
Jääääävligt nära ögat igår........
Igår kväll var jag och min hustru bortbjudna i ett samhälle 50 km norr om Övik. På väg upp (det är mitträcken hela vägen) låg jag till höger och såg hur vägen smalnade av från tvåfiligt till enfiligt. Plötsligt ser jag två lysen i ytterbackspegeln, nästa ögonblick smäller det och hela bilen kränger till. Jag panikbromsade och såg en bil försvinna framför mig. Ackompanjerad av min hustrus panik-skrikande försökte jag köra ikapp honom och vid en parkeringsficka lite längre fram hade han stannat och stod och vinkade. Så jag stannade.
Han ville veta att vi var ok och sen bad han om ursäkt. Han hade totalt missbedömt avstånden, sa han. De enda skadorna vi konstaterade var att min ytterbackspegel vikts framåt och hans bakåt. Det vara allt! Jag fick hans visitkort (och memorerade regnumret för säkerhets skull) och sen fortsatte vi.
Senare, när vi fortsatte norrut, började jag fundera. Tänk om han varit bara nån centimeter närmare min bil när det small. Då hade det kunna smälla utav bara den, glashalt som det var hade vi såklart snurrat okontrollerat - och vad hade hänt då?
Ibland har man änglar på sin sida, som lägger sina händer på en. Det är helt klart. [:)]

<font size="2">/Janne i Själevad</font id="size2">