Satt och kollade på Fenders Deluxe Reverb RI schemat http://ampwares.com/schematics/65_Deluxe_Reverb_RI.pdf och upptäckte att dom har två seriekoppade kondingar direkt efter likriktarröret, vad jag då ser är att dom har en elyt på 220uF 100V och en på 47uF på 500V och spänningsdelaren över kondingarna består av ett 100K och 470K.

Detta borde väl vara ett sätt att spara plats och pengar på att man kan använda en konding med större värde men med lägre spänningstålighet, finns det några nackdelar med att göra så här om man vill öka på capacitansen i nätdelen?

KOndensatorer i serie har totalt mindre kapacitans, man räknar ut den pss som parallelkopplade motstånd.
220u och 47u blir 38u. Sånt får man med 2st 70uF (numera är 68uF standardvärde men med +-20% normaltolerans är det inget brott mot etiketten att stämpla 70uF på dem)
Någon skillnad i dynamiska egenskaper mellan 220+47 mot 2x68u kan jag inte se och inte heller visa med detaljerad simulering.
Så jag undrar varför använde de inte 47uF/500V ensam?
Mystiken lägger sig som en tjock dimma....

Det frågar sig jag också som glad amatör, i detta fall så verkar ju inte heller spänningen vara ett problem. Om jag tänker rätt så kan jag förstå om man skulle göra nåt sånt här i en stärkare med hög B+ för att kunna använda mindre och billigare elyter genom att låta en elyt med lågt värde ta hand om "högsta spänningen" och sen har en med högt värde till den "lägre spänningen" i spänningsdelaren.

Orginal DR från 60-talet har ju dessutom två 16uF parallelt vilket borde göra att en 33uF skulle vara väldigt, väldigt nära helt rätt och med tanke på toleranser som gäller för elyter anses som helt rätt.

Funderar på om det har med upp- eller urladdningstiderna att göra. Kanske har dom byggt det så för att kompensera någon icke önskvärd sag-effekt senare i kedjan. Dvs: Låt för all del stärkaren uppvisa "sag", men låt inte all krämen försvinna när det händer... nåt slags "bootstrap"-funktion som inte tillåter huvudkondingarna att helt bryta samman? Säkerhetsfiness för att påverka laddströmmen från röret? </flyktig tanke>

Nej, det är ingen skillnad i upp- och urladningstider:



större bild HÄR

Om de hade tänkt sig att påverka dynamisk respons så borde de tittat på hur drosselns induktans tillsammans kondensatorn efter påverkar spänningsvikten på skärmgallren.

Hm. Ja, då är det kanske ändå det billigaste sättet att öka spänningståligheten i glättningen några få volt. Kanske precis så många volt så att elsäkerherhetskraven precis passeras.

Intressant kurva, Alex. Tack!

Hårkammen man ser är 100Hz rippel, ju mer ström förbrukas desto större rippel.