Hallå Bojjers!

Basisten i bandet har ingen riktig rörstärkare och det är ju skandal förstår ju vem som helst

Jag har aldrig pulat med några renodlade basrörstärkare så jag är rätt färsk på det. Grejen är att jag har en Simms Watts PA 100


som kanske skulle vara ett potentiellt objekt för detta.
Men frågan är hur långt 4st EL34or räcker till att lira bas med?

Idealljudet är Ampeg SVT Classic, men det kanske inte går att få till samma tydlighet nere i basen och samma "morr och knorr" som en Ampeg har genom en 100W Simms?
Någon som vet vad utgångstrafon på en Simms har för bandbredd?
Basisten (Robert) lirar 4-strängat men vi kör ofta drop D så då ligger man väl precis under 40Hz ungefär.

Funderar på att leta upp en 200W Simms Watts istället (han gillar den oranga färgen på dem ) som förmodligen borde vara mer lämpad som basstärk. Det vi vill åt i ljudväg är ett ljud som svarar tydligt och punchigt utan gröta och bli odistinkt nere i basen och som morrar så där gôtt i nedre lågmiden som en Ampeg gör (när man rattar dom rätt ). Jag tänker att nätdelen borde vara rejält biffig och stum. Kanske uppåt 220uF i slutsteget.

Jag har inte tänkt satsa på att bygga basstärkare så jag kommer inte att vara grinig med att inte dela med mig av schema, idéer och funderingar på forumet angående detta bygge.

Skulle med behöva en basstärkare så kommer attt följa denna tråden.
En liten fundering bara: Är det inte onödigt många rattar på de där Pa-stärkarna.Ska du inte spara dem till dina flerkanalare och ta något enklare till bas.

Utgångstrafo från en 100W PA-gris räcker kanske till en knappt 50W bas-kulting. Det är inte fråga vad 4st EL34 mäktar med i det fallet för 100W kan man få ut av 2st ganska simpelt.
Du får börja med att räkna lite på hur stor utgångstrafo du behöver utifrån den lägsta frekvensen som skall pumpas ut med full effekt. Detta under förutsättnng att det absolut måste vara rörslutsteg. Annars är rörpreamp med D-klass slutsteg enkelt att fixa uppåt 1000W. Spana in t.ex. Fuchs "The Bruiser" som kommer snart

Kolla annars hur en annan har gått tillväga, trafos är något att styrketräna med : http://www.mif.pg.gda.pl/homepages/tom/bass500.htm

Borde inte en PA ha en trafo för hela frekvensregistret? Eller användes de enbar till sång förr och därav?

Vad är lämplig lägsta frekvens för bas?

Utan att ha nån tekniskt att tillföra borde dock den ultimata basstärken vara 2 parallella ljud.
Ett rent lågfrekvent klassiskt basmuller, och samtidigt ett ganska distat sound som man blandar in.

I alla fall om man ska gå efter Ola Englunds basinspelningstips, och mina basljudsideal

Tja, jag har byggt 3 stärkare för bas nu.

Webers AB200 klarar 5-strängat utan att krokna, 6 x KT88:or med 650V på anoden. 28 kg. Fasvändartrafo.
Utgångstrafo:
https://taweber.powweb.com/store/ot300sch.jpg
PT:
https://taweber.powweb.com/store/wpt300sch.jpg
Med Mid-shift kontrollen får man ett bra grundljud , P-basen blir lite "klonkig" och tränger
igenom med en tajt botten. Preampen distar inte, mycket headroom.
Jag ska bygga om den framöver för "dual-rail" och använda 300-0-300 för skärmgaller, drivrör o preamp. Den har
funkat bra i två år nu iofs men den ska snyggas upp i höst med nytt chassi m.m.

Webers 6S100, 2 x KT88:or, 520V på anoden. Dynaco MKIII trafos från Triode. Concertina (12BH7) och EF86 efter tonstack.
En universell stärkare som funkar till gitarr också. Baserad på Sunn 100S. Låter bättre med Jazz-bas eller Stingray än P-bas. B-strängen på en 5:a är det lite problem med vid gig-volym, annars är den förvånansvärt volymstark för ca 80W.
Lite otajt i basen om man kopplar förbi NFB-kretsen.

Hiwatt DR201, 6xEL34, 700V på anoden, ca 30 kg, LTP-fasvändare med fixed bias. TAD-trafos.
Håller fortfarande på att provspela den hemma, den har inte kommit till repan än men det verkar mycket lovande. Klarar B-strängen på en 5:a utan att krokna, bra basrespons. Jag utgick från Mid-70's preamp men har nu konverterat så att den är mera lik DR405:ans preamp från tidigt 80-tal (enligt hiwatt.org). Gott gitarrljud också.

Mina erfarenheter är väl som andra säger: Minst 200 uF filtrering till slutsteg, hög B+ (600+ V) vilket gör separat matning till skärmgaller o preamp nödvändig om man inte vill ha stora effektmotstånd. En kanal räcker egentligen med 2-3 steg. Trafos dimensionerade därefter.

Vad som är intressant att veta är vilka lådor som ska användas . Jag kör med 1-2 Ampeg 410 ute och EBS 1x15 i replokalerna.

Tack för svar!

Ja, det kan nog vara lite klent med en PA 100 då.
Att bygga in ett klass D-slutsteg i en gammal rörtopp lär ju vara värre än att borra i en orörd Super Lead från sent 60-tal

Simms Watts PA 200 har ju lite fetare trafos (Partridge) och 700V på anoderna:



Jag har dessutom sett några "seriösare" basister som använder dessa, så en sån borde väl räcka till?

Robert spelar oftast på sin Fender USA Jazzbas (passiv) annars lirar han på sin Fender "Lyte" signatur P-bas (aktiv), båda fyrsträngade. Han har två lådor, Hartke Transporter 4x10 och 1x15. Han har en Hartke HA3500 topp nu.

Ja du Henrick, Jag har en äldre broder som är basist och jag har både moddat o byggt bas stärkare åt han, och kan vid det laget säga att jag har ganska bra erfarenhet av just basförstärkare.

Men efter alla trådar du startar som man kan sammanfatta med : "Titta vad duktig jag är , men jag delar inte med mig ett skit till er andra"
Så har jag lessnat på dig!
Vi andra hör på rörforumet är har för dela med oss o lära av varndra, Du verkar ju inte fattat var man ska posta en tråd som enbart handlar om: "kolla mitt nya bygge, som jag inte vill prata tekniskt om".

Ta och läs nedersta raden i mitt första inlägg i denna tråd!

Det har jag Gjort Henrick , vilket i sig bara berättar att all kretik jag givet stämmer!
Bara för du nu är på "okänd mark" så vill du ha vår hjälp, men du han inte komma in o svara på en ända fråga här på forumet, vilken kille du är Henrick!
Sen är jag långt från ensam om tycka ditt betende på forumet ej är okej!
Fått både samtal o PM där ordalagen är betydligt mer hårda än mina.
Som jag nämde innan, det krävs bara ETT samtal till behörig instans, så blir det inte så kul, tagga ner o var deltagare i forumet istället för "titta vad jag kan" kille.
Sen skulle jag själv inte lyfta luren, men kan ju vara andra som gör det med tanke på din minst sagt träliga attityd!

Jag tror du fått fel bild av mig!
Jag söker inte ära och berömmelse då jag anser att det absolut inte är något att bygga sitt liv utifrån!

Som jag skrivit så har jag tänkt försöka livnära mig på att hålla på med förstärkare samtidigt som jag jobbar med mitt band som jag driver handelsbolag med. Och eftersom att det ser ut som det gör med CE och grejs så får det nog bli på export till att börja med.
Att jag inte svarat på en enda fråga på forumet stämmer inte, jag har bland annat postat hur både min effektloop och fasvändare ser ut, men mina preamp-scheman håller jag för mig själv då jag inte vill att mina scheman ska fara omkring hej vilt på nätet eftersom jag inte bara tänkt att hålla på med förstärkare som en liten hobby.
Jag kan inte minnas att jag sett några scheman på dina moddar och byggen heller för den delen och jag har inte läst i nån policy att om man startar en tråd med ett rörförstärkarbygge måste man posta schema på den.

Om du inte gillar mina trådar så kan du väl låta bli att läsa dem? Jag tycker inte att dina nedlåtande inlägg bidrar till någon positiv stämning på forumet heller för den delen.

Det här harjag oxå funderat på. Har en gammal philips 6431brödrost som står och samlar damm. Den har en kraftig OT rent fysiskt iaf och den levererar över 700V till anoderna enligt schema, hade funderingar på att försöka bygga om den till en basstärkare men är det inte tillräckligt med bas i OTn så är det juingen idé att lägga tid på.

Min tanke var att använda 2 KT88or istf de 4a EL34orna men men ,,, nu har jag nog seglat iväg i din tråd Henrik

Enkelt så ska kärnan vara dubbelt så stor om man halverar lägsta frekvensen om allt annat är lindat efter samma specs. Man kan gissa att en gitarrtrafo är ungefär hälften av en bastrafo. Bare o mäta........tvärsnittsarena då delat med den mindre ska vara =2
Men detta är bara uppskattningar och inget hundra procent säkert eftersom man inte har en aning om vad den mindre trafon har för specs och om exakt samma lindningsförhållanden gäller på bägge. Äldre gitarrtrafosar brukar se något överdimensionerade ut dessutom.

Utgångstrafon är ganska mycket fetare på 200Wattarn iallafall. Det chassiet är väl minst 10 cm bredare så man kan luras lite av bilderna om man inte vet om det.
Man kan se det bla på att det är 6st preamp rör mellan trafosarna på 200W och bara 4st på 100W och 200Wattarn väger ca 12Kg mer än 100Wattarn om jag fått korrekta uppgifter!

Det jag tänkte på var att jämföra 100Watts PA med en 100Watts gitarrtrafo om du har någon sådan. 200Wattaren bör rimligen förslå till 100W oavsett vad det är för lägsta frekvensspecs.

Och du måste mäta uppåt med och sen räkna ut arean där på trafons tvärsnitt.

Jag har inga 100W gitarrstärkare hemma, bara 5st 100W PA

Vad gör du när det inte finns några sådana kvar?

Det måste finnas tusentals kvar ännu Det kryllar ju inte av dem i Sverige men hittills har jag köpt alla PA-toppar från UK och där dyker de upp titt som tätt.
När de tar slut får jag väl gå till plåtslagare som kan bygga chassin

Om du mäter längden på centerbenet och höjden på bunten



och för in dessa plus antagen signal på primären och vilken nedre frekvens du vill ha får du en uppskattning.

http://ludens.cl/Electron/trafos/transformers.xls

Bara ett hum det beror på hur de lindat skiten med......

Tack ska du ha!

Jag ropade precis hem en Simms Watts PA 200 på Ebay så jag får mäta på den när den kommer till Sverige.
Ett riktigt as på 35kg!

Nu har jag fått hem förstärkaren!








Tillsammans med en Simms Watts PA 100.



Vilket as! 37kilo!

Den blev levererad på lite ovanligt vis...
När jag frågade killen i England som sålde aset angående frakt så sa han att han precis hade sålt sin Toyota Supra till en kille från Finland som skulle köra bilen hem via Sverige. Så aset åkte Supra till Sverige från England och jag mötte upp finnen kl 01.40 i Stockholm innan han skulle på färjan till Finland och sov sedan i bilen med aset och frugan och åkte hem morgonen där på

Hej Henric,

Kul sätt att få hem en stärkare, lite udda transportbud

En gång i tidernas begynnelse försökte jag sätta mig in i både rörterori och dimensionering av utg.trafo m.m. Eftersom rörteori var bortstädat ur alla kurser jag gått under elektronikutbildningen, var det äldre ellära-böcker på biblioteket som gällde. OBS, Detta var alltså fortfarande pre-Internet!! Man läste böcker!

Bästa närmevärdet till en formel för kärnarea jag fann var:
A[cm2] = k * roten_ur( P[W] / fu[Hz] )

A = area i cm2
k = en konstant som angavs till c:a 10...20 10, eller 20, eller 15, hur veta?
P = max effekt i W
fu = undre gränsfrekvens i Hz

Jag tyckte det kändes lite besvärande med konstanten 10 till 20, men poängen var i alla fall att när effekten går upp - eller lägsta frekvensen går ner - ska trafon bli större. Att konstanten k är så luddigt angiven, beror utan tvivel på att olika järn klarar olika mycket magnetisering innan de mättar. Därför kan det vara vanskigt att dra några slutsatser bara efter hur stor, eller tung, en trafo är. Sen beror det också på hur de är dimensionerade m.a.p. varv per volt, d.v.s. hur många varv primären faktiskt är lindad med. Jag har testat att själv linda utgangastrafo ett par gånger, som jag använder i ett par byggen jag gjort. (Det är ett dj---a pill. Inte värt det, när det finns att handla istället).

Men skit i det. Jag hade gjort så här:
Bygg ett "bra" slutsteg med väl tilltagna kopplingskondingar mellan fasvändaren och slutrörens gallerläckor, så att det inte uppstår ett högpassfilter som skulle kunna ha högre brytfrekvens än trafons lägsta frekvens. Överdimensionera "krämen" i slutrören mot vad du tror att trafon kommer att palla. Kör utan återkoppling av slutsteget.

Lasta med en resistiv konstlast, mata på en sinus från en generator, lägg dig på en viss uteffekt, t.ex. 50W, svep neråt i frekvens tills utsignalen börjar krokna. Prova att dubbla uteffekten, börja en bit upp i frekvens och svep nedåt igen. Om allt stämmer ska den nu krokna vid dubbla frekvensen mot tidigare.

Nu vet du effektkapacitet och undre gränsfrekvens för trafon, och du skulle kunna dimensionera kopplingskondingarna mot gallerläckorna så att de bryter en bit under den frekvensen. Så kommer slutstegets råförstärkning inte att vara överdrivet stor för de frekvenser som trafon inte kan hantera.

Hoppas det kan ge något!

/Anders

Edit: Betrakta utsignalen med oscilloskop för att se när den kroknar: Vid någon frekvens kommer den att börja tappa amplitud och/eller bli "bucklig", toligen i bakkant av sinusperioderna, p.g.a. mättning.

Tack så jättemycket för tips och knep! Det verkar som om detta projekt blir liggande på is i några månader då min basist fick oväntade sura utgifter precis Drar väl igång tråden igen när det är dags att börja bygga om aset!