Jag jobbar som lärare och under dagen/kvällen så kommer facken att godkänna eller förkasta det förslag som en grupp medlare har lagt fram. Innehållet är ännu inte känt, men klart är att SKL och lärarfacken står väldigt långt ifrån varandra. Om förslaget förkastas (troligt scenario) så börjar en varselperiod på två veckor där man bestämmer vilka grupper som först ska ut i strejk.

Och om nu någon missat detta så driver facken stenhårt en linje som ska uppgradera yrket inte minst lönemässigt. 10 000 mer i månaden ska en lärare tjäna, en summa som motsvarar det lärarna tappat gentemot andra akademiska grupper i samhället. Arbetstiden och dess innehåll är också viktiga frågor i avtalet.

Hur ser bojare på läraryrket? Är det en samling gnällspikar som borde hålla käft så länge man har sommarlov? Vad beror det på att man inte ens fyller platserna på högskolor/universitet när det gäller lärarutbildningar? Är det ett viktigt yrke alls?

Jag tänker att det kommer att bli rätt jobbigt om lärare går ut i strejk. Inget jag hoppas på personligen, men ibland behöver man sätta ner foten när utvecklingen går, och har gått, åt fel håll.

Ok, om det finns åsikter så fram med dom!

Matte

Jag håller med matte. Läraryrket är något som förbises och underskattas alldeles för ofta. Men det är stora problem som råder dels lönen som du tar upp och dels bristen på kommunikation mellan grundskolan och gymnasiet.

Det är mycket som behöver fixas när det kommer till skola och lärarna.

Lycka till!

Det är ju solklart att lärarna har halkat efter, och att en uppryckning i den häraden som kraven ligger på är rimlig. Själv tror jag dock inte på att se lärarna som ett homogent kollektiv. Bra lärare ska ha riktigt bra lön, och mindre bra eller oerfarna ska kunna kämpa för det.
Att fixa det via en enda lönerevision tror jag inte är realistiskt, med nuvarande prioriteringar på skattesänkningar. Det är ju stora grupper vi talar om, och det finns fler, t.ex. Sjuksköterskor. En radikal, men berättigad, höjning finns det inte pengars till idag, och försök få Alliansen eller ens sossarna att gå ut med en skattehöjningspolitik inför nästa val, good luck!

Summa summarum, jag håller på er, och att det behövs en statushöjning är det inget snack om, men jag tror att det krävs en valrörelse som tar med det här, för att målen ska nås.

Jag jobbar inom kommunalförvaltning och tjänar mindre än de flesta lärare med en längre utbildning så jag blir lite grinig när man ser de reportage som fokuserar väldigt snävt på bara läraryrket i offentlig sektor. Jag tror generellt sett att offentliga jobb halkat efter löne- och förmånsmässigt och tror det kommer att bli svårt att rekrytera kompetens till offentlig sektor i konkurrans med privat dito i förlängningen, tråkigt.

Spontant, så tycker jag att alla arbeten är viktiga och inte bara läraryrket. Det som har hänt är att vissa delar av ekonomin har dragit iväg och det drabbar ALLA som Fergus är inne på. ALLA yrken där lönerna har ”släpat efter” borde egentligen få kompensation. Grundproblemet (enl mig) är att arbetsmarknaden har dragits isär, där yrken tidigare lågt jämt lönemässigt kan idag påvisa jätteskillnader. Det råder marknadsekonomi i Sverige. Kontentan blir att det inte är mer synd om just lärarna än andra eftersatta grupper.

/Ulf

Där är jag med dig helt och hållet- det har aldrig varit lönsamt att jobba i det offentliga, ännu mindre om man dessutom jobbar med människor. En lång utbildning ska ge betalt, fasen jag betalar ju 1000 kr i månaden till CSN för att få jobba som lärare!

Lönen är bara en del för min sektor, vi har så länge fått nya arbetsuppgifter och fler sådanan som inte rör det vi egentligen kan och vill mest- nämligen att undervisa.

Men jag kan inte förstå grinigheten över andras kamp eller att debatten har ett visst fokus (nu tycker jag iofs att det knappt är någon fokus alls på läraravtalet, väldigt lite i alla fall...). Om sjuksköterskorna får igenom ett bra avtal, desto bättre för mig! Jag får förhopppningsvis bättre vård i fall jag skulle behöva, avtal har en tendens att smitta av sig i andra rörelser.

Matte

Min syster är (musik)lärare och jag måste säga att det är pinsamt låga löner i det skrået. Speciellt när man betänker vilken omfattande utbildning (läs studieskulder!) de har. Nej, upp med lärarlönerna. De som formar våra barns framtid.

Men det finns ingen automatik, typ en viss längd på utbildningen genererar också en viss mängd pengar. Utan det beror på var man hamnar i yrkeslivet. Som lärare klumpas man ihop lönemässigt medan en framgångsrik ekonom i det privata kan tjäna tio gånger så mycket, fast utbildningen är lika lång.

Orsaken till att det ser ut som det gör handlar mycket om finansieringen, dvs offentlig verksamhet som drivs med skattemedel. En väg vore att göra skolorna privata och den vägen via höjda avgifter ta ut mer i lön, då skulle också löneskillnaderna inom lärarkåren bli större.

/Ulf

Jag tycker att lärare ska ha ordentliga lönelyft, dock inte alla. En del skulle t.o.m få löneavdrag. Alltså - generella lönepåslag är inte att tänka på men man öppnar nu för karriärer inom skolan geom gymnasielektorer (förr var det personer som disputerat). Får se hur det ska fungera med ett önskemål på riksnivå men en verksamhet på kommunal nivå. Skolan har blivit en budgetpost bland andra sedan Göran Persson kommunaliserade den.

Förr jämfördes riskdagsledamöters lön med andra akademiker framförallt lärare. När den gruppen började släpa efter jämförde man sig istället med domare. Återgå och låt riksdagsledamöter få lärarlön ska ni se att det kommer att hända saker.

/R

Jag tycker, liksom säkerligen de flesta, att läraryrket är respektabelt och att lärare nog borde ha en högre lönenivå än vad man för närvarande har. Däremot tycker jag inte att man kan dra nån automatisk växel på hur lång utbildningen är. Det finns ju ingen automatik i att någon med längre utbildning ska ha mer betalt än någon med kortare... Lönenivåer sätts ju genom den värdering som görs av arbetsgivare, hur värdefullt arbetsgivaren menar att det utförda arbetet är, i förhållande till hur många potentiella arbetstagare de finns att tillgå, och de ekonomiska tillgångar som finns att tillgå (dvs hur samhället värderar tjänsten i fråga - antingen genom att någon betalar för den eller genom att det betalas skatt för den). Den värderingen har inte automatiskt något att göra med hur lång utbildningen är.

Att man gärna ställer olika grupper mot varandera är väl möjligen en rest från LO-kollektiva tankar, att en grupp inte ska få fördelar framför andra. Men man har ju en poäng i att om en grupp får en såpass stor löneökning kommer det kräva neddragningar på andra håll (eller i vart fall uteblivna ökningar för många andra grupper inom överskådlig framtid). Enda sättet att undvika det är ju om man höjer intäktssidan såklart, dvs höjer kommunalskatten. Men det brukar ju sällan vara särskilt populärt...

Jag tror lärarna borde konkretisera hur de menar att SKL ska kunna finansiera en så pass stor löneökning, och tala klarspråk ifall man menar att det krävs skatteökningar. Annars når man ingenstans i diskussionen, tror jag.

Det som är tragiskt är att en lärare ska utbilda elever i kanske Spanska, Engelska och nåt annt, men få riktig låg lön och inget extra för det extra arbetet han/hon gör.

Det finns en massa bra lärare, otroligt duktiga som har hjärtat på rätt ställe och gör allt för eleverna. Men för det mesta träffar man på dåliga lärare, jag skulle vilja tro att det finns dåliga, sura lärare som inte vill göra mer än de borde göra just på grund av det här.

Just för att de inte får något för extra arbetet och att de redan är lågavlönade.

Vad är det för ondcirkel, vill vi ha det för våra barn? För det har ju uteslutet effekt på de också i sin tur.

Jag förstår nog inte riktigt vad du menar. Ska språklärare få extra betalt?

Jag vill hjälpa Clapton71 att hitta pengar:

Tintin och det postkoloniala guldet
Kulturhuset backade. Tintin är kvar på barnbiblioteket, men många undrar ändå hur tanken ens kunde uppstå.

Den konstnärlige ledaren för unga, Behrang Miri, lever på affärsidén att Väst genomsyras av rasism, och att lösningen är en ny, frigörande ungdomskultur med revolutionär kraft. Att rensa ut Tintin kanske är ett logiskt steg efter bejublade projekt som Hip hop 4 Gaza eller Rörelsen Gatans Röst & Ansikte (RGRA).

RGRA:s verksamhetsberättelse vittnar om födgeni: Arvsfonden, Socialstyrelsen och Malmö Stad betalar. Arbetsförmedlingen bistår med arbetskraft, det kommunala bostadsbolaget MKB med lokal. Härutöver är ABF, Folkets hus och Folkets Bio involverade. Inte illa på drygt 40 betalande medlemmar.

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/ti ... 529602.svd

Eller Tillväxtverket:
Enbart 16 procent av svenska småföretagare uppger att de någon gång fått hjälp av Tillväxtverket i att bedriva sin verksamhet, och endast tre procent av småföretagarna anser att Tillväxtverket har bidragit eller hjälpt dem att bedriva sin verksamhet bättre.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sv ... 475008.svd

Få torde sakna en sådan myndighet.

Det finns en mängd saker som skattefinansieras. Om nu lärare och utbildning är så viktigt måste det väl finnas massor som är mindre viktigt? Det handlar bara om att prioritera. Vad vill du ta bort? Säg det till din politiker.

/R

PS.
En annan allvarlig sak är att det skapas för få privata jobb i privat sektor:
Sedan 50-talet har inte ett enda nytt jobb netto skapats i privat sektor i Sverige. Inte ett enda. Än mindre har vi sett nya varianter av Ikea, Ericsson, Tetra Pak, AGA eller andra innovativa företag som vuxit och gett jobb till tusentals människor och välstånd för ännu fler. Och ja, detta vet alla. Men nej, mycket lite görs för att de facto ändra den politik som sätter gränserna för växande företag och entreprenörers ambitioner att ’’göra det stort’’.

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/va ... 286932.svd

DS.

Men tillväxtverket är ju statligt, medan skolan är kommunal, så det är inte rakt av samma pengar.

Med tanke på hur det ser ut i många skolor idag så är det väl bättre att vidareutbilda väktare och låta dessa bli lärare.
Tror inte heller på att kollektivt höja alla löner utan sätt istället in prestationsbaserade löner ( blir alltid svårt att få igenom lönehöjningar inom områden som är i förfall) där elevresultaten avspeglas i lönekuvertet och ge lärare befogenhet att sätta ner foten i klassrummet.
Vad tjänar ni lärare f.ö i dagsläget och vad är det i just er personliga åsikt och arbetsbelastning som gör att ni anser att lönen ska upp? Det är alltså en helt ärlig fråga och inget spydigt menat utan jag är bara nyfiken då det finns riktiga jävla skitskolor där lärarna har det miserabelt med ungdomar som borde piskas på öppen gata samtidigt som det finns skolor där lärarna har en ruggigt trivsam och bra miljö.
Själv är jag vanlig industriarbetare utan ansvar och tjänar 28.500:- i en mindre stad och jag gör ett jobb som kanske är värt runt 20.000:-

Det är sant men det är Björklund som vill ha gymnasielektorer, inte kommunerna.

Vad jag menar är att det finns en mängd skattefinansierad verksamhet och det som är mindre viktigt än utbildning borde kunna finansiera Clapton71 och hans kollegors lönelyft. För när allt kommer omkring är allt skattefinansierat inte lika viktigt och någon gång kommar man till den punkten att man måste prioritera och sätta vissa saker framför andra.

Varför har landet med världens (näst) högsta skattetryck inte världens bästa skola?

Lite statistik för den intresserade:
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Utb ... forskning/

Sveriges lärarlöner ligger strax över OECD-genomsnittet (åk 1-6)

/R

som ngn annan redan har nämnt; lärraryrket är respektabelt och generellt sett undervärderat. Precis som sjuksköterskorna och inte minst hemvårdare och över huvud taget de som tar hand om människor. Att en slabbig golvläggare som kommer för sent och gör ett taffligt jobb ska tjäna dubbelt så mycket som en vårdare av utvecklingsstörda är direkt stötande tycker jag

med detta sagt...

Vi har en fri arbetsmarknad som är satt under konkurrens. Vill man som sjuksköterska ha 10.000 mer i månaden kan man ju omskola sig till golvläggare och säga upp sig.. Då får vi brist på sjuksköterskor och lönen drivs upp. (och konkurrens i golvläggandet så att slabb-golvläggaren för den låga lön han förtjänar). Samma gäller för lärarna och vårdarna., Egentligen är det väl inte svårare än så? Är du inte nöjd, byt jobb

F.ö. är jag rätt säker på att det är en genusfråga också, de flesta chefer är fortfarande män (eller kvinnor som försöker vara som män). Samtidigt är de flesta sjuksköterskor och lärare (numera) kvinnor. En kvinna har inte lika lätt att ställa krav mot en manlig chef som vice versa?

Lycka till i förhandlingarna Clapton71 m.fl! Hoppas att läraryrket återigen blir det respektabla jobb som det borde vara, att utbilda våra kommande generationer är väl bland det viktigaste vi bör göra i Sverige med tanke på hur vårt framtida tjänstesamhälle kommer att se ut

Problemet för lönebilden har varit att det inte funnits någon konkurrens om arbetskraften - varken inom skola eller vård. Det skapas en ny marknad för lärare i form av friskolor, en duktig lärare kan söka sig till en annan skola. Problemet (om jag minns rätt) är att skolpengen beräknas på elevantalet och inte på resultat (och reultaten igger i händerna på den enskilda skolan, därav betygsinflation).

(Varför ger sig inte fler av de 7,8 % arbetslösa i Sverige in i golvläggarskrået? Borde vara en straff mor öppet mål?)

/R

Läkarna var lite smartare där, de har via sina intresseorganisationer sett till att lobba för att antalet läkare som utexamineras varje år under lång tid har legat för lågt i förhållande till behovet. Nu cashar de in via jobb som stafettläkare eller löjligt många extrajobb (22 timmar per dygn). Detta får vi skattebetalare stå för, att betala 150.000 i månadslön till en stafettläkare i obygden trots att hon egentligen bara skulle tjänat en tredejdel om det fanns läkare så det räckte. Bra och smart av läkarna, men dåligt för skattebetalarna..

Den enda trösten är att vi inte betalat utbildningen för den fjärdedel av läkarkåren som är utlänningar.

Ska man vara krass utbildar vi för många akademiker i Sverige idag. Problemet för lärarna jämfört med läkarna är att det i princip varit fri intagning till utbildningarna dvs. alla sökanden har kommit in. Det tillsammans med låga löner och många kvinnor gör att lärare idag har svårt att få igen sina krav.

/R

Jag tycker inte att lärare, eller för den delen sjuksköterskor, är underbetalda. De brukar jmf sig med ingenjörer och påpeka skillnader. Jag har ett par ingenjörsexamen, dvs fullständiga examen utan kvarlämnade tentor. När jag emellanåt arbetar liggger mina löner inte högre än de ovannämnda yrkena.

Sjuksköterskors kunnande har jag ingen större insyn i. Men jag är mycket tveksam till om lärargruppen som helhet har koll på verksamheten. Min sista tekniska utbildning är rätt sen med examen 2002. När jag började utbildningen var en av mina första funderingar: Förstår de som börjar utbildningen en skriven text? Kravet för att börja utbildning är generaliserat minst tolv år i svensk skola. Inklusive någons sorts naturvetenskapligt gymnasium.

Rapport- och uppsatsskrivning gav också liknande funderingar.

Jag har inga egna barn, men har sett hur utbildningen sett ut för i första hand gymnasieelever på naturvetenskapligt gymnasium. Och jag har ibland hjälpt med matematik när någon har halkat efter. De läromedel i matematik jag har sett under 1990 och 2000 talen fungerar inte utan bra lärare/föreläsare.

Dessutom gör jag samma reflektion på en del arbetsplatser. Jag svarar delvis på samma frågor som för 30 år sedan. Då hade många utbilning från 7 år i folkskolan till någon fackskola. Därefter kom gymnasieutbildningar och lite senare högskoleekonomer som sedan följdes av högskoleingenjörer.

Jag märker nästan inget av befolkningens allt längre utbildningar i det dagliga arbetet. Har svårt att tro att det beror på eleverna. Det kanske inte ens beror på lärarna. Bara lite kanske.

Jag tror att det beror på att elever alltför lättvindigt får godkänt betyg i något tidigare stadium. Dvs för att börja någon gymnasieutbildning krävs förkunskaper från högstadiet. Om inte kunskaperna finns i verkligheten så börjar gymnasieutbildningen med negativ tid. Dvs tre år räcker inte för att nå de kunskapsmål som gymnasieutbildning ska nå. Och generaliserat så bygger högskolans utbildningar på de kunskapsmål som anges för gymnasieutbildning. Utbildningarnas förutsättningar bygger på kunskapsmålen i tidigare utbildningar, inte på att någon är godkänd, oavsett kunskap. Godkännandet är bara inträdesbiljetten till kölistan för den önskade utbildningen.

Utbildningar är till stor skattefinansierade i Sverige. De ska ytterst hanteras av våra demokratiskt valda politiker. Löneutrymmet sätts rimligtvis i en budget. Det blir en krock om lönerna ska sättas i någons annan sorts demokrati - kollektivavtal. Vilken demokrati representerar störst del av befolkningen?

F ö anser jag att kollektivavtal förhandlas av kartellbildningar. Kartellbildningar som påverkar prisbilden negativt är förbjudna. Dessvärre gäller inte lagstiftning om kartellbildning arbetsmarknadens parter.

Som någon ovan skrev. Om man inte är nöjd med arbetet är det väl bättre att byta.

Hemskt långrandigt inlägg

Men jag har mycket åsikter om offentlig produktion rent allmänt, och utbildningsystemen i synnerhet

Lärarfacken och SKL har kommit överens om ett lönelyft på 4,2 procent i år och minst det så kallade industrimärket för 2013 vilket i snitt innebär cirka 1 100 kronor mer per månad. Löneökningen gäller retroaktivt från och med den 1 april vilkt innebär i genomsnitt drygt 9 000 kronor som ett engångsbelopp.

Vad säger man nu till Clapton71 & Co? Långt från påslag på 10.000 kr/mån men ingen strejk - grattis?

/R

Problemet med en löneökning på 10k är vem som skall betala höjningen?? Europa sjunker som en sten och kraven går verkligen i otakt med tiden. Jag tycker att det är en urskillningslös lönepolitik och utan något som helst ansvar.

/Ulf

Ja, vad ska man säga....? Man gick ut hårt, fick medlemmarna med sig i kampen, försakade ett bud innan sommaren för att tillslut acceptera ett bud som är snarlikt...tror att många inom skrået känner sig besvikna och lämnar facket som följd.

Har inte läst hela avtalet, bara det som är publicerat i media och tycker det ser ok ut. Viktigast är att det utbildas duktigt folk, de bästa ska jobba inom skolan och för att komma dit så måste fler saker än god löneutveckling finnas. En rimlig arbetsbörda, t ex. Verktyg och resurser för att hjälpa de som behöver extra hjälp och de som vill komma längre. Ge oss ordentliga möjligheter att göra ett bra jobb med undervisning, uppföljning och utvärdering.

Trots allt så tycker jag att jag har världens bästa jobb! Jag jobbar i ett väl fungerande arbetslag där vi alla har rätt tydliga roller och där vi uttnyttjar våra personliga egenskaper på rätt sätt, prestigelöst. Vi har många elever med särskilda behov, diagnoser och handikapp och att få vara en del av deras utveckling, se när poletten trillar ner, känna energin i klassrummet när diskussionerna går heta- det är stort!

Tack alla som tyckte till i tråden!

Matte

Men vad skall resten räkna med, skall det bli något slags offentliganställdas B-lag? Tänker på tex folk inom polisväsen, brandkår, kuratorer, psykologer, omsorgspersonal, sjukvård osv . Det finns väl en räcka med arbetsuppgifter inom det offentliga som kräver bra och kunnig personal, det gäller knappast just lärare i skolan. Det är det fånigaste jag har hört, så dumt.

/Ulf

Hur mycket tjänar en lärare då?

Lustigt...just dessa yrken kan jag relatera en hel del till för jag utsätts varje dag av situationer och uppgifter som liknar deras...

Menar förstås inte boktavligen att lärare ska var nåt a-lag och resten får skiten, det tror jag att du förstod men valde att göra en grej av det.
Jag tänker så här: varje dag har vi chansen att ta tillvara på nästa generations utveckling, de som ska rädda "det sjunkande Europa" eller vad du nu kallade det...vore det inte fiffigt om vi gav våra barn de bästa förutsättningar INNAN det brakar åt fel håll? Varenda peng som satsas på våra barn ger utdelning tillbaka i form av minskad brottslighet, minskad psykisk ohälsa mm och alla de kostnader det medför samhället.
Jag menar inte bara lärare, alla som jobbar med människor borde ha högre status med kompetent personal men skolan har en unik möjlighet i och med att vi har hand om barnen/ungdomarna under en stor del av tiden. Den möjligheten bör vi utnyttja bättre med mer resurser och spetskompetens.

Matte

Ingångslönen för en gymnasielärare är i snitt 24000 kr och slutlönen efter 30 år i yrket är 32000 kr. Grundskolan ligger något lägre.

Jag har jobbat som lärare i 16 år och haft en bra löneutveckling. Tjänar idag 28005 (!) vilket ligger något över rikssnittet och en bra bit över det lokala snittet. Det är ganska sällan jag kommer under 50 timmars arbetstid i veckan, 45 timmar är det vi har betalt för. Någon övertidsersättning utgår inte.

Matte

Du talar om dig själv som om du vore någon slags über-akademiker. Vad krävs för att komma in på en lärarutbildning, inte speciellt mycket va (ingen aning)? Ungefär som om essen skulle samlas där, man kan undra så akademiker ni är om ni kan se världen utanför kursplanen? Självklart behövs det bra lärare likaväl som det behövs bra folk inom alla offentliga jobb. Det stora problemet är inte att önska sig en fet påökning med 10k per månad utan vem som skall betala kalaset? Kakan ser ut som den gör och den skall räcka till mycket. Staten kommer med stor sannolikhet att tvingas öka upplåningen dramatiskt dom närmaste åren och i förlängningen för att betala bla lärarnas löner.

Det där högtravande akademikertjafset kan man lägga ner, 90 % av landets befolkning är väl snart ”akademiker” och snart kan väl ingen bygga ett hus längre (förutom ryssar) och skall man besöka en anhörig inom vården så får man ta med sig en parlör.

/Ulf

Hur får du ihop det resonemanget? Detta har inget som helst med över/under att göra, jag har aldrig sett mig som akdemiker i överhuvudtaget.
Det krävs nog inget för att komma in på lärarutbildningen idag, mer än behörighet. De fyller inte ens platserna och det är ett problem som måste tas tag i. Varför vill inte de yngre bli lärare?

Vad gäller den stora löneökningen på 10k, inget jag själv förespråkat, men visst skulle det kunna finansieras! Allt annat är skitsnack, bara att prioritera. Kakan ser inte alls alltid ut som den gör, och framförallt så smakar den olika på grund av vad man stoppar i den. Men det sticker i ögonen på folk att gå ut och begära mer än andra.

Vad jag ville lyfta fram. även om det inte gick fram tydligen, var att skolans unika möjlighet att göra något bra för våra barn kräver att folk vill bli lärare och så är det inte idag. Det handlar inte ett skit om akademiska värden utan mänkliga egenskaper.

Dina konspirationsteoretiska inslag i kombination med något som börjar likna personangrepp på mig som person börjar bli lite obehagliga så jag sätter punkt för mina åsikter här i denna tråd.

Matte