Har just delat med mig av 4,5 dl. Någon annan som brukar ge?

Har gett blod i 3 år och är registrerad donator. fan ska jag med organer till när jag är död.

Jag är alldeles för feg för nålar.

Får inte lämna pga för mycket medicin.

Och dessutom tror jag inte blodgivning funkar i en anarkopitalistisk världsbild. Var och en för sig, liksom. Möjligen kan man sälja sitt blod till högstbjudande.

Själv har jag dåligt samvete för att det är en av de saker jag inte orkar ta tag i att börja med, men har den största respekt för de som gör det.
Ska ta en funderare till om jag ska gå till blodbussen nästa gång den står i området.

nej men jag var och såg nya Twilight-filmen på bio igår?

Jag var blodgivare i nästan 30 år, när jag tvingades sluta pga medicinering. En god sak som inte kostar annat än lite tid.

Jag var också blodgivare i bortåt 30 år. Sedan började jag äta blodtrycksmedicin
och då var det slut med besöken till vampyrkliniken.

jag gav blod i 11 år tills mitt blod inte längre dög pga att de kom på att jag pollenallergiker (vilket jag fö deklarerat i alla mina hälsodeklarationer inför varje blodgivning)

Så numera har jag bara ett gott samvete

Ni som inte törs ge blod tycker jag i alla fall borde prova. Svimmar du och spyr av försöket så sluta då ge blod, men kom inte dragandes med att du "är rädd för nålar" etc. Det är fanimig oförskämt. En dag kan du själv ligga på akuten och behöva blod. Hoppas du slipper det men jag hoppas och att om det sker så finns det fortfarande folk som tänker lite längre än bekvämligheten och egot räcker.

Tycker nog egentligen att det borde vara en medborgerlig "skyldighet" (inte lag) att alla män skulle ge blod en gång i livet. Läste ngn gång att det antagligen räcker om alla vuxna män mellan 18-65 ger blod 1 gång i livet. Då täcks behovet..

Självklart! Blev ännu mer självklart 1991 då jag hade blödande magsår och förlorade +2l blod, enligt läkarna. Då balanserade jag några timmar lite på gränsen. Man är inte så kaxig med den blodförlusten. Med en imponerande insats från akuten, och flera påsar blodtransfusion, stabiliserades läget och är nu ett viktigt minne blott på ens dödlighet.

Jag har återgäldat det jag fick många gånger om, men det var bra med en påminnelse om varför man ska göra det. Och givetvis är jag registrerad organdonator vid dödsfall också!

Det var blodtrycksmediciner även i mitt fall.

Samma dag som man lämnade blod blev jag lite loj, men redan dagen efter kändes det som om man fått turbo-laddning. Jag blev fruktansvärt pigg ett par månader efteråt. Jag saknar dom där "vitamininjektionerna" blodgivandet gav mig.

Tycker jag också. Man skulle kunna se det som ett slags beskattning.

Heder åt blodgivare. Själv tycker jag att det är mycket obehagligt med nålar men fanns det 'vampyrer' som suger mitt blod i sömnen skulle jag ställa upp.

/R

Har ovanlig blodgrupp, 0-, som är bra ur blodbankssynpunkt eftersom man kan använda det till vilken annan blodgrupp som helst. Har därför varit och försökt lämna blod ett par gånger men blivit upplyst om varje gång att jag har "för dåliga vener". Vafan? Inte nog med att jag gick därifrån utan att få känna mig samhällsnyttig, jag fick känna mig defekt och ratad också. Antar att min karriär som sprutnarkoman dog innan den ens börjat också.

Har samma blodgrupp som dig om jag kommer ihåg rätt, de gillar både mitt blod och mina vener, men jag är lat och glömsk, så jag går inte dit så ofta som jag borde...

Brukar ge plasma då och då istället för blod, och ibland ger jag helblod. Glöm inte bort att plasman behövs också! Det tar lite längre tid att lämna, men en ack så viktig del för alla som kan tänkas behöva den..

Jag har varit blodgivare i många år men la av när blodcentralen propsade på att jag måste boka tid. Min kalender är alldeles fullspäckad som den är och jag behöver inte fler tider att passa. Så jag slutade.
Fast egentligen var det chefen för blodcentralen som tog bort mig i samband med att jag mailledes ifrågasatte nödvändigheten med tidbokning. Så jag föredrar att se det som att blodcentralen inte ville ha mig som blodgivare längre.

Var och gav blod en gång i tiden. Typ svimmade...

Vad är skillnaden, praktiskt så att säga?

/R

Men du gav i alla fall blod en gång. Och det är hedervärt.

blod ut ur ena armen in i en maskin som skiljer plasma från blod och sedan åker blodet tillbaka igen fast i andra armen. Sådär ciruklerar det sedan i ngn timme.

förklarat av en lekman

För donatorn eller den som får? Att donera plasma tar lite längre tid eftersom de efter att ha filtrerar bort en del plasma infunderar tillbaka resterande blodkroppar och tillbehör

Den som får helblod är någon med ett lågt hb och inte en hypovolemi rent generellt.. Exempel på detta är större traumatiska blödningar.. En traumatisk generell hypovolemi kan man ju ge vätskesubstitution till en viss gräns, så länge hb:t är på drägliga nivåer..

De som får plasma behöver just de koagulerande faktorer som plasman innehåller.. Exempel på detta är en waranbehandlad patient med ett för högt PK-INRvärde, dvs en pat. som är för lättblödande (och komplement till denna plasma är då k-vitamin).. Exempel på en annan pat.grupp är ju blödarsjuka..

Det borde vara en medmänniksoskyldighet att lämna blod!
Så självklart (för mig) ja, lämna blod när blodbussen kommer

Jag nöjer mig med Joshs förklaring ovan.

/R

Jag skulle gärna lämna blod om det inte vore för en nästan förlamande skräck för sprutor och nålar.
Har till och med varit såpass skärrad och uppskrämd när dom skulle ta sänkan att sköterskan inte fick hål på huden med nålen!
För någon som inte har någon liknande fobi kan det säkert uppfattas som löjligt men vad fan hjälper det mig?
Så tyvärr lämnar jag inte blod.

Du har ett bra skäl aytt inte lämna blod, finns ingen anledning att skämmas

Lämnar inte blod. Jag tror inget vill ha mitt blod ändå