domedagsprofetior är inget nytt fenomen, oljekrisen 73, kalla kriget , meteorer, 1984, mayakalendrar , börskrascher, 500% ränta, devalvering...

Bring it on ! Här på landet går livet vidare som förut...

God fortsättning.

Inget av dom årtal du droppar har någon motsvarighet i det som sker nu om vi talar om ekonomi. Trettiotalskrisen var stor, men i pengar räknat (som jag ser det) så går det inte att jämföra. Då, på trettiotalet låg direkta felbeslut bakom åtgärderna som bara förvärrade krisen.

Svensk ‘90-talskris med 500% i ränta är en fis i vinden i jämförelse med det vi har nu, den var absolut ingenting utan bara ett litet hack i en uppåtgående trend. Korrigeringen av kostnadsläget kom tämligen omgående, plus att våra exportmarknader efterfrågade bra och (efter devalveringen) prisvärda Svenska produkter.

Ser du något som gör dig mer positiv idag, än (skall vi säga) från hösten 2008.

/Ulf

har just kollat på Alexandra Pascalidous program "Vad är det för fel på grekerna". En mörk bild av ett land i djup kris, Greklands 2012 ser i alla fall mycket illa ut, Italien nästa?

Enligt en kompis som jobbar på bank var detta inte ett helt ovanligt scenario.

Ungdomar flyttar hemifrån till egen lya, kille möter tjej, flyttar ihop, märker att dom har bra ekonomi då båda jobbar fulltid, funderar på husköp men kommer fram till att dom har råd att bygga nytt. Bygger nytt för en kalkyl som dom anser sig ha råd med o bankerna bara tackar o tar emot dom som lånekunder. När huset väl står klart var det ingen som hade sagt att trädgård inte ingick plus uteplatsen som dom pratat om. Låna upp några 100k till o fixa detta. Märker sedan när räkningarna ska betalas att det inte blir så mycket över så dom får stanna hemma i stället för att gå på krogen, väl hemma sittande tär dom på varandra o tröttnar o går i sär, ingen har råd att lösa ut den andra så försäljning är det enda alternativet. Men ingen vill köpa ett hus för en kostnad som dom kan bygga själva på så dom får sälja med ett antal 100k i förlust som blir skulder dom sedan får dras med.

Exakt vad som hände många i slutet på 80-talet/början på 90. Historien upprepar sig

Man behöver inte göra det så dramatiskt även om det för enskilde kan bli nog så smärtsamt, precis som påpekas ovan.

Utan jag tycker mer att det handlar om korrigeringar, där saker o ting rätas till i efterhand. Är något åt helvete felvärderat så förr eller senare spricker bubblan. Sedan kan vi kalla det för krasch eller något annat hemskt men det är fortfarande en korrigering, där saker o ting hamnar rätt. Till det kan man lägga politiska förehavanden, där beslut skall fattas som förhoppningsvis är bra för alla parter.

För mig är det ingen profetia, utan mer att inte hamna i kläm när korrigeringen kommer (vilket den alltid gör), så när det sker försöka se till att inte dras med i fallet.

Alla som har egna ekonomiska åtaganden tar också en risk, vilket man lätt glömmer bort.

/Ulf

Bara pessimister och olyckskorpar?

2012 blir ju det år då allting vänder!
Börsen upp 15%
Vintagegitarrer upp 25%
Medelhavssemester blir svinbillig!

Jag märker ingen skillnad, tyvärr är det ju så illa att de som har jobb klarar sig rätt bra än så länge , i alla fall så länge räntan är låg.

Jag oroar mig inte alls utan tar det som det kommer , om det är NÅNTING jag skulle oroa mig för är det att bli sjuk.

Självklart kan man ligga sömnlös över att Euron krashar och andra världsproblem, men jag känner att jag inte kan påverka det så jag släpper det helt.

Jag håller med, man kan inte gå omkring och vara orolig för det som kan hända. Men man kan försöka ha en framförhållning så att man slipper påverkas negativt när det sker ekonomiska förändringar.

Vi har levt i en tid, ska vi säga dom sista trettio åren med väldigt stora värdeökningar på tex aktier och bostäder. Om en enskild sektor som bostäder har en värdeökning på snitt 15 > 20% år så ligger det självklart en risk i detta. Även om det inte har drabbat oss här hemma så har andra fått känna av den utvecklingen (alltså negativt).

Har man ingenting så har man heller inget att förlora, har man investerat stora pengar så finns det alltid en risk.

Många gör så att dom tittar i sin plånbok och ser pengar och då finns det ingen anledning till oro, medan andra tittar på andra faktorer som har en större impact än vilka pengar man har för stunden.

Ett problem som jag ser det om vi talar om post 2008, är att ingenting i Europa har ändrats till det bättre. Utan grundproblem är i princip detsamma men att skuldberget är så ofantligt mycket större, det skulle kunna var ett skäl till att känna en viss oro.

/Ulf

Med de låga räntorna som hängt i ett bra tag nu, jobbskatteavdrag och förutsatt att man då haft jobb under samma period så bör man ju som du skrev kunna ha lite framförhållning och då spara undan en hel del ifall de ekonomiska förutsättningarna ändras. Det som skrämmer mig lite är inte min egen situation utan hur många inte oroar sig eftersom de "köpt ett hus som bara kommer stiga i värde och som de därför inte ens amorterar på" och den inställningen är väl det som kommer få många att falla och då säkerligen både tidigt hårt.

Alltid när man talar om ekonomi så finns det flera sätt att se på saken, läste en krönika där skribenten trodde att faran i ekonomin kunde blåsa över under 2012, så kan man tro. Europas problem (som vi är den del av) är ett alldeles för högt kostnadsläge, ingen eller negativ tillväxt och extremt stora behov av ny upplåning, hörde siffran 9000 miljarder dollar under 2012 (det totala lånebehovet för världens stora stater).

Läste förra året att t.ex. Grekland (alltså då) behövde en tillväxt på runt 8% för att bara kunna betala sina löpande räntor och amorteringar, Grekland idag har väl en negativ utveckling på runt -7%, alltså en bit kvar till +8%. Att sedan spara sig till en positiv utveckling går inte ihop i min värld om man inte bara skall låna ytterligare pengar (vilket sker nu).

Alla som har gjort bostadsaffärer i Sverige dom senaste trettio år har generellt gjort en bra affär, en del menar att den tiden slut.

Har man som i Sverige över tid haft en inflation på runt 2%, en tillväxt i ekonomin på ca 3% och samtidigt en värdeökning på bostäder runt 15 > 20 % i vissa fall, så låter det iaf i mina öron som ett glapp, men hur det går på sikt vet jag tyvärr inte....

/Ulf

Bostadspriserna i tätorter sett historiskt har alltid följt en sågtandskurva, eftersom efterfrågan på bostäder alltid ligger efter efterfrågan. Priserna stiger snabbare än konjunkturen och lönerna, ända tills gapet mellan övrig ekonomi och kostnaden för boende blir för stort. Då minskar efterfrågan naturligt, eftersom den stora massan inte längre har råd, och priserna rasar. Ganska snabbt är priserna nere på en hållbar nivå igen, och priskarusellen börjar ett nytt varv. Minnet av tidigare fastighetskriser brukar vara rätt kort, och liknande misstag görs om igen.

Det här hörde jag från Akelius ca 20 år sedan, och vad jag kan se stämmer det fortfarande.

Att anpassa något till framtiden är i själva verket en absurditet, eftersom framtiden inte existerar.
Rent filosofiskt.

Filosofi?... Med ekonomi finns det en koppling mellan det man sår idag och det som växer imorgon. Att grekerna har ett helvete idag beror på att dom slarvade igår.

/Ulf

Regnar skörden bort var allt arbete meningslöst.

Har du blivit fatalist nu också? Om erfarenheten visar att skörden inte alltid regnar bort, blir slutsatsen att det är bättre att så än att låta bli.
Anpassningen sker ju efter en förmodad framtid, vilken förmodan i sig baseras på historia och erfarenhet. Sen kan man såklart snurra in sig i kvasifilosofiska resonemang om meningslösheten i det, men det känns ganska fånigt.

Jag tror att du är ganska ensam i ditt resonemang om man lyfter blicken lite.

/Ulf

Det är inget resonomang i den vida bemärkelsen.
Hellre en tanke.

Något om hur folk handlar.
Folk handlar i hopp om att......

Om vi skall vara lite seriösa, så vet alla att uppgångar följs av nedgångar vilket är helt naturligt, det intressanta i kråksången är hur respektive uppgång och nedgång ser ut. Är det stora korrigeringar som nu så blir tidsaspekten viktig, dvs korrigeringen tar längre tid än vad den normalt behöver göra.

Såg kort en analys av Leif Johansson (Volvo Lastvagnar) och hans syn på läget, L J talade om en period på tjugo innan marknaden har satt sig igen, vilket i praktiken kan innebära att utvecklingen på t.ex. bostäder som vi är vana vid att se vid kommer att utebli.

I praktiken kan det iof sig innebära låga räntor men också låg tillväxt där ingen får “hjälp” av inflationen utan bokstavligen måste betala av sina lån år efter år vilket i längden blir stora pengar.

Så för att få lite perspektiv. Världen kommer inte att gå under, Europa försvinna eller att vi dör. MEN (för att citera en engelsk ekonomikille) om tjugo år när väldens mäktiga G20 har möte så finns risken att ingen av Europas länder finns med om vi inte kommer tillrätta med problemen, utan ekonomikartan kan se helt annorlunda ut.

/Ulf

och det är väl egentligen vår enda chans att bibehålla vår export de närmaste decennierna; att våra kostnader anpassas lite bättre till omvärlden. Indiska SAAB, kinesiska Volvo och Norska Scania kommer då möjligen att flytta en del av sin tillverkning till Sverige.

Vill vi tjäna storkovan och vara med på nästa bostadsbubbla bör vi nog avveckla våra svenska investeringar och flytta till ngn tillväxtmarknad. Kanske någon snabbväxande ekonomi i Afrika kan vara ett smart alternativ...

Själv tror jag inte att the bottom is nådd ännu, vi är betydligt mer korkade än så. Merkel förlorar Euro-dragkampen och det kommer att gå igång sedelpressar i Europa år 2012. Vi kommer att lösa problemen med ökad konsumtion och nya lån. Fallet kommer inte förrän om några år och då blir det jobbigt. Jag hinner sälja en av mina fastigheter tills dess och bli skuldfri, sedan kan jag pensionera mig och livnära mig på hembakt bröd från egen skörd och lite maskrosvin därtill. Själv ä bäste dräng

Kan inte säga det bättre själv, jag tror att det är ett smart upplägg. Vi får citera Persson den som är satt i skuld…...

/Ulf

Krävs förstås lite matematisk insikt för att förstå det filosofiska resonomanget.

Jaja, men då måste det ju vara den jag fullständigt saknar såklart! Jag som bara trodde du hasplade ur dig pretentiöst halvsvammel. Så fel kan man ha.

Nåväl, någon gång ska jag klara av att mäta mig med din närmast omätbara intelligens. Tills dess fnissar jag mest åt den. Det känns bra det med.

Ersmarker ifrågasatte din trovärdighet. Den förlorade du med det svaret.
Hade du svarat "ja" eller "nej" hade du behållit den

Var det inte han som lånade 14 mille till sin fastighet, och sen lite till?

Nope, he snooped.
Han måste lära sig att inte lägga sig i andras angelägenheter.

Hade du ställt frågan så hade jag gett ett ackurat svar.

Ah, du menar sådana där privata angelägenheter, typ prisnivåer på fastighetsförvärv de gjort, som de postar om på publika diskussionforum i syfte att påvisa någoting ganska oklart? Jag lovar att hålla mig ifrån att snoopa i sådana stories.

Om du ställer relevanta frågor så får du relevanta svar.
Spekulativa frågor för att försöka driva en egen hypotes är meningslösa men ack så populära.

Du får nog bestämma dig vad jag gjorde för fel egentligen. Förmodligen var det väl det mesta, som vanligt. Och risken är väl som sagt att jag inte förstått ditt svar även om jag fått ett, eftersom du spelar i en lite högre mental division än mig och de flesta andra här. Hell, du store mästare.

underhållning grande