Är det någon som har koll på och kan berätta om dessa varianters olika egenskaper ljudskillnad hur hårt de kan driva slutsteg osv. Gärna jämfört med en longtail med.

Har kikat på inverteraren från en Gibson GA-40LP http://www.lincomatic.com/ga40/slides/g ... matic.html

och den från en vox AC50 http://www.freeinfosociety.com/electron ... php?id=609

Du frågar efter jämförelsen mellan just dessa två fasvändarkretsar. Jag har inte provat precis det, men i en sådan Gibson GA-40 som schemat du länkar till har jag provat att göra om fasvändaren till en balanserad typ liknande den som är i t.ex. Fender Deluxe 5D3. Den har vissa likheter med den i VOX AC50.
http://ampwares.com/schematics/deluxe_5d3.pdf

GA-40-stärkaren ifråga hade ett väldigt bra grundljud (antagligen mycket beroende även på sin gamla Jensen P12P), men hade en riktigt trasig och ful dist på låga frekvenser. Efter en service blev det betydligt bättre, men både jag och ägaren ville gärna få ut lite mer gött ljud, om det skulle gå...

Då gjorde jag bl.a. om fasvändaren till en ballanserad Paraphase enligt t.ex. Fender 5D3. Det blev mycket bättre! Ljudkaraktären behölls, men mindre trasig dist och mer headroom. Den stärkaren är idag en av de bäst låtande stärkare jag någonsin har spelat i

Är inte i stärkarverkstan nu (där jag har min dokumentation) och skriver enligt mitt minne. Ska kolla senare om det var exakt enligt 5D3 jag gjorde den.

Det får du hemskt gärna göra. Saken är den att stärkaren jag tänker på nu har en fasinverterare som i GA-40. Den uppvisar lite av den där trasigheten du nämner och jag klurade lite på om det var värt att testa att bygga om den.

Hittade en gammal anteckning om modden jag gjorde på den stärkaren och det stämmer att jag gjorde om fasvändaren lika Fender Deluxe 5D3.

Man skulle ju kunna göra om till en Long Tail Pair-fasvändare, men tanken med GA40:n var att fortfarande ha en paraphasefasvändare så att ljudkaraktären inte ändras allt för mycket, men förbättrades något. Så blev också resultatet...

Kruxen med en paraphase, flytande eller icke, är enligt min ringa mening tvenne:
Primo: Balansen. Ställes lämpligen med trimpot och därtill lämpliga mätinstrument.
Sekundo: Även om fasvändarsteget icke skall förstärka, färgas ovillkorligen signalen i detta steg (eftersom det ju ändå är ett gainsteg som man stryper insignalen till), på gott eller ont beroende på tweakaren skicklighet. Att ställa in arbetspunkten för högsta möjliga dynamik är ett grundtips, att motkoppla steget från anod tillbaks till galler kan också göra susen. Har mig veterligen aldrig provats (vetefan hur det kommer att bete sig med gallerström), så det får väl bli mitt patent....

PS: rent intuitivt tycker jag att man bör ha lika katod/anod på båda stegen, för att få samma uppförande vid överstyrning. Alltså ingen katodkonding alls, eller på båda.

Ok tack för synpunkter och erfarenheter,det får nog bli till att koppla om och testa.
Om man kör på din Idé Martin att ha lika katod på de båda stegen, är det inte lika bra att låta dem dela på katodmotstånd som det ju är i AC50n?

Har för mig att du gillat just AC50n Martin eller?

I eftertankens kranka blekhet slår det mig, att det kanske är fåfängt att söka balans via mitt tidigare förslag om lika koppling, ety signalen ändå alltid går från gainsteg till fasvändarsteg, så att fasvändarsteget alltid kommer att avge färgningen från både gainsteg och sig själv. Bara att gilla läget, och färgning är ju trots allt det vi är ute efter. Örat är ändå det slutgiltiga mätinstrumentet.

Därav mitt resonemang om att behålla fasvändare av typen parafas, men av en något "bättre" variant (vad som nu är bättre). Om man är ute efter att, så att säga, behålla originalljudkaraktären på stärkaren...

Personligen föredrar jag nästan alltid Long Tail Pair, men då blir det, som jag ser det, en annan ljudkaraktär och det var inte meningen i den Gibson GA-40 jag pratar om.

Puss!