Det här är en intressant fråga tycker jag.

Själv tycker jag att man ska få skämta om precis vad som helst, alternativet skulle vara ingenting alls. Ska man dra någon gräns i mellan så blir det omöjligt. Får man skämta om homosexuella? Får man skämta om invandrare? Får man skämta om norskar? Finskar? Amerikaner? Får man skämta om "svenssons"? Blondiner?

Frågan kom upp efter jag sett ett inslag från CBS 60 minutes om Top Gear, ett program som ganska ofta är i blåsväder pga saker som Jeremy Clarkson slänger ur sig. Då kommer det någon och säger att man inte får skämta om ditt eller datt, folk blir väldigt upphetsade!

Så min åsikt är alltså att man får skämta om precis vad som helst, men samtidigt så får man acceptera reaktioner från människor om man drar illa genomtänkta och osmakliga skämt vid fel tillfälle.

Vad tycker ni?

__________
"I´m not just another brick in the wall."

Det är väl precis så det redan är? Det är ju knappast så att någon slängs i fängelse för att man skämtar om något "olämpligt" om man inte gör sig skyldig till hets mot folkgrupp, förtal, eller liknande.

<hr noshade size="1"><i>Your notes have to be accurate or else there's no use playing. There's no casual approximation."] - Ansel Adams

Nej, men nu talade jag inte om någon lag, utan om vad folk tycker. Vore intressant att höra om det var någon här som tycker att det finns en gräns för vad man "får" skämta om. Vem vet, om någon har en tillräckligt bra förklaring så kanske man kan ändra sin åsikt. [:)]

__________
"I´m not just another brick in the wall."

i min värld skämtar man tax inte om mord på ungdomar på Utöya. Heller inte om att barn svälter på Afrikas horn. Inte heller gör man sig lustig över att att ngn har gomspalt. Bara för att ta tre exempel..

Så visst finns det gränser

-------------------------------------------------


The beat goes on and I´m so wrong

Det beror också på vem avsändaren är. Eddie Murphey kan dra en vits om svarta, Maria Montazami kan göra sig lustig över blondiner och Mel Brooks och Seinfeld skämta om Hitler och judar. Andra kan det inte och gå hem med det.

En som är 'försvarslös' och någon som oförskyllt hamnat i en situation skämtar man inte om. En offentlig person kan dock få tåla mer än andra; kungens dyslexi tycks vara halvt OK att skämta om t ex. Göran Perssons mage likaså.

Därutöver finns det skämt som bara accepteras inom vissa grupper. Det finns killskämt och tjejskämt som inte funkar över könen.[;)]

För att utöka det ytterligare finns det yttrandefrihet. Enligt mig ger den, och ska ge, en stor möjlighet att uttrycka 'vad man vill'. Jag gillar inte alla skämt men jag tror att de ska få uttryckas. Här kommer rondellhundar och turbanbombare in.

/R

<img src="http://i14.photobucket.com/albums/a308/torn_and_frayed/red-tonguesmaller.gif" border=0>
"Art is the last thing I'm worried about when I'm writing a song. As far as I'm concerned, art is just short for 'Arthur'." - Keith Richards

Relicing.

- - - - - - - - - - - -
Det går aldrig att uppnå en positiv bytesspiral när det gäller gitarrer.

9/11 Är inte populärt att dra vitsar om i Usa, tvekar på att ens Eddie Murphy går iland med det, fråga 'The Ark' dom vart ju mer eller mindre utkastade pga det.

Händelser som Utöya, 9/11, mm är i min bok tragedier som det inte går att skämta om. [^]

Jag har också väldigt svårt för lyteskomik. Tex när någon i ett sällskap gör sig lustig på någon annans (icke närvarande) bekostnad. Jag har ingen tid över för sådana människor. [:(!]


<font size="2">/Janne i Själevad – Suffering severely from honkieritis. </font id="size2">

Jag anser nog att man bör kunna skämta om allt. Sen är det en fråga om hur, och när, man gör det utan att kränka.
Utöya, 9/11, svältande barn, funktionshinder - allt är tragiskt men att tabubelägga begränsar sorgeprocesser och annan bearbetning.
Det kommer säkert snart "norgehistorier" om Breivik.

Det går ju bara inte att säga vad som är tillåtet eller inte...
på ett ställe så blir skämtet väl mottaget och på nästa så kan samma skämt utlösa ett krig.
Folk som drar en vits eller försöker göra sig rolig över något eller någon, vid rätt eller fel tillfälle <u>är</u>...rolig eller patetisk..
sosial eller asosial...human eller rasistisk..eller osv..
I fel öron blir det fel...i rätt öron blir det succe.
Sedan så så får ju innehållet i "skämtet" tala för sig själv,
om vi ska dra på smilbandet, bli förbannad, bli ledsen osv... det vet vi inte förrän efteråt. [:)][}:)][:)][xx(]

One white, two blue..nothing to eat, plenty to do

Kan ni inte lista era bästa icke-pk skämt istället?
Blir ju en roligare tråd än att alla ska skriva en massa gäsp-inlägg?
Själv kommer jag inte på nån nu men jag har minne av att ha läst ett par utöya-skämt online någonstans faktiskt, så de existerar. [:0]

Jag tycker att kunna skämta (alltså med humor) är en av dom starkaste krafter som finns, vilken â€Â

Fullertons annonser får man inte skämta om.... [:)]

Sorry

[8D][:)][:D]

Obs hela detta inlägget är ett skämt

Det där var ett tungt inlägg, då får du banne mig föregå med gott exempel…dra ett skämt! Eller gäspa vidare!

/Ulf

Mata inte Trollen! [:0]


<font size="2">/Janne i Själevad – Suffering severely from honkieritis. </font id="size2">

[quote="Abe Normal"]



Jag tycker att kunna skämta (alltså med humor) är en av dom starkaste krafter som finns, vilken â€Â

I min värld får man skämta om precis vad som helst så länge inte syftet med skämtet är att göra någon illa. Sen spelar det ingen roll om skämtet handlar om Engla, Bobby, Utöya, 9/11, pedofili, incest osv.

Jag tycker det är otroligt mycket värre att skämta om någons kroppsvikt, gångstil, skelande ögon etc HELT MED SYFTET att göra illa personen i fråga (vilket sker varje dag på skolor och arbetsplatser) än vad det är att dra ett Engla-skämt på t.ex ett internetforum.

Sen skämtar jag själv i regel inte om sådana saker, det är en helt annan fråga.

Absolut, vilket kitt det är.

Skämtet ställer också krav på att vara samtida, det går liksom inte att bara dra en Bellmanshistoria, utan ribban ändras med tiden….nya tider nya skämt.

Man kan skriva något kul också berätta en kul historia, men för min del så tycker jag att de allra grymmaste skämten är något som kommer ur ett samtal, dvs att samtalet ger associationer som sedan â€Â

Jo, det var ju det jag sade, eller åtminstonde menade. Man får skämta om vad man vill, men också ta konsekvenserna genom omgivningens reaktioner. Reaktionen kan bl.a vara att "det får man inte skämta om". Alltså fungerar det idag precis som du vill.

<hr noshade size="1"><i>Your notes have to be accurate or else there's no use playing. There's no casual approximation."] - Ansel Adams

Det finns ingen universell lag om vilka skämt man får dra eller inte, utan alla skämt ingår i en kontext…ett exempel är att här skämtar vi inte om människor med ett visst etniskt ursprung, medan för sjuttio år sedan drogs det mängder med grova skämt om människor med ett visst ursprung som sågs som självklara, det finns mängder med liknande exempel.

Så frågan om vilka skämt man kan dra eller inte, gäller alltså bara här på Bojen och förhoppningsvis i det övriga samhället just nu.

/Ulf

Man får skämta om precis allt så klart, det handlar bara om kontext