I skenet av de senaste dagarnas skriverier kring SD samt diverse trådar här...

Bland alla tidningsartiklar (SD-gate) jag läst fanns det ett par artiklar där ett namn dyker upp. En synnerligen involverad och aktiv person i kretsar så långt ifrån min uppfattning som det går att komma. Efter någon dag inser jag att jag nog har haft någon form av kontakt med personen i fråga.

Jag börjar att kolla gammal epost och får ganska så omgående napp. Ja, tydligen har jag och personen gjort affär. Eftersom jag har eposten sparad så vet jag exakt vad jag sålde och jag vet också vad jag gjorde för pengarna. Kan bara helt kort konstatera att det musikaliska föremål som pengarna gick till och som har varit en riktigt rolig inspirationskälla kommer inte alls vara lika roligt att använda i framtiden.

Säg den lycka som varar för evigt och se upp med vem ni säljer till!

Vad är det för tidskrift du läser där en person skriver så avskyvärda saker att det du köpt efter en affär med denna person påverkar dig så negativt? Är det inte en ovanligt lång händelsekedja för en så stark reaktion?

/R

Börjar bli lite väl mycke dramaqueen över forumet nu va?

Jag häll iförsig på att sälja en pedal till en aktiv vänsterpartist en gång och det kunde ju slutat hur som helst.

Vet precis vem du pratar om, och jag har sålt en AKG stormembransmick och en sjusträngad Squier till honom. Han är ju trevlig, så vem fan bryr sig? Har absolut inga problem med att jag gjort affärer med honom.

Ska man börja tänka så att "honom kan jag ju inte göra affärer med eftersom han är sosse" eller "han är frikyrklig" (för det handlar trots allt om åsikter och man KAN inte tycka FEL) och så vidare så tycker jag man oroar sig för mycket för saker som inte har med saken att göra.

Affärer är affärer, har inga problem what so ever vad säljaren eller köparen till mina musikprylar har för läggning eller politisk åsikt. Det är ju inte maskingevär eller granater vi säljer/köper!

nja, inte skulle jag sälja en gitarr till Ralph Gyllenhammar i alla fall. Risken är ju att han fortsätter plåga oss då men min gamla gitarr som inspiration Nej jag säljer bara till BOJare, även till SD-diton om det kniper

Gärna till Ralph, en kul prick när han giggar i Uppsala i alla fall.

Tja inte en helt enkel fråga må jag säga.

I bandet spelar vi aldrig på hojklubbar som vi vet har någon kriminell anknytning. Vi skulle ju heller aldrig t ex spela på en SD-tillställning. En tydlig gräns helt enkelt...

För min egen del så skulle jag heller ju inte göra affärer med någon uttalad kriminell. Och hur är det då med det här exemplet som Granis67 berättar om då?

Vart drar man gränsen? Stridens hetta i diskussioner är en sak. Men ifall man aktivt proklamerar att andra människor är mindre värda som jag i mångt och mycket anser att SD gör så hur ser man då på det?

Skulle ju aldrig falla mig in att sälja något till Björn Söder eller Jimmy Åkesson o dyl.

"Popcornsmiley"

äsch tänk om han kommer på bättre tankar
kanske börjar spela reggae och älska sin follow man
då kan ju du ta credit för det

Även om de flesta här är vänstervridna 68-övervintrare ( ) så har jag inget emot någon i person.
Trots att Fenderbender har en för mig fruktansvärt knepig politisk uppfattning så har jag gett honom prylar gratis ett par gånger.
Jag är säker på att han blev glad för prylarna han fick trots att de kom från en liberal (inte svensk liberal utan riktig liberal).

Köp inte från.../sätt in din "favorit"/
Sälj inte till.../sätt in din "favorit"/
Sådant kan jag akceptera endast om det handlar om en bevisat oärlig affärsmotpart.
Annars är det diskriminering.

Att bevisa diskriminering i enstaka privata affärsuppgörelser går nog inte så i praktiken kan man ju sälja till vem man behagar och på vilket sätt man behagar. Men diskriminering är ju generellt av ondo.

Att inte kunna sälja något till, eller köpa något av, en person med andra åsikter än en själv känns väldigt ociviliserat och obildat tycker jag.

I detta fall kom det fram (långt) efter affären att köparen hade en 'avvikande uppfattning' (det kan man iofs diskutera om man ska sälja till vem som helst eller de som 'tycker som jag'). Och TS har dåligt samvete för prylen han köpte för pengarna från denna affär!? Om jag fattat allt rätt. Det blir en lång händelsekedja som inte riktigt (tycker jag) håller ihop.

/R

Ha ha, ja Reggae är ju en musikstil som är känd för sin kärlek..

Jag tycker att Andrew Blakk formulerar det hela synnerligen elegant och stringent. Det är där jag står!

Någon får inte hyra en lägenhet för att de har ett utländskt efternamn, en annan får inget jobb för att de gömmer sig bakom en slöja och någon borde inte fått köpa en gitarr för att de har en viss partitillhörighet.
Antingen tycker man att alla ska behandlas lika och lever därefter, eller inser man att man är lika mycket "rasist" som han som inte borde fått köpa gitarren. Man kan inte både äta kakan och ha den kvar.

Njae, jag vet inte det jag. Andrew skulle aldrig sälja ngt till Jimmie. Själv skulle jag gärna sälja Jimmie en långresa till fjärran länder med en muslimsk afroamerikan som enda resesällskap. Det skulle antagligen innebära att Jimmie fick lite mer perspektiv på tillvaron och sina medmänniskor ute i världen än han hittills lyckats få.

Usch så mycket hat ni sitter inne med.

Nej BiTTeR, för min del finns det inget hat inblandat. Inte ens i närheten av hat. Däremot en hel del välvilja och önskan att hjälpa mina medmänniskor på rätt köl

Ta inte i så du spräcker något nu.