
Motvikt till arbetslös 50åring..
Eller inte motvikt, utan en annan sida av arbetsmarknaden..
Vill poängtera att tycker det är för djävla tråkigt när kompetent folk förlorar jobben, och vid +50 blir det inte lättare.. nåja
Ska nu på eftermiddan till mitt gammla jobb(Arla) för att dricka kaffe & äta tårta..
Man tackar nämligen av(rätt skumt egentligen) en föredetta kollega till mig som sagt upp sig & slutar.
På denna avd där jag också jobba förut har det varit ca:15 personer..
Sedan jag börja där och till nu då, har det slutat 7 personer, detta inom en 3-4års period.
Tillkommer även ett par pensions avgångar under perioden.
Jag hade nog kortast anställningstid/erfarenhet av dessa som slutat, 6år i tjänsten.
Man har rekryterat dock ej lika många som slutat..
Yrkesrollen som sådan tar ca:3år i snitt att komma in i och bli någorlunda självgående.
Hur har man då reagerat från nämnda företag när strömhoppen av folk med många års erfarenhet & kompetens självmant lämnar?
Ja till att börja med första 6(mig inkl) ingenting..
När jag slutat gick man in & gjorde en viss korrigering av lönerna men väldigt marginell.
Här i ligger deras problem..
Man vill ha hög kompetens på personal som man ny rekryterar.
Kvalifikationer som EL, Mekanik, Pneumatik, Svets etc etc..
Dessa går idag INTE arbetslösa, utan måste lockas med nåt då.
Men som företag vägrar man gå ifrån de avtal(dom är knutna till LIVS, men yrkesrollen är teknisk ingenjör i det närmaste) man har och lägga sig marknadsmässigt till.
Ex:
Person A , han har idag 30.000kr/mån för dagtid, inga helger/nätter/beredskap.
Från företaget erbjuder man då betydligt lägre månadslön och avsevärt sämre arbetstider...
Öhh... hur tänker man då?
<font size="1">
// I never claimed that I could play guitar.. but I look like a RockStar //
http://www.myspace.com/attitudemusicalproject</font id="size1">