Quote:
Jahaja... RiksIDIOTEN Alexander Bard försöker på nytt pracka på "småfolket" sin dekadenta och omoraliska syn på livet. Say no more!
Visst är det besvärande att just A Bard är den som rör om i grytan.
Men det är sannerligen på tiden att någon sticker ut näbben och även pallar att ta en hel del stryk. För det kommer han att få och inte bara av Janne.
Betongrumporna kommer att stå i kö för att hudflänga honom.
Samhällets attityd gör ju saken komplicerad eftersom anti knark propagandan är så genomskinlig. Man gör ingen skillnad mellan cannabis och heroin. Knark är knark och använder man knark så är man en förbannad knarkare. Vilket i en alkoholrelaterad jämförelse ( jag menar drog som drog) är lika befängt som att kalla en som tar ett glas vin eller två för alkis.
Skall man dessutom försöka fostra barn till fungerande samhälls medborgare så sätts man ju direkt i skiten om man i mina ögon i alla fall har en aning lite mera sanningsenlig och nyanserad bild.
Jag tror att staten missar en viktig poäng i att göra på det viset eftersom man snabbt och enkelt kan skaffa sig en egen uppfattning och upptäcka att det faktiskt är skillnad och att man per automatik inte hamnar i knarkträsket om man provar cannabis.
Har man förvärvat den erfarenheten så blir ju det staten säger rätt hårt devalverat och man slutar lyssna oavsett om det nu skulle komma något som faktiskt stämmer.
Så i vanlig ordning undrar man ju vem propagandan riktar sig till egentligen och i vilket syfte.
En tänkvärd slutsats presenterade en kamrat som efter en rejäl djupdykning i knarkträsket hade skaffat sig en gedigen egen erfarenhet.
I sitt nyktra liv påstod han helt utan vetenskapliga grunder att han inte kände en (1) person som hade provat knark helt nykter.
Han var övertygad om att, ville man hindra ungar från att prova knark så skulle man börja med att försöka hindra dom från att dricka.
Det stämmer givetvis inte helt och hållet. Men tänk om det bara gäller hälften??
Så även om jag håller med Janne om A Bard så hoppas jag ändå på att Bard bidrar till att väcka debatten till liv och i bästa fall skapa lite nyanser.
Konstnärer har väl i alla tider berusat sig och säkerligen likt dopade idrottare gjort sina bästa resultat under påverkan.
LSD, John Lennon mfl. Absint, Arthur C Doyle.
Vad har inte Keithan eller Charlie Parker haft i sig när de har klämt ur sig sin bästa alster, För att inte tala om allt kokain som dammat omkring i alla möjliga storartade sammanhang och alla dessa nu döda artister.
Råder väl inget som helst tvivel om att drogerna har haft en stor påverkan på all vår "kvalitets" kultur.
Jag är dessutom helt övertygad om att det sker lika mycket nu om inte mer. Att artisterna inte dör längre i samma omfattning tror jag inte är ett mått på omfattningen av bruket eller missbruket utan har att göra med att managementet runt artisterna. Man har lite bättre kunskaper. Många artister har ju dessutom klippkort på olika rehabs.
Bo-Conny Skruvlin