Jag har för mig att det finns ett par lagvrängare på Bojen?

Sitter o skriver löser en uppgift i handelsrätt där jag en aning förvirrad.
Jag läser normalt FEK och ska inte bli jurist (oroa er inte ), men tvingas läsa denna kurs varför mina problem med den bitvis inte helt glasklara kurslitteraturen

I mitt studiematerial framgår lite kortfattade punkter:
- man skiljer på special- och generalexekution
- i den förra använder man UB och i den senare KonkL
- det är JÄTTEVIKTIGT att skilja på dessa två

den sista punkten leder mig till min dumma fråga:

Kan jag referera lagar i UB även när det rör sig om konkurs?
T.ex. KonkL 3:3 nämner lite undantag i UB 5:5 m.m. vilket ger mig en hint om att UB kan användas när inte KonkL säger annorlunda typ

Jag försöker lösa en uppgift som handlar om konkurs där andel i gäldenärens lösöre överlåtits, frågan är vad som tillhör konkursboet. Där vill jag referera till UB 4:19 andra stycket som handlar om att utmätning endast får göras om lösöret i sambesittning tillhör gäldenären

Kan jag göra det när det handlar om konkurs (dessutom i en juridisk person)? Eller är jag ute och reser som använder lagrum i UB när det handlar om konkurs och inte utmätning vid specialexekution
(i KonkL hittar jag nämligen inga svar, där står imo bara att det som tillhör gäldenären skall utmätas)

Exeutionsrätt var det längesen jag pysslade med...

Utan att minnas några detaljerade regler undrar jag om inte det skulle falla på att UB inte kan vara tillämplig på själva konkursförfarandet. Hänvisningarna i KonkL till UB är väl bara hänvisningar till situationer där själva konkursförfarandet påverkas att en utmätning (som skett tidigare eller som är pågående när konkursen inträffar), eller?
UB 1:1 säger ju att "Denna balk är tillämplig i fråga om verkställighet av dom eller annan exekutionstitel, som innefattar betalningsskyldighet eller annan förpliktelse, samt i fråga om verkställighet av beslut om kvarstad eller annan liknande säkerhetsåtgärd." Är verkligen konkursbeslutet "dom eller annan exekutionstitel, som innefattar betalningsskyldighet eller annan förpliktelse". Dessutom hänvisar ju UB 4:19, som du nämner, specifikt till "utmätning" vilket det väl inte rent definitionsmässigt rör sig om i konkursfallet, eller?

Stora disclaimers på det ovanstående...

Medan jag funderar på frågan - vilken är kursliteraturen och vilken kurs är det (är det en fortsättning på 'Handelsrätt' eller HÖK som en ibland kallas? Det kanske är för mycket begärt men hur lyder hela frågan?

Grunnar så länge.

/R

Glöm inte prejudikaten!

Äntligen kom du in i matchen, juridik är säkert ännu en av dina specialiteter

Skulle jag inte påstå, med mina 15 pinnar. Som alla andra handelsstundenter har jag JÖK och HÖK i bagaget.

Ja, jo, men nu ska jag röra till det ytterligare

I kursmaterialet så tipsar man om NJA 1998 s 545 i anslutning till uppgiften, som är en liknande situation, fast i rättsfallet handlar det just om att Kronofogden utmäter lös egendom (en båt) för skatteskulder (specialexekution) medan i mitt fall handlar det om att konkursförvaltaren vill utmäta all egendom hos konkursgäldenären (generalexekution). Så fallen är olika men samtidigt väldigt lika.

HDs resonerande i domen "Mot bakgrund av det sagda får övervägande skäl anses föreligga för att överlåtelse av ideell andel i lösöre i fall då överlåtaren och förvärvaren har sambesittning till egendomen och överlåtaren har kvar äganderätt till andel i egendomen blir skyddad mot överlåtarens borgenärer i och med överlåtelseavtalet och alltså utan att det krävs någon ändring av besittningsförhållandet."

Det är det faktum att det handlar om specialexekution/UB som gör mig förvirrad om deras slutsats går att tillämpa på mitt case... Men det känns samtidigt som HDs slutsats är generell och det är den sakrättsliga aspekten som är intressant för min uppgift; dvs om skydd mot borgenärsskydd uppstått vid överlåtelse av andel i lösöre som är i överlåtarens och förvärvarens sambesittning redan vid avtalet (dvs att inte tradition krävs)

Problemet e att jag inte riktigt kan ignorera UB 4:19 andra stycket, utan vill ha med den som lagrum i min lösning eftersom det är den regel som gäller sambesittning och HD resonerar kring den när de kommer fram till sin slutsats... hmmmm

Obs att jag inte vill ha nåt förslag på lösning i frågan, jag undrar bara om jag gör fel om jag tar upp det lagrummet när det gäller utmätning vid konkurs



Det är Revisorsjuridik 15p, tror det räknas som B-nivå
kurslitteratur hittar du här http://www.busilaw.lu.se/_media/harb05/harg04-kurslitteratur-ht2011.pdf?id=harb05&cache=cache

Som sagt, jag är ute på rätt djupt vatten här... Men, tar HD:s resonemang som du citerar alltså sitt avstamp i just UB 4:19, eller är det just som du säger någon form av generellt sakrättlsligt uttalande? (Den talar ju inte specifikt om "vid utmätning" utan allmänt om skydd mot överlåtarens borgenärer.) Kan man tolka den som det senare borde den väl kunna utgöra det stöd du söker, precis som du är inne på.

UB 4:19 är som du säger en regel om sambesittning, men som jag funderar kring i förra posten tvivlar jag på att den alls kan tillämpas på situationer som faller utanför UB:s tillämpningsområde. Om min fundering stämmer gör du rimligen "fel" (vad nu det innebär rent praktiskt...) om du hänvisar till den i en fråga som rör just generalexekution. I så fall bör det väl räcka med hänvsiningen till NJA-fallet. Känns som om du kanske letar efter ett extra stöd som inte behövs. Ett allmänt resonemang som HD gör kan ju vara tillämpligt utanför den rättsfråga som resonemanget kommer ur. Men det bakomliggande lagrummet är kanske inte tillämpligt på samma sätt. Eller missar jag nåt?

Du bekräftar typ mina tankegångar samt bekräftar det jag misstänker att jag har fel i... tror efter lite mer betänkande att du har rätt ang KonkL vs UB.
Ang att jag letar extra stöd är just för att man ska ange relevant lagrum och det där jag får lite hjärnsläpp, KonkL i sig säger nämligen inte så mycket ang vad som tillhör gäldenären.

F*ck! Jag skrev ett långt inlägg och det försvann när jag loggades ut.

Kortfattad version: 4:17-19 UB är bevisbörderegler i utmätning och dess motsvarighet i konkurs finns i 3:3 KonkL.

Återkommer när jag lugnat mig.

/R

Hehe, jag brukar skriva i Anteckningar om jag skriver ett långt inlägg, sen ctrl+v
Om du ser i Konkl 3:3 så står det hänvisningar till undantag i UB 5:5 och 5:10 (eller nåt sånt) = därav min ihopblandning av dessa lagar

Jag tänkte inte skriva så långt och sedan gick tiden...

/R

Utan att kunna något:
Konkurslagstiftningen säger väl att egendomen ska vara utmätningsbar, vilket vad jag förstår definieras i "UB",förutom de undantag som finns i K

Eller har jag fattat fel?

Ofta kan man rädda texten genom att backa i webbläsaren...

Nu har jag suttit en stund på Arlanda och plitat i väntan på flyget. Den andra versionen är alltid sämre än den första.

Jag märker att det var ett tag sedan jag läste sakrätt - får se vad nästan två terminer med Torgny Håstad kan ge. (För den oinsatte är Håstad mr Sakrätt och var professor i Uppsala innan han blev justitieråd.). Ödmjuk som jag är ( ) kan jag inte be om nog med förbehåll.

4 kap. 17-19 §§ utsökningbalken (UB) är bevisregler vid utmätning. Av 4 kap. 17 § UB framgår huvudregeln att lös egendom får utmätas om det framgår att egendomen tillhör gäldenären. Bevisbördan ligger på den som sökt utmätning. Om utmätningsobjektet finns i gäldenärens besittning anses han vara ägare om det inte framgår att egendomen tillhör annan enligt 4 kap. 18 § UB dvs. besittaren presumeras vara ägare och tredje man måste för att styrka att han är ägare till egendomen om han vill förhindra utmätning av den. Av 4 kap. 19 § 1 st UB framgår att makar/sambor som har egendom i gemensam besittning anses den make som är gäldenär vara ägare till egendomen, om det inte görs sannolikt att makarna/samorna är samägare till egendomen och det ej heller framgår att egendomen tillhör den andre eller någon annan. I sambesittning mellan gäldenären och annan än make gäller enligt 4 kap. 19 § 2 st UB att egendom endast får utmätas om det framgår att egendomen eller andelen tillhör gäldenären.

För konkurs gäller istället 3 kap. 3 § konkurslagen (KonkL) dvs. all egendom som tillhörde gäldenären (jfr 4 kap. 17 § UB
"tillhör gäldenären" - det är en hänvisning till sakrättsliga regler) när konkursbeslutet meddelades eller tillfaller honom under konkursen och som är sådan att den kan utmätas (se 5 kap. UB) räknas till konkursboet. I KonkL finns ingen presumtionsregel för den händelse de faktiska omständigheterna är oklara. Om den omtvistade egendomen finns hos gäldenären tillämpas den allmänna presumtionen att han anses vara ägare och finns egendomen hos tredje man som påstår äganderätt presumeras han istället vara ägare.

Så var det frågan om sambesittning... I NJA 1998 s. 545 går föredraganden i HD igenom både rättspraxis och rättsregler men gåvoavsikten från gäldenären är aldrig ifrågasatt av motparten och därmed är en analogi med bevisreglerna i 4 kap. 17-19 §§ UB inte av intresse redan av det skälet. HD utgår från ett ostridigt rättsförhållande (avtal och fortsatt sambesittning) och gör därpå en bedömning att avtalsprincipen ska gälla för sakrättsligt skydd ("...överlåtaren och förvärvaren har sambesittning till egendomen och överlåtaren har kvar äganderätt till andel i egendomen blir skyddad mot överlåtarens borgenärer i och med överlåtelseavtalet och alltså utan att det krävs någon ändring av besittningsförhållandet.") istället för traditionsprincipen dvs. i rättsfrågan och inte i bevisfrågan.

Utgången i NJA 1998 s. 545 kan tyckas likna bestämmelsen i 4 kap. 19 § UB men det är en illuson för de reglerar olika saker men de 'råkar'( ) bara liknar varandra (orden 'gemensam besittning' i 4 kap. 19 § UB kan spöka och leda fel). Det är HD som genom sitt avgörande har utvidgat det sakrättsliga skyddet vid sambesittning inte likheten med 4 kap. 19 §§ UB och argument för avtalsprincipen som sakrättsigt moment vid gemensam besittning hämtas därför från rättsfallet och inte UB.

Hänvisningar i KonkL görs till materiella regler i UB som till exempel 5 kap. UB om undantag från utmätning.

Tror jag...

Nu kommer Ersmarker & Co och ger sig på mig!

/R

Did that, done that - det gick inte.

/R

Uppgiften är redan inskickad sedan ett par timmar tillbaka, men det är trevligt att läsa att det du skriver Renegade är typ kontentan av det jag skrivit i mitt svar

Det var synd att mitt svar igår försvann, annars hade det bara varit copy/paste... Nej, jag skojade bara. Du får gärna rapportera så vi vet om vi träffade tavlan eller var ute och cyklade.

Tar gärna nya utmaningar också.

/R

Applåder till Renegade (och Oakman). Det känns som om Renegade har sin "riktiga" juridik i bättre besittning än jag. Jobbade du på myndighet, eller hur var det? Som bolagsjurist känns det som mkt länge jag läste lagtext (i vart fall svensk)...

Tack men vi får se tills Oakman kommer med 'facit'.

Det bästa med sakrätt är att det inte finns så mycket lagtext och då krånglar lekmän int till det så mycket. Det är jurdikens svar på matematiken - när man slutar använda siffror och minräknare blir det 'riktig' matte.

På myndighet blir det inte mycket 'riktig' ( ) juridik (dvs. civilrätt). Tur att det finns Bojare med juridiska spörsmål.

/R

Kommer nog inte få nåt facit, men däremot kommer en kursare opponera på min presentation om nån vecka så då får vi se om jag blir grillad

(detta är bara en uppgift man ska få godkänt på som delmoment, alltså det finns bara godkänt eller underkänt)

Hur gick grillningen? Hade andra samma uppgift med andra 'lösninar'?

/R

Oj, har ju missat följa upp tråden.

Det var lite roligt med opponeringen på mig. Snubben som opponerade sa väl mest positiva saker och sen nåt förslag på vad jag hade kunnat utveckla i min lösning. Därefter såg läraren förvirrad ut och sa nåt i stil med "har du ens läst hans PM?" varpå det uppstod en stunds förvirring. Opponenten försvarade sig och undrade vad läraren menade, och efter nån minut så rättade hon sig och sa nåt i stil med "oj, nä det är ju jag som är ute och reser, det hela verkar faktiskt korrekt i sin helhet"

Har inte fått formellt betyg men efter lektionstillfället sa läraren att alla höll genomgående mycket hög kvalitet och att ingen iaf var underkänd...

edit: och nej, ingen har haft samma uppgift

Lös alla problem enklare genom att inte blanda in staten och dess lagar.
Be your own man!

Är det inte lite OT-varning nu?

Tur (för din skull) att vi inte var ute och cyklade. (Min bästa kompis 'hjälpte' mig på franskan och mitt svar var typ 'goddag yxskaft' - han skrattade säkert hela terminen åt det. ) Om jag inte minns fel hade du även en bok i litteraturlistan som min farbror skrivit så det bådar gott för dina fortsatta studier.

/R