I mitt bygge av en high gain-krets med fyra steg och en anoddriven tonstack har jag kommit till frågan om slope-resistor i förhållande till designen av det steg som driver tonstacken. Jag undar hur man ska resonera här, om det finns någon lämplig tumregel?

Normalt brukar man ju typ köra en 100k slope till ett drivsteg med säg anod/katod på 100k/1k. Men om man ändrar värdena på drivstegets anod och/eller katod, hur bör man göra med sloperesistorn? Säg att man går upp till ett steg med 220k/3.3k eller ned till ett steg med 68k/820R, hur påverkar det tonstacken? Behöver man justera värdet för att öppnå samma frekvenskurva och filtereffekt i tonstacken?



Visst, det är ju bara att testa. Men jag far förstås efter ett mer teoretiskt resonemang, någon princip. Vi empiriker behöver lite sådant också... [:)]

/Gunnar

Jag är ingen expert på det här men jag inbillar mig att det är lastens påverkan på steget som är det viktiga. Om man ser till vad den höga signalen ut där ska driva för ström genom sloperesistorn blir det tämligen hög ström för att vara från anoden på ett ecc83. Det klarar den ju inte och därmed händer det saker med ljudet. När jag spicar detta så ökar distortionen och övertonsspectrat förändras när man sänker lasten.
Man kan ju även testa detta med att köra ett diststeg med 1M last och switcha till 10k last. Händer det något utöver sänkt signal? I rest my case.

Ju högre utgångsimpedans ju högre last för att bibehålla samma.

Om man sen ser till vad som händer i eq så blir ju alla filtrena lite förflyttade med ändrad utgångsimpedans från steget. Men det är inte det stora. Spänningsdelarna(potarna)kommer att vara i ett lägre utgångsläge och ju högre ut ju mer kommer tonen att förflyttas över till bas eftersom spänningsdelningen där ju blir betydligt mindre med 1Mpot än med tex mid 25k pot.
Totala mid kommer därmed att sjunka.

Utgångsresistansen för ett steg med full avkopplad katod är ca62.5k(ecc83)parallellt med anodresistorn. Enligt aiken är utgångsimpedansen för ett icke avkopplat steg
ra + (mu + 1)*Rk
= 62.5K + (101)*1.5K
= 214K
parallellt med anodresistorn.
Alltså betydligt högre med högre katodresistor(när denna inte är avkopplad).

Ska du jämföra med en katodföljare så är formeln enligt aiken (ra+Rp)/(mu+1)
Vilket ju blir (62.5+0)/101(mu är ju förstärkningsfakorn 100 på ett ecc83) parallellt med katodresistorn. Med 100k katod blir det 615ohm vilket klår anodkopplingen rätt rejält.

hej Gunnar,

om du inte redan har lekt med Duncans Tone stack calculator så kan jag rekommendera några minuter med den. Det ger visserligen inte den teori som du efterfrågar, men väl rätt tydliga indikationer. Jag matade in lite ungefärliga utimpedansvärden för katodföljare och anodföljare, och med den drastiskt lägre utimpedans som katodföljaren ger ändrades nivån på dippen några decibel, men frekvenskurvan i övrigt höll sig rätt intakt. I kombination med Tubis/Aikens formler bör man kunna få ett snabbt och bra grepp om sambanden.

Johan H
http://www.myspace.com/nomadsofhope
http://www.myspace.com/kultivatortheofficial

Ah, jag ser ungefär vad som händer (enligt Duncan då).

De blir en rätt dramatisk skillnad i utnivå när man jämför anodkopplat och katodföljare. Med en utgångsimpedans på typ uppåt 60k eller mer (anod och avkopplad katod) faller kurvan med 8-10dB om man jämför med katodföljarens utimpedans på kanske under 1k. Utan avklopplad katod faller nivån ännu mer i vissa frekvenser, 12-14dB.

Men å andra sidan genrerar väl det anodkopplade steget i sig en förstärkning som inte uppnås i katodföljarsteget? Eller sluddrar jag fram min okunnighet? Jag tänker nu att caset är en preamp där man kan välja att köra med fyra halva 12AX7. Du använder det sista steget antingen som katodföljare eller som gainsteg som driver tonstacken från anoden. Nåja.

Med anodkoppling:

Förutom den lägre nivån generellt faller diskamt och mid mer än de lägre basfrekvenserna. Mid-dippen skjuts också nedåt i frekvens.

Men det ser också ut som att med ett avkopplat drivsteg droppar inte mid alls lika mkt som med ett oavkopplat streg (rätt naturligt, emn ändå). Och sloperesistorn borde då kunna hållas kvar på ett rätt lågt värde (typ 33-68k)? Frekvenskurvan ser då ut att vara mer lik frekvenskurvan för tonstack med katodföljarkoppling (dvs. med låg utgångsimpedans).

Vid oavkopplat steg och utgångsimpedans på kanske över 200k (enligt Tubis Aiken-räknande) faller diskant/mid rejält och man måste då öka sloperesistorn till uppemot värdet på utgånsimpedansen (100-200k) för att bibehålla en kurva som liknar frekvenskurvan för tonstack med katodföljarkoppling.

Intressant. Det finns säkert tusen andra paramterar. Men det kändes som om det teoretiska resonemanget bekräftas i Duncan Tone Stack. Det var ju skönt. Då var det bara att omsätta det i verkligheten...[:p]

/Gunnar

Missade visst att säga att 1.5k i formeln är ju om man har just 1.5k katod. Har man högre katod blir ju utimpedansen ännu högre.
Utimpedansen på steg med hög katod gör ju att efterföljande saker påverkas mer som tex millereffekten. Och den är också en orsak varför det händer så mycket om man sätter en 1nF över anoden på ett steg med 39k, typ som det är gjort i SLO. Gör man samma sak på ett avkopplat steg så händer det inte alls lika mycket med samma konding.

Bara så att jag är helt med - värdet då på anodresitorn, hur kommer det in i förhållande till utimpedansen? I formeln ovan skriver du att:
"Utgångsresistansen för ett steg med full avkopplad katod är ca62.5k(ecc83)parallellt med anodresistorn."

Jag är inte riktigt med på vad detta betyder. Vad avses med utgångsresistans i förhållande till utgångsimpedans?
När du säger att resistansen är 62.5k parallellt med anodresistorn, hur kommer du fram till juste detta värde?
Du använde formeln Ra + (mu + 1)*Rk, men fasställde Ra till 62.5k. Hur påverkar anodresistorns värde utgångsimpedansen?

Om man tänker sig tre olika case på anodkopplat drivsteg, hur blir det då:

1) 220k/3.3k + avkopplingskonding på säg 0.1-1.0uF.
2) 100k/1.5k, ingen konding.
3) 68k/820R, ingen konding

Vad blir utgångsimpedansen i desa fall?

/Gunnar

Jag skriver ibland fel och säger utresistans men det ska vara utimpedans tror jag enligt korrekt fackspråk? När jag skriver att utimpedans är 62.5k parallellt med anodresitorn så menar jag inte att utimpedansen "är" 62.5k utan att den är det parallella värdet mellan rörets inre resistans på 62.5k och anodresistorn . Tex 1/62.5k+1/100k invert=38.46k(så jag slår det på miniräknaren...vet inte om det är korrekt mattematiskt skrift?)
Utimpedansen är alltså alltid lägre än den inre resistansen pga av anodresistorn.

Värdet 62.5k är rörets inre resistans helt avkopplat och står i datablad så just det värdet är inget jag räknat fram.

Förresten verkar inte aikens formel funka om man skriver ut hela talet tex 62500 utan måste knappa in 62.5 enbart. Lika på katodresistansen. Sen tar man ju självklart gånger före plus.

Den varierar dock med arbetspunkten, så 62,5k är den bara vid just de värden som beskrivs i databladet.

Johan H
http://www.myspace.com/nomadsofhope
http://www.myspace.com/kultivatortheofficial

Konstigt för i aikens uträkningar så använder han det talet oavsett arbetspunkt. Både i impedansuträkningar och i gainuträkningar.
http://www.aikenamps.com/CommonCathode.htm

Nu hajjar jag lite bättre. Aningens i alla fall. Får lusläsa Aiken. Hans sajt är verkligen bra. Tack för informationen så länge!
/Gunnar

Hans tanke är nog att förenkla för pedagogikens skull. Ju mer ström man kör genom röret, desto lägre inre motstånd (men högre branthet). Det finns riktigt bra sidor nånstans om detta (säkerligen många, förresten) men jag hinner inte nosa upp dem nu.[:)]

Johan H
http://www.myspace.com/nomadsofhope
http://www.myspace.com/kultivatortheofficial