Man ska ju bjuda på sina misstag och klantigheter, så att andra får lite roligt..

Skulle göra lite småjusteringar i förförstärkaren i min gamla kära Fender D Showman, kraftigt ombyggd av mig för några år sedan, 2006-2007 någon gång. Var ganska ny på rörstärkare då, kan i alla fall lite mer idag.

Först, i förra veckan tog jag bort ett par gallerläckor i förförstärkaren som var överflödiga, de var en rest från det schema jag en gång i tiden utgick från (AX84 firefly).

Effekten av det blev mer gain, och massor med dist, mer än vad jag behöver. Tänkte att bygla 1 MOhmspottarna med ett 1 MOhms motstånd för att få ner gainnivåerna. Sagt och gjort, lödde dit ett motstånd på en av pottarna. Tyckte samtidigt att det såg lite skräpigt ut runt en av gainpottarna i preampen, och fick för mig att snygga till det hela. Kom också på att det nog skulle bli bättre med lite andra brightkondingar över potten m.m.

När jag rensade bort de befintliga komponenterna (som bl.a naturligtvis innehöll ett par optokopplare) upptäckte jag att signalen från röret var inkopplad på svepet, inte det ena yttre lödörat. Visade sig att jag gjort samma sak på även gainsteg två, signalen in på svepet. Jag har hela tiden jag haft det så här legat på ungefär mitten på pottarna,dvs det har varit 500 KOhm åt båda håll så att säga. Har också varit väldigt nöjd med ljudet.

Lödde om till rätt lödöra och installerade ett par andra optostyrda brightkondingar.

Drog igång stärkaren, mängden dist var klart lägre, spontant tycker jag att det borde vara mer gain, potentialen till jord har ökat med det större motståndet. Lät mer "vanlig" på något knepigt sätt, tamare, basigare.

Inbillning eller inte, jag funderar på vad som gör att det faktiskt funkade så pass vettigt som det ändå gjort i 4-5 år...


Det blir en volymkontroll åt shunthållet, som diskuterades nyligen i en annan tråd, hittar inte den just nu. Tubis berättade att det pga minskad Millereffekt blev mer diskant har jag för mig. Är det dessutom arbetspunkterna för rören som har åkt berg och dalbana allt efter pottens läge? Och då distat lite mer "rått"?

Jag misstänker att det inte är lämpligt att ha volymerna kopplade så här utan några rejäla motstånd före? Ska INTE koppla tillbaka till detta, utan tänkte hålla mig till "den smala vägen" framöver. Med det kan vara intressant att veta vad som hände...

Tacksam för svar!

Kom på häromdagen när jag rotade runt bland mina gamla scheman från byggtiden att kopplingen av pottarna var ett medvetet val, eftersom det blir liiite klarare ljud.

Däremot kopplade jag då den pot jag har mellan extrarör 1 och 2 som vanligt, eftersom det var bra att ta bort lite diskant där.

Nu har jag ändå kopplat om till standardkoppling, helt nöjd med det ljudet. Passade samtidigt på att byta 68k-motstånden i slutsteget till BF-värden 220k för lite mer respons, samt fixa till större värden på de in/urkopplingsbara småkondingarna jag har i försteget, typ 500 pf över 470k seriemotstånd etc.

Detta med 68/220k har jag testat förut, och gillade det inte då. Nu tycker jag det är bättre, frågan är om man någonsin blir nöjd? Eller om "nöjdheten" håller i sig om man trots allt skulle bli det någon gång?

Lite filosoferande...