Har tänkt att köpa ett preamp-kit från musikding så man kan bygga upp en preamp från början och modda och borra och sätta i så många switchar man vill, så jag slipper försöra min Engl-preamp som inte är så värst moddvänlig.

Här är schemat till det preamp-kit jag tänkt köpa:

http://www.andyszeugs.de/projekte/anvil ... ltplan.pdf

Tänkte bygga kanal 3 efter schemat Johan postade i Mark Cameron tråden.

Kanal 2 på schemat är ju en 3-stegs dist med katodföljare, tänkte att om man gör om den till anodföljare så får man ju en rörhalva över man kan ha som t ex gainboost. Men jag kanske går miste om något då?

Nu till frågan:
Vilka för- och nackdelar har anod- och katodföljare?

Vilken ger bäst:
Dynamik, tighthet, attack, separation, "klarhet" trots mycket dist samt minst fniss.

http://www.myspace.com/benessermusic

Här, http://www.freewebs.com/valvewizard/, kan du läsa en del matnyttigt om katodföljare.

------
Dom låter alla lika

Emaushenric,

Vilken som är bäst av "anod eller katodföljare" är svårt att säga eftersom det beror på vad man skall ha den till.

katodföljaren är bra på att driva lågohmigare laster gämfört med en "anod-följare" samt att den har naturligt "unity gain" d.v.s. ingen förstärkning, dessutom så ligger utgången i fas med ingången. (samma polaritet in som ut)

På "anod-följaren" (eller "common cathode" som den skulle ha hetat på transistorspråk) tar man ut signalen på anoden, och har förstärkning nästan +30dB från in till utgång på en normal 12AX7 koppling, samt att kopplingen vänder fas och har omvänd polaritet ut gämfört med in.
Utgången är också högohmig och kan inte lastas ner på samma sätt som en katodföljare, men med motkoppling så blir "anod-följaren" duktigare att driva lägre laster.
Exempelvis så går den att motkoppla ner till unity gain om motkopplingsmotståndet mellan galler och anodutgången är samma som motståndet i serie med signalen in till galler, (ca: 220 kohm) och då får du en fasvändande "anodföljare med ganska bra lastförmåga.

Det går att göra en anodföljar-koppling så att den har "unity gain" utan motkoppling, om man väljer anodmotståndet samma som katodmotståndet, (utan elektrolyt) exempelvis 22 kohm för en 12AX7.
Som med en katodföljare så måste galler påföras bias för att få rätt arbetspunkt, detta kan göras med att man delar katodmotståndet med ett lämpligt värde, och i detta fallet 21 kohm (22 kohm duger) och 1 kohm närmast katoden och sedan mitt mellan motstånden 1 mohm till galler, det måste också finnas en kopplingskonding på 0,01uF i serie med insignalen.
Används ett anodkopplat rör före katod eller unity gain anod-följaren så kan galler dc-kopplas direkt från föregående anod utan konding eller biasmotstånd.

--Bosse

Hansén Audio
Göteborg
http://www.hansenaudio.se

Bo - en väldigt bra beskrivning. Tack!

Med anledning av den undrar jag vad man egentligen åsyftar med "lågohmig last" i detta sammanhang. Är en tonstack en sådan last?

Vad händer om man driver en lågohmig last med "anod-följare"? Vad menas egentligen med att man inte kan lasta ned utgången på en anodföljare?

En annan aspekt på detta är hur frekvenserna påverkas av om man driver en tonstack från anodsidan eller med katodföljare. Vi diskuterade det där ingående för en tid sedan, kanske i något av alla mina skumma renoveringsprojekt. Jag hittar tyvärr inte den diskussionen nu, men jag minns att man (jag) blev väldigt mkt klokare. Tubis var inblandad. Det handlade om varför och hur man måste designa om tonstacken med sloperesistor etc om man byter från katodföljare till anodkopplad tonstack. Och hur kopplingskonding på steget före påverkar designen av tonstacken. Antar att det handlar om just detta med att driva last.

Ytterligare en viktiga aspekt på detta med katodföljare är väl att det blir en slags asymmetri i den konstruktionen som klipper ena halvan av signalen, hmm. Det står väl om det där i länken som Ocku hänvisar till. Jag fattar inte riktigt. Men det känns viktigt. Hilfe bitte!

/Gunnar

Gunnar,

Eftersom "anod-följaren" är högohmig på utgången, så kommer förstärkningen att variera i röret vid olika laster.
Ibland använder man denna o-egenskap till något positivt, exempelvis i equalizer sammanhang där man gör ett mellanregisterfilter av LC typ, och då fungerar anodutgången som filterdämpning och katoden filterhöjning.
Det går också att lägga ett frekvensberoende nät som ett RIAA filter (kompensering för venyl skivspelar-pickuper) mellan anoden och jord, eller ingå i anodmotståndet mellan anod och B+.

Om vi tar exemplet den gamla trogna "ton stacken" så har den en varierande impedans beroende på hur rattarna är inställda, och kommer att påverka förstärkningen i "anodföljar-röret", i och försig har detta en mindre betydelse i en gitarr-stärkare, men den gamla Bassman kopplingen (som även Marshall har plankat) där drivs "ton-stacken" av en katodföljare, och känns en aningens stadigare och kontrollerad.

Katodföljare har inte sämre symetri än "anodföljaren" eller tvärt om, men det är viktigt att arbetspunkten är rätt justerad i båda fallen.
På katodföljaren så göres detta med motståndet närmast katoden som jag pratade om i förra posten, och i "anodföljaren" så justeras det med katodmotståndet i vanlig ordning.
Givetvis så skall den avsedda lasten vara ansluten till båda kopplingarna när arbetspunkten justeras.
Om katodföljaren är dc-kopplad och matad från en anod, då ställs arbetspunkten på det första rörets katod.

--Bosse

Hansén Audio
Göteborg
http://www.hansenaudio.se

Katodföljaren drar ström från föregående stegs anod och därmed påverkar den det steget enligt " the valve wizzard". Och det kan man ju förstå eftersom Anodspänningen påverkas om det dras mer DC genom Anodresistorn än vad det egna steget gör. Disten låter inte samma med en DC-kopplad katodföljare efter. Testa med eller utan så hör ni klar skillnad. Tycker nästan det låter som man slängt dit ytterligare ett gainsteg. Därför tycker jag katodfölaren är för mycket i en lina som redan har tre st diststeg om man vill behålla en finpolerad dist.
Sen att man tappar en massa signal för att man inte har en buffer.....man har nog signal så det räcker och blir över. Ofta vill man kanske ha en loop efter tonstacken och då har man absolut signal så det räcker......för mycket.

Ursprungliga artikeln om anodföljare: http://www.aikenamps.com/anode.pdf
och mer: http://www.tubecad.com/october99/page8.html

Trevlig lektyr lagom till hängmattan.

Alex
[url="http://www.anacon-tech.com"]Tubewonder amps[/url]
[url="http://www.youtube.com/vacuumvoodoo"]New York AmpShow juni 2010[/url]

Nu börjar vi komma någon vart. [:)]

Det var den här harangen jag tänkte på i Valve Wizards artikel:

"But when the incoming signal is positive going the grid is pushed more positive, which induces even more grid current to flow into the cathode follower as it tries to maintain bias, which in turn 'drags down' the anode voltage of the gain stage which is trying to move positive! In other words, <u>the up-going cycles are very heavily compressed, but the down going ones are not, which generates a lot of second harmonic distortion.</u> This is only made possible by the DC coupling, and is why this circuit is so often used in high gain amps- it can warm up a signal that already contains too many high-order harmonics, and return a rather fuzzy sound to a rich, creamy distortion tone. The effect can be increased by lowering the follower's cathode load resistor, to say, 68k, 56k or even 47k."

Jag fattar inte det där med att katofdöljaren försöker hålla bias, men det är inte så viktigt att jag fattar just det. Det är ändå intressant hur skillnaden mellan anod- och katod-driven tonstack beskrivs. Är det inte något sådant som du Tubis brukar snacka om?

Detta säger förvisso inget om min andra fundering kring varför man ofta väljer att gå upp till 100k slope i anod-drivan tonstackar men får en bra frekvensrepsons i området 33-56k i katod-drivna tonstackar. Men jag antar att svaret finns i er redan levererade poster. Måste bara läsa inläggen en gång till tror jag. Återkommer.

/Gunnar