Tänkte bjuda på en liten reparation som just slutförts. Fick in en Gibson LP Custom VOS -57 goldtop som hade det karaktäristiska "Gibson Smile" (vet du inte vad det är; bild-googla). Den hade ramlat i backen och övergången mellan hals och huvud hade spruckit. Från framsidan ser det inte så farligt ut

Från baksidan anas smilet

Bilden visar det inte så bra, men den typiska zink-zack-sprickan vid första stämskruven finns där

och samma på andra sidan, fast värre. Och här sitter en liten flisa som tack och lov inte kommit bort.

Först en rejäl bit MDF med ut-tag för stämskruvsbussningarna

och en för baksidan

Provar utan lim och kollar hur bra sprickan sluter sig. Det här ska gå bra.

Epoxy for denna lagning. Vill inte att värme eller fukt ska kunna öppna denna lagning

Jobbar in limmet med en tunn träbit som jag täljt till. "Pumpar" sprickan ihop och upp ett par gånger för att se till att limmet verkligen fördelar sig bra. Tejpen är på plats runt hela sprickan för att hindra kladd på resten av gitarren...

Trots att jag jobbar in lim så gott det går är det i stort sett omöjligt att få in lim i zink-zack-sprickan. Där låter jag tunnaste CA-limmet dra in innan jag lägger på det sista trycket med skruvtvingarna.

Rejält med tvingar på en liten yta


Efter att limmet härdat (missade ta bild på "innan") slipas överflödigt lim bort och skarven slipas helt jämn.

Det syns lite mörkare områden kring skarven där CA-limmet fått trät att mörkna, men det kommer att fixa sig längre fram


Maskar igen för att slippa kladd i nästa steg.

Porfyllare som är mörkare än trät. Slipar inte bort detta utan använder i stället en lätt fuktad trasa för att dra bort överflödigt materiel. På så sätt mörkar jag ned trät lite, samma metod som Gibson använt på denna gitarr.

När porfyllaren torkat ser det inte kul ut, men jag fuktade en liten fläck mitt på för att kolla färgen och det här kommer att bli bra.

Första lagret lack. Använder en vintage-färgad cellulosa. Här syns det att jag träffat rimligt rätt med färgen.

Dock inte hela vägen fram. Saknar bilder på det, men det jag sedan gjorde var att använda färsk schellack som färgades rätt ordentligt med "vintage Amber" och sedan lades på i tunna skikt för att komma närmare i färg. Saknar bra bilder eftersom belysningen inte är tillräckligt bra för att få vettiga bilder på färgförändringarna. Men varför schellack? Jo jag kunde ju färga cellulosa-lack ytterligare mörkare och lägga på. Men då hade jag ju löst upp underliggande lager med nästa applicering och då finns det risk för ränder. Schellacken är helt kompatibel med nästan alla lacker och funkar under, över och t o m mellan cellulosa. Därefter mer lack, slipning med 1200-korns papper och polering

och swirl remover (egentligen bara en något aggressivare polish)

Sisådärja!




Inte 100% maskerat, men så gott det går. Att få lagningen att bli helt osynlig skulle inte gå ens om man hade tillgång till exakt samma materiel som Gibson har eftersom trät hunnit utsättas för len viss mängd ljus och när man slipar ned till trä-rent blir det ju tillbaks till ursprungsfärgen just där. Men helt OK resultat i detta fall.

Imponerande resultat!
Härligt att det går att rädda sån godingar

Snyggt!

Enda jag funderade över var om det inte är enklare och bättre att ta ur bussningarna än att passa in med hål i MDF biten?

Det är ju inte mycket trä som håller ihop konstruktionen där det är routat för truss rodden

Flott! Kul att det finns folk i Sverige som kan fixa till Les Pauler som förolyckas. Det är bra att vet om man skulle ha oturen själv.

/CM

Nice JOB man!

-Cheers!


/ Jonken

Imponerande

Otroligt bra och informativt. Coolt att se olika stadie av reparationen.

Jag måste dock få lite klarhet, I sista bilden, är det där spricka från skadan eller är det bilden som får det att verka så? Jag undrar för i första bilden innan du ens startade syntes inget framifrån.

Bara nyfikenhet, inget illa menat.

WOW! Riktigt bra jobbat!

Det där är en reflektion av något i rummet..

Det ser ut som om den säjer "jag rockar igen". Riktigt bra jobb.

Tack och bock!

Ang. det konstiga utseendet på framsidan så, jo det är något mysko med ljuset, någon reflektion. Det syns på bilden på baksidan också fast på ett annat ställe, uppe mellan de övre stämskruvarna

Framsidan är slät och fin. Kollar man bilden på framsidan ser ju t o m täckplattan till trussen ut att vara "skrynklig", rätt kul faktiskt, jag såg det inte tidigare.

Ang att plocka ut bussningarna så hade jag normalt sett gjort det, men eftersom det inte fanns så mycket kvar som höll ihop det ville jag inte riskera att pressa ut bussningarna med risk för att någon oförsiktig rörelse skulle förvärra skadan. Ett par minuter med bandsåg, bandslip och pelarborr så var det fixat. Tog nog t o m ungefär lika lång tid som att pressa ut bussningarna.

Ang. att få det gjort i Sverige så finns det fler som klarar av detta. Men ni får ju gärna komma till mig ändå förstås!

Riktigt snyggt gjort! Nu vet jag vart jag lämnar in om olyckan är framme.. Alltid lika roligt när du lägger upp en tråd om nått projekt eller restaurering!

Är det min Ibanezhals på hylan?

Hmm jag följde ditt råd och bildgooglade "Gibson smile"...

Sorry..

Wow! Syns ju knappt att det är lagat! Hur pass stark blir en sån här lagning? Har för mig att jag läst att en avslagen Gibsonskalle t.om. skall bli starkare än en olagad?

Nästan lika bra som den här:

Tackar! Mycket goda ögon där min herre. Sista omgången lack är på plats och nu ska bara allt få bli riktigt hårt innan kroppen slipas och poleras


Jag är MYCKET ledsen för vad jag orsakade där… ☺ Trodde nog att det skulle dyka upp mer bilder av denna typ



Precis det området där lagningen är gjord är faktiskt starkare är innan. Alla bra gjorda limfogar gjorda med ett bra lim blir starkare än omgivande trä. ”Problemet” med Gibson är de korta träfibrerna i övergången till huvudet kombinerat med det rejäla uttaget för trussen, så det finns fortfarande stor risk för upprepning om den faller, fast typ 0,5 mm bort från lagningen…



Smickrad!

Fantastiskt fint jobb Peter!
Kul att få se hur ett proffs jobbar. Tack för att du delar.

Mvh Jonas.

Vansinnigt snyggt jobb!

Vad jag dock inte riktigt förstår är varför Gibson började samt slutade med sin Volute? Det borde ju bli starkare och exempelvis ESP/LTD använder ju detta fortfarande? Hade en SG för många år sdan från 70 talet med en sån och det störde inte mig iaf.

Dem konservativa gitarr ägarna gnällde för mycket så Gibson gick tillbaka till det gamla sättet.

Snyggt lagat!! kul att se steg för steg bilder

Nej, det hade väl om något varit en förbättring för deras gitarrer. Hellre det än en robottuner...

Ja på ett sätt, men bara en förbättring för den som drar gitarren i golvet.

Med tanke på antalet brott så är det naturligt att vilja ha en annan konstruktion, men köparna har hela tiden velat tvärtom.

Martin har ju lyckats bra i den biten, dem har ju kunnat bevara den förstärkningen bakom nacken. Men jag är inte nån Martin expert, vet inte om dem brukade ha den förr i tiden eller inte.

Riktigt bra reparerad får man säga

Detta tyder ju då på att det skulle vara en försämring för den som inte släpper den i golvet? Frågan är då på vilket sätt det skulle vara en försämring? Det skulle ju också betyda att Gibson inför förbättringar därför att köparna vill det? Då måste detta betyda att de tjatat om dessa Robotstämmare som numera är standard?

Bra jobbat Peter!

Min prs som du lagade för några år sen håller sig fortfarande, är väldigt tacksam för ditt jobb där!

Bra jobbat!

Jädrans snygg lagning!
Det ser så lätt och smidigt ut när en hantverkare jobbar, men när en klåpare som en annan är i farten så inser jag att tummen inte riktigt sitter där den ska på mig!!

En tröst för mig som bara spelar på Strator är att farbror Leo löste det där "smile"-problemet redan i början av 50-talet!...På sina gitarrer!

Grymt lagat!!

Skräpgitarrer som alltid knäcks på det sättet.




Ha, ha, grymt bra resonemang!

/Magnus