Har aldrig byggt eller byggt om någon stärkare men det här med transformatorer verkar ju viktigt och transformatorer har jag gjort i tusental.
Jobbade 13 år på en trafo-fabrik på 80-90talet.
Vad utmärker en bra transformator? Vilka spänningar och vilken effekt behövs.
Lite nyfiken på om man skulle kunna bygga trafos själv med eran erfarenhet av förstärkare och min erfarenhet av trafos.

Jag kan inte någonting om transformatorers uppbyggnad. Jag kan bara säga att du har helt rätt i att det har en stor betydelse.
Jag håll på att modda ihjäl mig på en stärkare jag ägde förut för att få fram något jag kändes inte fanns i ljudet. Jag hade t.o.m. kontakt med tillverkaren och fick tips och t.o.m. komponenter hemskickade till mig för att lyckas, men allt kändes förgäves. Jag kunde bara tillslut dra slutsatsen att det var trafot som f*ckade upp ljudet.

I en annan historia som är av motsatsen så hittade en kompis lite artiklar om att modda hans Epiphone Valve Junior, en kombostärkare som kostar ca femton hundra.
Vi kollade lite tillsammans på moddarna och bestämde tillslut att bygga in power scaling och byta utgångstrafo. Satte i en Hammond DSE. Jag trodde f*nimej jag skulle trilla av stolen när jag testade den. Det lät så sjukt mycket bättre. Från att vara hur tunt ljud som helst, så blev det värsta stora ljudet likt Fender. Kändes nästan lite jobbigt att behöva lämna tillbaks den..

Sedan har jag också fått för mig i att ett trafo som är helt fel kan låta helt rätt. Se på Marshall t.ex. som i alla år kört med underdimensionerade trafos, men ändå låter svinbra. Min Marshall 1974X har ett utgångstrafo som i fysisk storlek ser ut att tillhöra en 5 wattsstärkare, men de dubbla EL84orna kokar på 30 watt (strömmen över katodmotståndet gånger B+) och stärkaren låter bäst utav alla jag äger.
Likaså trafot i stärkaren från min första historia var ett överdimensionerat Dagnalljärn som skulle vara det "bästa som finns".

Anledningen till detta tror jag mig själv handlar om att gitarrstärkare inte handlar om hi-fi och därför är inte alltid "bäst på papperet" är bäst i verkligheten som det kanske i hi-hivärlden lättare går att dra sådana paralleller..?

Power trafon är väl bara att följa vedertagna formler för lindningen efter att du bestämt storleken på kärnan och då vill vi väll gärna att man utgår från ens "stor" kärna och beräknar övrigt efter detta. För stort är alltid bäst för det är mer macho....
Utgångstrafon får man ju linda om lott beroende på vad man vill ha för frekvensrespons på de högre frekvenserna(ingen aning om hur många om lott för vilken frekvensrespons) och botten går väl efter samma formler som powertrafon. Har totalt glömt bort dessa formler nu men om du jobbat med detta så vet du väl.....
Sen är det ju det där med att ha ordentlig isolering mellan lindningar och vaccumimpregnerna lindningen......det sista tippar jag på att du inte har utrustning för hemma i källaren.
Ja lindade några få saker för flera år sedan men jag tycker inte mödan är värt besväret...och sen känns det inte direkt godkända när man bara vaskar runt dem i lite schellack som impregnering...

Forskarteamet Lehnert/Kuhn har väl gjort de mest omfattande och hyfsat vetenskapliga A/B-testerna av utgångstrafos i gitarrvärlden, inklusive en offentlig med ett gäng Bojare i vintras. Vi törs nog påstå att hajfaj-normer är bäst även i gitarrsammanhang. Att mickla med frekvensgången i trafon är att modda i fel ände.
Ett undantag: toroidtrafos kan upplevas som lite hårda och ûbertajta, antaglingen beroende på den extrema bandbredden, en uppfattning som många hajfajnördar delar. Bandsnittskärna (eller vad heter det som bl.a Lundahl använder?) kanske klarar sig från denna hårdhet, i alla fall den Lundahl som vi testade.
Så om du håller dig till hajfajnormer är du på banan! Däremot bör du tänka på isolationen, eftersom man ju ofta klipper slutsteget, med en massa fyrkantvåg som följd.

Har du bara lindat transformatorer enligt en tillverkningsinstruktion eller konstruerat/beräknat utgående från kundspecifikation?

Jag har lindat, testat och även gjort beräkningar och enklare konstruktioner.
Det var dock över 10år sedan.
Isolering ska väl inte vara något problem. Vacumimpregneras alla trafos i förstärkaren?

Det finns (alltid ) lite info på nätet:
http://www.turneraudio.com.au/education+diy.htm
http://www.geofex.com/article_folders/x ... former.htm
http://pluto.spaceports.com/~fishbake/ot1/ot.htm

Om nu bara någon ville göra egna kondingar, så skulle bojen snart vara självförsörjande
http://www.instructables.com/id/DIY-Capacitor/

Den här sajten tycker jag har bra info om de trafos de säljer :

http://www.roehrenendstufen.de/

Ausgangsüberträger o Netztrafos alltså...en del data som kanske ger nåt.

Man får väl anta att moderna trafotillverkare gör detta för att fylla upp alla håligheter med impregnering. Sen ska man ju ha extra isolering mellan primär och sekundär lindningen på utgångstrafon. Det finns väl tunna band i någon polymerX(polyurethan?) som man använder till det nu för tiden. Sen ska man ju testköra tingesten med några kilovolt som den ska tåla....kan inte detta exakt men det ställs lite högre krav nu för tiden än på låt oss säga 50talet skulle jag tro. Man kan givetvis göra en hemmahobbytrafo där man tullar på saker men för annat bruk än eget så ska man väl försöka att hålla full standard.

Är det inte lite för många parametrar som spelar in när det gäller OT för att det ska vara lönt att göra dem själv? Inte bara antal varv, sätt att linda etc utan även kärnornas kvaliteter. Jag har lyckats bäst med byggen (ett antal) med gamla utgångstrafos. Det är ju skillnad på järn och järn. Kvaliteten på järnet är dock inte särskilt väl specificerat eller problematiserat hos dagens trafo-byggare (med något undantag). Har tyvärr ingen vetenskaplig förklaring att bidra med, och antalet egna fall är ju löjligt litet för att dra några växlar på, men ändå, mitt intryck kan ju ända tjäna som utgångspunkt för en fråga till de initierade?

Utan någon som helst kunskap så tror jag ingen hör skillnad i ett blindtest pga av vad det är för järn i pjäsen. Vad jag hört dock är att modern transformatorplåt har bättre egenskaper vilket gör att man kan ha en mindre klump skrot till samma specs. Jag har läst en massa artiklar om detta för några år sedan på nätet när jag fick för mig att pyssla med detta(vilket jag gett upp). Och en utgångspunkt är att basera utgångstrafon på samma core cross yta som PT i förhållande till effekt(alltså inte det samma i just aktuellt förstärkare utan efter effekt enbart eller VA eller vad man nu säger på fackspråk PT och OT har ju sällan samma VA anspråk). PT baseras ju på 50Hz och det är väl okej även för utgångstrafon med tanke på gitarrfrekvenserna.

Vielen Dank fûr den Link; ich hatte diese Firma total vergessen!
Mycket bra priser ju!

Ja, jag skulle egentligen köpt där till S6100:an men tyvärr så kunde han inte leverera nåt i somras pga brist på material, så det fick bli Dynaco istället. Bra information på
sajten tycker jag ! Han var lite sen att svara på mail, men det var ju semestertider.... För en basist som behöver lite rejäla trafos så verkar han kunna fixa det mesta.