta kvar(!) i en timme efter skolan och skriva två hela A4-sidor med tape och spray tills det satt...

Nåväl, jag fick ju rätt till slut

Trådskaparen har knallat på i dom här ullstrumporna tidigare där han
ska självutnämnt låtsas vara nån sjuhejare på Svenska språket och därmed tror att han kan ta vuxna människor i örat och tala om hur jä... obildade dom är...
Det finns säkert ett forum/tillhåll för likasinnade självgoda Besservissers som du, mitt förslag är att du söker dig dit, du lär få mer uppskattning bland dina gelikar där än vad du får här...om ni nu skulle ha någonting att prata om...

Nej, inte uteslutande.
http://www.svd.se/kultur/sprakspalt/for ... _52613.svd
http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=4589690
http://www.iklartext.se/fore-eller-innan/

Var min gäst, som det heter på svenska.

Äh, det var min iPad som tillagade småpojkar, jag själv "tillagade" småplock. Så kan det gå, när män försöker göra fler än en sak samtidigt. (Åtminstone är det ett bra argument, när kvinnorna vill ha sina önskemål förverkligade, och inte vill/kan fixa det själva.)

Jag börjar bli lite trött på sådana här trådar som dyker upp ungefär 2 ggr per år.
Vissa skriver som de pratar, andra inte. Mig kvittar det lika.
Och så jävla svårt är det inte att läsa "mellan rader".

Däremot kan jag ibland irritera mig på dagstidningarnas grova felstavningar på webben.
Min teori är att pressen på att vara först med att lägga ut artikeln är stenhård och därför skiter man i att korrekturläsa.

Men det känns ändå som om det finns viktigare saker att bry sig över. <gäsp>
Näthat t.ex.

Problemet på dagstidningar är att korrekturläsarna rationaliserades bort i mitten på 90-talet. Och vad faen vet journalister om rättstavning?

Det finns fortfarande många människor som har lärt sig den gamla regeln och som kanske kommer att haka upp sig på en text [där det står innan midsommar]. Du som vill vara extra säker på att läsningen flyter som den ska kan alltså välja att följa den gamla regeln.
http://www.iklartext.se/fore-eller-innan

Skolan lyckades inte heller förr lära alla elever korrekt svenska och nu står vi med valfrihet att välja båda för att ingen ska få fel. Bara en tidsfråga innan vi kan välja om vi vill särskriva eller inte och båda blir rätt.

/R

Dt r dt vl nt hllr ngn sm psttt? Männ det ruskärar ått blifva svårrare för leesenarn om dän sum skröver ente fulljer di gemänsama rigler vi sått öpp für sprokät. Det går! säkert ändå,att förståmen det blir, svårare !!!

Som sagt, inte uteslutande. Jag kände inget behöv av att "vara extra säker" här. Duger det?

Jag stör mig också på särskrivningar, konsekventa felstavningar samt (kanske mest av allt) oförmågan att kunna skilja mellan "de" och "dem". (Håller verkligen med, skriv "dom" istället om du är osäker). De som hävdar att det går lika bra att läsa ändå är ju sällan eller aldrig de som faktiskt skriver rätt.

Men. (Ett stort men)

Jag inser att om de som skriver fel hade förmågan att skriva rätt så skulle de göra det. Har man inte lärt sig så lär man sig inte bättre av att någon besserwisser skriver en på näsan hur man skriver. Ser ingen anledning att klaga annat än för att hävda sig själv.

För ca tio år sen fanns sidan skrivihop.nu på nätet. (Tror den ligger kvar än: http://skrivihop.nu/). De unga välmenande studentikosa språkperfektionister som startade sidan la ner den när de fick support som de inte ville ha. De startade sidan för att sparka uppåt istället för nedåt. De skrev till livsmedelsföretag och butiker och fick dessa att ändra på förpackningar och skyltar. Jag tror faktiskt att de gjorde en stor insats mot särskrivningarnas utbredande på sin tid.

Men de la ner sidan när folk ville klaga på enskilda människor som inte kunde skriva. De var inte ute efter att sätta dit enskilda pizzerior. Klokt tänkt tycker jag. Men kolla in sidan. Särskilt deras faq, den är bra.

Jag noterar att du koncentrerar dig på den del av texten som inte innehåller smileys.


Men, de/dem(/dom) tycks uppröra mer än särskrivningar. Är det är att de/dem som används fel aldrig blir roligt vilket särskrivningar faktiskt kan bli?

Av min tidigare chef fick jag lära mig komparera 'Dom' när han spydde galla över tingsrätten i byn (så illa tyckte han egentligen inte). det heter Dom, Domare, Dummast.

Men har inte språkanvändningen blivit våra dagars klassfråga?

/R

Klassfråga, absolut. Bland mina studenter kunde jag med relativt stor träffsäkerhet ha avgjort socioekonomisk bakgrund på grundval av deras skrivskicklighet, om jag hade velat.

Där har du problemet. Särskriven svenska är inte i närheten av lika snabbläst eller lättbegripligt som korrekt svenska. Det finns inga argument för särskrivning, utom att försvara okunskap.


Nej, jag är bara rätt less på den fördumning som breder ut sig i samhället. Så fort någon inte kan något som den borde kunna så är det tydligen synd om den personen.
Språket är det mest grundläggande vi har för att kommunicera och därmed vara människor. Tycker man att det är oviktigt så har man nog en del att fundera över.


Lyckligtvis är jag inte ute efter uppskattning från sådana som du.


Skitsnack. Jag vet flertalet högt uppsatta chefer på jobbet som särskriver samtidigt som de säkert tjänar mer än 100.000:- i månaden och har ingenjörsutbildningar.

Visste inte vad särskrivnng var, men man kan ju få till himla roliga skämt med det också

Regler kring skrivandet existerar eftersom vi inte kan uttrycka oss så stiligt och finessrikt i skrift som i tal.
I tal uttrycker vi allt det där lilla extra med hjälp av kroppsspråk, intonation och mera.
Eftersom talspråket måste vara precist så att innehåll inte missuppfattas måste således regler finnas.
En text ska vara lätt att läsa och förstå.

Just skriften har så vitt jag erfarit och upplevt blivit en rejäl klassmarkör (om vi nu ska tala om klass och om det ens existerar).

Nåväl, skriv inte som ni talar och tala inte som ni skriver.

Att inte kunna skilja på två olika språk i skrift är förövrigt ren bullshit. Kan man så kan man och kan man inte så kan man träna upp det.
Jag talar engelska större delen av dygnet och läser/lyssnar mm nästan uteslutande på engelska men jag kan svenska språkets skrivregler i alla fall (till största del).
Kanske jag ska tacka gamla Margit som drillade klassen stenhårt på lågstadiet.

Det är inte alltid pengar som avgör klass.
jag känner en Afghan som kommer från en fin familj. Hans farfars far och farfar arbetade med den engelska aristokratin.
Talibanerna tog allt familjen hade och de är närmast luspanka nu.
Personen i fråga vet däremot hur man för sig med stil.
Han för sig och uttrycker sig som brittisk överklass.
Han är helt enkelt överklass trots avsaknaden av pengar.
Han har ett socialt och kulturellt kapital som arbetarungar med ingenjörsexamen inte har.

Vilket förövrigt får mig att tänka på en sak jag hatar. Det finns inte många som värdesätter stil och finess. Allt man respekterar idag är pengar.
Grovt generaliserat

Hmm, det är väl sällan ett hälsotecken att hålla med Haraldrig, men här gör jag det.

Edit: i vart fall vad gäller hans första inlägg ovan.

Jag misstänker starkt att jag har fel idag.

Hur duktig man än kan bli på särskrivning så föredrar jag ett felstavat felsärskrivet innehållsrikt stycke framför ett petimeterfyllt innehållslöst gnällstycke. Med det vill jag ha sagt att innehållet i ett skrivet stycke är så oändligt mycket viktigare än att man följt alla akademiska regler för skrivandet!
Jag har genom livet lärt så mycket mer av fritänkare än av paragrafryttare att jag väljer att inte lyssna på de senare mer än när jag är av nöd tvungen, såsom i juridiska ärenden.

Har någon här ifrågasatt det? Den jämförelsen är väl helt irrelevant? Det relevanta är väl jämförelsen mellan två stycken med likvärdigt innehåll men uttryckt på taffligt, otydligt språk respektive "korrekt", tydligt språk där man slipper gissa sig till oklara betydelser eller syftningar?

Det är intressant det där med övfre, Afghanen är “klass” men kanske på samma sätt som blåadeln var klass i Sverige. Jag tror att upper class blir den grupp som har inflytande över tid oavsett bordskick eller om man är avkomma till en ingenjör. Sedan kommer den (övfre)klass som förlorar alltid försöka påvisa vad som minsann är klass. Upper class handlar i förlängningen om inflytande, makt och att i förlängningen kunna definiera vad som är “klass“.

/Ulf

Om vi bortser från det akademiska, om jag säger att "jag gillar negrer", eller att "jag gillar afrikaner", upplever du någon skillnad i budskapet?

Det är jag medveten om men jag upplever att det blir vanligare och vanligare. Kan inte minnas att morgontidningarna hade så svåra problem med dylikt för bara några år sedan, slaskpressen är såklart en annan femma.
Det kan naturligtvis vara så enkelt som att det är åldersrelaterat och att hela mitt upplevda problem beror på att jag närmar mig 40 med stormsteg.

Håller med dig, klass är ett förhållningssätt och generellt lite med pengar att göra. Och jag önskar också mer stil och finess - det där man inte kan köpa för pengar.

/R

bara att börja putsa skorna ordentligt då

Yes, det där man inte kan köpa för pengar.
Tex förmågan att se bra ut i en grönaktig tweedkavaj samt alldeles för lång röd halsduk som svänger i vinden när man kör sin 250SEC.

I övrigt så kommer Zlatan att förbli en troglodyt var intelligens knappast överstiger lobotomerad schimpans oavsett hur mycket pengar han tjänar.

Stil och finess och rättstavning är meningslöst utan innehåll. Innehåll kan produceras av såväl troglodyter/grottmänniskor som av engelska lorder på vintagehojar. Det tråkiga är att innehåll som presenteras sär skrivet och arbetar klassigt tenderar att sorteras bort pga sin form, medan innehållslösa utgjutelser i lingvistiskt tweedkostym får klinga fritt under kristallkronorna år ut och år in (bildligt talat asså). Jag har inget emot stil och finess i sig, utan som social sorteringsmekanism (politiskt talat asså, oooops).

Det där med stil och finess är bara ytligt trams, att lära sig hålla kniven och gaffeln rätt och kunna tala verserat kan ALLA lära sig. Det där att inte kunna köpa “stil” för pengar hörs ALLTID av dom som förlorar. Att få inflytande och ekonomisk makt är snäppet svårare.

Vem vill man skall leda fältslaget prins Carl Philip eller Zlatan?

/Ulf