Groover är ju hållbarare för slag. kluson är ju tom lite veka. Fast iom det är ju kluson egentligen rätt bra krockkuddar så hövvet sitter kvar.

Oftast är det ju så att; om man har problem med stämningen på sitt stränginstrument; så beror detta mer än oftast på andra faktorer än stämskruvarna. Den enda gången stämskruvarna är lösningen; är ifall man byter ut riktigt dåliga -eller defekta stämskruvar.
När det gäller stämnings problem kan man dela upp trouble shootingen (letandet efter lösningen som orsakar problemet) -på vilken typ av instrument man har. De vanligaste är ju:

- Utan svaj
- Med svaj
- Med svaj med egg
- Bigsby svaj

På gitarrer utan svaj hittar man oftast lösningen i att strängarna nyper i översadeln -eller att stängarnas klyka/spår i är felaktig i Ex klackarna i T-O-M stallen.

På gitarrer med svaj; även här är det översadelnyp som kan trassla till det. Men det absolut vanligaste felet i gitarrer med Strata svaj av vintage typ; är att monteringsskruvarna som håller stallet inte synkar/centrerar i hålen på stallplattan. Alternativt ifall kroppytan svajjet ligger emot är mjukt (kan bero på mjukt trä eller mjuk lack), äter/trycker sig stallplattan på ett flytande svaj in i kroppen och skapar via tryckning en vagga som den vinklade underkanten ligger i. Dessa åkommor medför att stallet hamnar i olika lägen efter bends -eller svajning. Ett fungerande vintage svaj stämmer inte om sig av svajjande. Eventuellt endast tillfälligt efter REJÄLA dive bombs; där man tok-våldat svajjet i botten så långt det går. Men efter att man svajjat uppåt en gång efteråt; brukar stämningen vara tillbaks på gitarren -utan att man behöver röra stämskruvarna.

När det gäller instrument med svaj av egg -typ: Floyds, EDGE och även av modernare 2-punkts Fender; hittar man oftast problemet i att de vassa egg-kanterna som sitter i stallplattan är nötta -och att klykorna i stolparna är nötta. Detta beror oftast på att man skruvat på stallstolparna med strängdrag på. (Man skall ALDRIG skruva i dessa stolpar med strängdrag på -och helst inte heller när stallplattan ligger emot!) Har man klantat sig och skruvat ändå: Är det omslipning av eggen + nya stolpar som åtgärdar problemet. (Detta är ett Tech jobb.) Men ett stämningsproblem med låsbara nötar /översadlar; kan även bero på att en översadel är lös. Trä komprimerar med tiden (krymper ihop). Detta medför att skruvarna på översadlar som är skruvade igenom halsen; slackas och blir lösa. Detta är dock super enkelt att lösa genom att bara dra åt de lösa skruvarna igen.

När det gäller Bigsby svaj; pratar man förutom nyp på översadel; om strängarnas glid genom stallskårorna. Här räcker det inte att man har optimala skåror som passar strängarna -utan även om hur välpolerade/glidvänliga dessa skåror egentligen är...


Stämningsproblem beror VÄLDIGT OFTA även på okunskap över hur man strängar om ett stränginstrument. De absolut vanligaste "goofarna" är ju att antingen linda för få varv -eller för många varv sträng runt axlarna på stämskruvarna. För få varv medför att strängen lägger sig i olika lägen på axeln efter ex svajning eller hårda bends. För många varv medför en onaturligt skarpare strängvinkel ut från översadeln till stämskruven.
Med det finns ju undantag till allt. Även till detta: De sk låsbara & strängkapande stämskruvarna. Flera av dessa är designade för att inte ens ge plats för normalt antal varv av sträng runt axeln. Här är det bara att gilla läget -och lirka dit det man får på mer eller mindre. Dessa stämskruvar är ofta dyrare -och profileras därför (helt, helt felaktigt enligt mig) som exklusivare. Och jag påstår bergsäkert med respekt för tillverkarna & de som föredrar dem: Funkar de verkligen bättre än vanliga stämskruvar....? Here's a flash 4 U: -Nope: They do not...

Varför? = Läs sakta om första meningen i detta inlägg.


/ Jonken

Håller med om det mesta du skriver, sadeln och upphängningen på stallet (och skruvade halsar som rör sig) är de största bovarna i dramat. Men, och med all respekt för dig, vad baserar du ett så kategoriskt nej på?
Har du på något sätt lyckas mäta dig fram till att det är så (berätta gärna hur i så fall) eller är det att du tycker att det är så och då är det så?

Jag vet att du är en duktig tekniker (eller mer, du skriver så att man får den uppfattningen), men jag har träffat många såna och många av dem delar inte din åsikt i frågan.

Själv är jag av uppfattningen att ingen gitarr, möjligen undantaget Evertune, håller stämningen någon längre stund hur man än gör. Vare sig man har låsbara eller Jesus satt på stången efter alla konstens regler.
Hur många gånger som helst hävdar folk motsatsen, att deras gitarr aldrig stämmer ur sig, men när man kollar efter en tids spelande är den ostämd (de har bara inte hört det).
Även när de själv spelar på den.

De ligger i instrumentets natur, att man får stämma lite då och då.
Och då hjälper bra stämskruvar, de är bättre att få det stämt med.

/Magnus

Tack Mange.
Jag skall försöka att ord förklara vad jag menar. Och jag är fullt på det klara med att mitt yttrande medför att jag troligen seglar i rätt kraftig motvind här. Och 4 the record: Vill jag åter understryka att jag inte vill klanka på någon som har en annan åsikt i frågan. Det ENDA som jag personligen ifrågasätter här; är den extra funktionen som låsbara stämskruvar påstås ge. Jag vill även nämna att jag själv äger flera instrument som har -eller har haft låsbara stämskruvar monterade.

För att kunna göra en jämförelse av detta slag måste jag referera till någonting.

För att göra saken enkel så väljer jag kanske den mest exklusiva låsbara stämskruvsvarianten; Sperzel String Post lock; som profileras av tillverkaren som: "The Worlds finest Guitar Machine Heads". Ett 6-in-row set av dessa -passande Ex en Strata hals; kommer 3 olika längder på axlarna (2 av varje skruv med samma längd/höjd).

...Och väljer för enkelhetens skull att jämföra dessa emot helt vanliga GOTOH SG38. Ett sett av dessa skruvar består av 6st helt identiska stämskruvar -som har samma axel längd/höjd.

Sperzels låsbara har en mycket liten, rak axeldiameter; med raka 90-gaders över och underkanter -till axelns normaldiameter.
Gotoh skruvarna har en generösare centervinklad axeldiameter -som breddas ut till axelns normaldiameter.

På Sperzelskruvarna sitter det en inre spline axel i stränghålet -vars funktion är att låsa strängen stänghålets överdel.
Gotoh skruvarna har bara ett vanligt hål genom för strängen.

Båda skruvarna monteras på samma sätt: En bricka med tillhörande låsskruv som kläms fast i halsträet. Gotoh skruven har utöver detta en ett litet skruvhål för index -medans Sperzel skruven inte har detta.

Funktion:
När man låser strängen i Sp-skruvarna; tvingar spline axeln strängen till toppen av stränghålet -emot den 90-gradigt vinklade överkanten. Det finns inte mycket utrymme för många strängvarv. På de tunna strängarna är det möjligt att få in fler varv -men på det grövsta strängarna är det i princip omöjligt med ens ett helt varv utan att överlappa.
Eftersom G-skruven har en centeraxel som är tunnast i mitten -där hålet sitter; innebär att strängen trycker in mot centrum. Detta skapar en slags naturlig tryck som stabiliserar -och nyper en sträng. (Speciellt om man sticker strängen genom hålet; lindar första varvet ovanför den utstickande strängen & resten jämnt nedanför den samma.)

På en hals av Strata -typ; som inte är vinklad/tiltad -utan har samma vinkel som brädan: Ger en annorlunda strängvinkel "in" till stämskruvarna. Detta kompenseras på vissa strängar av strängträd/stringtrees. Vissa gitarrer av denna typ har strängträd för E/B strängen. Vissa har även träd för G/D strängen. Dock finns det inga träd för låga E & A-strängen.

Och detta ett perfekt exempel på när dessa dyrare låsbara Sperzel skruvar kommer lite till korta. Det är ren fakta att oavsett hur du monterar dessa låsbara Sperzels på en hals av Strata -typ: Kommer den 90-gradiga takytan ovanför axeln i konbination med att den tighta sträng utrymmet runt axeln; att vara i vägen för strängens naturliga utgångsvinkel på låga E -samt A-strängen. Eftersom strängen är rund kommer den att skifta position vid axeltakets övre kant när man svajjar ordentligt. Denna lilla skiftning betyder nödvändigt vis inte att E-strängen stämmer om sig hörbart. Men denna lilla skiftning/spänningsförändring påverkar de andra ospunna strängarna mer när man monsterbender Ex på G eller H-strängen. Detta är fakta.

Jämför man detta till Gotoh-skruvens funktion; -har den inga som helst problem med att hantera den extra vinkeln för strängen.

Detta ovan är bara ett exempel på när vanliga stämskruvar funkar precis lika bra -om inte bättre än de dyrare låsbara dito.

Men låt oss även snacka ton & stabilitet:
Hur många jämnt dragna strängvarv runt en stämskruvaxel skall man ha -och ger tre till fyra varv mer ton -samt en större stämningsstabilitet? Svaret på denna fråga är otroligt nog; -Ja: Även om det är så lite att det knappt märks när det gäller ton; så gör det -det. Men där det däremot märks någe jävulst är i stämningsstabilitet. Fler varv(dock inte för många); Stabiliserar på konisk stämskruvaxel -på samma sätt som att snurra ett vanligt rep fler varv runt något runt utan att knyta fast den.

Slutligen skulle jag vilja vända på frågan -och istället undra:
Kan någon verkligen förklara på vilket sätt låsbara stämskruvars extra funktion ärligt bidrar att till det är hörbart bättre stämningsmässigt på just deras instrument? Och även ärligt: Är man helt övertygad över att det inte några o-låsbara stämskruvar som inte skulle hålla stämningen lika bra?


/ Jonken

Tack för ett uttömmande svar.

Men missförstår jag dig nu, är inte poängen med låsbara att man inte skall ha några varv med sträng överhuvudtaget?
Så sätter jag på strängarna i alla fall, det går från kanske 1/7 dels varv på tjocka E ner till lite mindre än ett halvt varv på tunna E.

Det är det, inga strängvarv alls som gör att de håller stämningen bättre än vanliga.
Skulle man veva på som på en vanlig stämskruv skulle det inte vara någon skillnad.

Jag föredrar såna låsbara som Gotoh som låser sig själv.

/Magnus

Inte alls! Du missförstår inte. Ditt inlägg slår faktiskt "huvet på spiken" -när det gäller den uttalade funktionen i låsbara stämskruvar.

Är inte poängen med låsbara att man inte skall ha några varv med sträng överhuvudtaget?
Precis så är det! Men vad jag ifråga sätter just i denna funktion är: Är ett +halvt strängvarv runt en rak/o-konisk stämskruvaxel verkligen stabilare? Strängens position på den 90-gradigt raka axelytan på stämskruven kan faktiskt röra sig/skifta läge -när strängen inte har stöd emot andra strängvarv på axeln? Här pratar jag om de tunnare strängarna.

Så sätter jag på strängarna i alla fall, det går från kanske 1/7 dels varv på tjocka E ner till lite mindre än ett halvt varv på tunna E.
Håller med dig här. Det är exakt så tanken är att man måste göra när man strängar runt dessa stämskruvar. Strängskårorna i dessa stämskruvar är så tight designade att ett +varv inte ryms i skårorna på de grövre strängarna. Och det funkar finemang på de flesta Ibanez -halsar, som är tiltade. Men problemet som jag nämnde i mitt tidigare inlägg blir om man exempelvis skulle använda dessa skruvar på en o låsbar Ibanez JS-planka, UTAN stringtension & med ett flytande svaj. Vet att du känner till detta; men nämner det ändå för andra som kanske inte vet: Joe Satrianis modeller har ingen tilt/vinkel på skallen; utan är raka som Fender skallar. Dvs strängvinkeln från nöten/översadeln ut till stämskruvarnas axlar blir inte 90-gradig -utan vinklad. Detta medför att de tunna strängarna lättare kan skifta "position ut" mot översadeln på stämskruvarnas axlar. Och de grövre strängarna som trycks emot det 90-gradigt svarvade "taket"/överhängningen; tar i "position ut" emot kanten av taket. När strängarna tappas på spänning; skiftar strängen sin position pga detta.

Inga strängvarv alls som gör att de håller stämningen bättre än vanliga.
Här är jag av en annan åsikt. Och detta är precis huvud orsaken till varför jag skrev min personliga åsikt i början. Jag anser nämligen i princip tvärt om: En ensam sträng, utan stöd av andra strängar på en rak axelyta; ger enligt mig INTE en större stämningsstabilitet! Detta jämfört med en normal, konisk axel med optimalt antal sträng varv. Den koniska axeln medför att strängvarven lindade runt axeln pressas emot varandra till mitten -mot stränghålet i axeln. Detta medför -oavsett strängvinkel ut emot nöten; att strängens position på axeln alltid förblir den samma på en drop -eller en up pitch.

Skulle man veva på som på en vanlig stämskruv skulle det inte vara någon skillnad.
Precis. Som jag redan nämnde ovan: Det finns ingen plats för +varv på en låsbar stämskruv. Det mindre strängspåret omöjlig gör detta. Men på en vanlig stämskruv kan för få varv bidra till stämningsinstabilitet. Utan korrekt strängvarvstöd ifrån de andra strängvarven på axeln; för sträng ut -mot nöten; ger instabilitet för en sträng-ÄVEN på en konisk stämskruvaxel. Strängens position på axeln kan ändras lättare, -vilket skapar onödig stämningsinstabilitet.

Jag föredrar såna låsbara som Gotoh som låser sig själv.
Vilka stämskruvar man föredrar är givetvis en smaksak. Som en vis man en gång sa: "Funkar det och man är nöjd -så varför ens fundera på att byta?"


/ Jonken

Jag har alltid resonerat som Jonken här. I det tidiga 70-talet fick jag tag i ett riktigt Stratocaster-vrak som jag renoverade själv. Svajet var hopplöst och stämde ur bara man tittade på det. Men jag lyckades få det i ordning, och började då att sätta på strängar mycket ordentligt. Folk häpnade över att jag kunde göra dive-bombs med en 60-tals Strata, och få upp den i perfekt stämning. Det blir även nu några varv (det går ju inte på så många) och jag skruvar upp strängen med MYCKET motdrag och stretchar sen ordentligt innan jag stämmer färdigt och börjar spela. Så gör jag också på mina dubbelt låsbara Floyd-gitarrer - men det är för att ha lite att dra ner om strängen går av under ett rep (och man råkat glömma att ha extrasträng med sig). Låsbara stämskruvar har jag dock ingen erfarenhet av alls.

Inte jag heller , aldrig haft problem som dom skulle lösa.

Låsbara är bara problem och så är de fula också.
Ingen som viker det som sticker ut,vänder åt fel håll och fäster under nästa varv med 90 gardes böj??
Blev lite svårt att förklara, men om ngn gör likadant så förstår ni.

Eller är det bara jag?

Jag låser strängen med en 90 graders böj, sen spänner jag ganska hårt medan jag lindar upp, sen töjer varje sträng i ett par minuter typ.
Typ 2 varv på stolpen räcker för som spunna, några fler på ospunna.

Precis! Thats the way to do it! När strängvevarna kom underlättades livet .sa.s. Känns skönt när det finns fler därute...men töja strängarna ett par minuter är väl lite overkill Fixar sig lite senare.
Men om man ska vara petig, böjer du strängen direkt när den kommer ur stränghålet/skrevan, ut till 90, gjorde jag förr, eller som jag - att strängen ska spännas utav nästa varv -eftersom den går baklänges s.as. då kan den gå en 45-90 grader runt skruven Dvs som en L-böj eller en I - böj

Jag tror inte på ditt resonemang, det håller helt enkelt inte.
Att en ospunnen sträng skulle få stöd från varven innanför den bara för att stolpen är konisk låter helt enkelt inte möjligt.
Ytan är helt slät, vad kan ett varv innanför ett yttre göra för att hålla fast det?
Jag tror att det yttersta varvet bara har stöd från den spänning strängens stämning ger.

Och att det lilla som är på stolpen på bilderna här skulle vara troligare att röra sig för att stolpen inte är konisk låter ännu mindre möjligt i mina ögon. Hade det varit sex varv skulle jag köpt koniskt teorin, men när det inte är några varv håller den inte.





Jag köper att man inte tycker låsbara behövs, är fula eller vad man vill (även om såna som låser sig själv inte går att se att de är låsbara förutom ett litet spår högst upp). Men att vanliga skulle funka bättre för att man låter strängade låsa sig själv med några varv eller för att de är koniska köper jag inte.

/Magnus

Nu vill jag också ha låsbara... Men det är för att jag inser att det lär vara snäppet lättare att stränga om. Och med vev så är det inte speciellt svårt å stränga om ändå, men fan. Det var snyggt att strängen inte ens varvade stolpen också

Och han som tyckte låsbara stämmisar var fula... Han kan ju inte tänka på dom som sitter på dom där, för dom ser ju inte konstiga ut (förutom skruvarna på den längst ner... ingen stor grej)

Han måste ha tänkt på dom här monstrositeterna

Jag har hört lite olika huruvida ett byte av stämskruvar (från sämre till bättre) gör att en gitarr håller stämningen bättre

Ja , nu har Du fått några tusen ord till......

Utan att ge mig in i en fysisk diskussion på höskolenivå så kan jag bidra med följande sammanfattning på ovan fråga/påstående

JA , om det är fel på skruvarna eller de är av otroligt låg kvalitet

NEJ, om stämskruvarna fungerar normalt och är av normalkvalitet.

De allra flesta problem med att gitarrer INTE håller stämning är inte relaterat till stämskruvarna det är säkert 1:99 på JA/NEJ.

Sen kan man ju tillägga att ska man göra 'dive boms' och sånt bör man ha en gitarr som är byggd för att klara det.
Inte en stratocaster med vintagesvaj, halvacke med Bigsby osv.

Dessa är 'tremelo units' avsedda att ge ett litet fint 'darr' på tonen eller ackordet.
Sen kan man ju sträcka den gränsen lite......

Nu kan Ni som vill fortsätta med teorilektionen he he...

Det på din bild är tronical tune (robottuners), de är verkligen inte skoj.
En stämapparat med 2.5 cent tolerans/felmarginal är inte så spännande.

Fast nog värt det på AK om man kör mycket olika stämningar.

/Magnus

Njae, på bilden när jag sökte stog det locking tuners faktiskt. Men jag visste inte att dom var så ospecifika faktiskt?

Såhär ser Tronical ut, inte alls lika stora;

Jag tror Jonken har rätt om det mesta han skriver,jag har själv aldrig riktigt förstått varför färre strängvarv skulle ge bättre stabilitet,och stabilitet är som Magnus skriver redan ett ganska relativt begrepp på de flesta gitarrer
för mig personligen är däremot tonskillnaden påtaglig om jag lindar strängen flera varv runt stolpen,särskilt på de tunnare strängarna,tonen är Sperzels största svaghet i mina öron

Intressant teori med en ljudskillnad.
Borde ju vara lätt att prova, sätta 3 låsbara blandat med tre vanliga.
Sen sätta på två 0.10 strängar intill varandra och två D strängar och prova.

Har du någon teori om vad tonskillnaden skulle bero på?

/Magnus

Då var det ena fula rackare

Jo, de har en noggrannhet på 2.5 cent.
En vanlig stämmare, typ pitchblack, har 1 cent.
En polytune 2 har 0.1 cent.
En viss skillnad.

/Magnus

Har bara sett det som att mer av strängens metall i kontakt med mer av stämmarens metall fångar upp vibrationerna från halsen bättre,vet inte om resonemanget håller men upplever skillnad och vet inte om jag skulle klara ett blindtest heller

det var ju även en av Jonkens teorier,kanske har han nån annan förklaring...?

Ju fler varv, ju större chans att de "efterspånner sig, dvs glider mer fast. Och stämmer man ner lite mycket ibland, så ökar chansen att de släpper, eller halkar rätt/i speciellt på de spunna.

Detta är iaf enligt mig absolut yppersta Bojen kvalité!
En riktigt detaljrik dialog där olika sidor erfarenhet luftas & jämförs på en professionell & konstruktiv nivå...
Det finns många olika instrument plank att tillgå för den moderna surfaren. Men frågan är om inte Ljudbojen kan räknas till en av de absolut mest välrenommerade sajtarna i världen när det gäller högsta kvalité i ren erfarenhet & kunnande?
För att dela med sig av kvalitativ information till andra; handlar inte bara om att kunna & veta saker, -utan även förmågan att kunna förklara saker på ett sätt som andra förstår -och kan relatera till.

Att en ospunnen sträng skulle få stöd från varven innanför den bara för att stolpen är konisk låter helt enkelt inte möjligt.
Om man sticker igenom en ospunnen sträng i genom sträng hålet, -låter det första varvet gå ovanför den utstickande strängbiten (den som man senare kapar bort); och resterande 3-4 varv dragna jämnt under den utstickande strängen på en konisk stämskruvaxel; medför att strängarna pressas in mot den smalaste/tunnaste delen på stämskruvens koniska axel. Strängens ut punkt -mot nöten/översadeln kommer att hamna kloss under den närmast ovanliggande strängvarvet: (Typ: Som i en klyka). Eftersom den koniska axeln medför att strängens ut punkt ifrån axeln naturligt pressas in mot den smala delen axeln -förblir dess position HELT STABIL mot den ovanliggande sträng varvet (kykan) på axeln. Detta är inte en egen teori -utan ren fakta.


Ytan är helt slät, vad kan ett varv innanför ett yttre göra för att hålla fast det?
Det är just den släta axelytan som ironiskt nog ger fördelen till en konisk axel -kontra en rak axel. Orsaken är den jag nämnde ovan. På en rak axel -utan stöd för sträng ut från ett överliggande strängvarv på rak, o-konisk axel; medför att strängens position ut på axeln kan enklare skifta position på den samma. Och denna felmarginal ökar -ju mer ur 90-gradig vinkel strängens utvinkel mot nöten är mot översadeln.

Jag tror att det yttersta varvet bara har stöd från den spänning strängens stämning ger.
Både ja och nej här faktiskt. På en ut sträng UTAN stöd av ett över, klossintill -liggande strängvarv är det så. Strängens ENDA stöd (precis som du nämner), -är ifrån strängens egna spänning gente mot axeln. Och vad händer med strängens spänning när man svajar kraftigare...?: Javisst: Den ändras både kraftigt & snabbt. Att strängen helt utan stöd alltid automatiskt hamnar i exakt samma läge helt utan stöd/guide stämmer helt enkelt inte. Återigen: Ingen personlig teori utan ren fakta här.

Och att det lilla som är på stolpen på bilderna här skulle vara troligare att röra sig för att stolpen inte är konisk låter ännu mindre möjligt i mina ögon. Hade det varit sex varv skulle jag köpt koniskt teorin, men när det inte är några varv håller den inte.
Samtliga bilder som du lägger upp i ditt inlägg -och refererar till; är av gitarrer med tiltade halsar. Dessa gitarrer ger en korrekt vinkel för sträng ut till nöten ifrån stämskruvarnas axlar. Du skulle definitivt behöva testa dina låsbara favorit stämmissar på en gitarr hals; där strängens ut vinkel är annat än rakt 90-gradig.


Jag köper att man inte tycker låsbara behövs, är fula eller vad man vill (även om såna som låser sig själv inte går att se att de är låsbara förutom ett litet spår högst upp). Men att vanliga skulle funka bättre för att man låter strängade låsa sig själv med några varv eller för att de är koniska köper jag inte.
Detta är givetvis en personlig grej -som alla själva måste bilda sin egna uppfattning om. Smaken är delad som baken -och det som funkar kanon för vissa, funkar inte alls för andra. När jag skrev min egna/personliga åsikt i denna fråga (som kanske drog igång denna diskussion på alvar), -var min egen syn på saken. Jag visste redan när jag skrev det; att nu kommer jag att minst sagt få en "lätt bris" på mig. Min tanke med allt detta är/var INTE att få andra att tänka som jag gör -eller klanka ner på personer eller tillverkare av diverse produkter. Bara att dela med mig av de erfarenheter jag har när det gäller just detta. Jag hoppas att mina erfarenheter skall uppskattas positivt & även viss mån kanske kunna relateras till av andra som känner igen sig iaf del i det jag skriver här.

- Bojen RULEZ!


/ Jonken

Har för mig att Paul Guy skriver på sin hemsida
att det är onödigt med MO:s formula, dvs
självstängande kvasiformulerade meningar och kontaktdon.

Dvs trä strängen 3 och en kvarts varv runt stränghållaren=klart!

Inget tjafs liksom!

-Men jag kan ha fel!

Nu snackar vi jävligt hög porr-nivå här...

Du har faktiskt helt rätt. Fler varv ger faktiskt en aaaaaning mer ton -förutsatt att varven är dragna jämnt och att de inte överlappar varandra.
Men för många varv gör faktiskt raka motsatsen; och tar bort ton.

Vad man pratar om här är spänning eller drag -kontra brytpunkt iförhållande till grundmaterialet (läs: träytan). Och överför/översätter detta i tonöverföring genom material & konstruktion. Variablerna (skillnaderna) inom detta är ganska små för örat.


/ Jonken

Håller med, det sånt hör man vill ha bojen till. Få blöta och stöta sin tankar och teorier och förhoppningsvis lära sig något.

Jag håller med om att en konisk form funkar bättre än en rak om man har några varv sträng på stolpen.
Ett par varv på en rak stolpe skulle göra, i alla fall i teorin, att strängen har lättare att flytta sig än om den är konisk.
Jag köper den biten.

Men min poäng är att på de låsbara, med rätt påsatt sträng, så är det inga varv sträng på stolpen, inget varv (eller ytter varv) som kan röra sig.

Det jag menade med slät yta var inte på stämskruven, jag menade att ytan på strängen är plan.
Det blir bara den hårdhet strängen får av att vara stämd i pitch som trycker den uppåt, och den koniska formen hjälper till.
En låsbar har samma hjälp av strängens "stämd i pitch" hårdhet. Men inga varv som behöver någon hjälp av en konisk form, menar, det sitter ingen sträng på någon stolpe som kan röra sig.
Strängen sitter fastlåst på samma sätt som i en låssadel till ett svaj.

Om argumentet för att stämskruven kan påverka hur gitarren håller stämningen så är vi båda överens om att problemet skulle vara att strängen kan röra sig på stolpen (jag tolkar det så i alla fall).
Men om där inte är någon sträng på stolpen, eller extremt lite, så är det ju helt eliminerat.
Och då kan det ju inte bli på annat sätt än att den som har några varv, låst med sig själv på en konisk stolpen, ändå har större chans att röra sig på stolpen än en som inte är uppsnurrad på stolpen alls kan göra det.

Ett steg längre, som jag tror är mer teori än verklighet, är att ju tunnare stolpen är och ju mindre varv strängen skall snurras i ju svårare blir det för den att sätta sig rätt och stanna där, exponentiellt ökande ju tjockare strängen blir.
Så en tjockare stolpe, som några låsbara har, borde i teorin funka bättre än den koniska som är rätt tunn i mitten.

Nu skiter vi i detta, var och en är salig i sin tro, och spelar lite istället.

/Magnus

Faktiskt också min upplevelse obs ordet upplevelse,svårt att framställa detta som fakta..

Arne bandade precis om min Greco 335 med rostfria band,,fruktansvärt bra jobb,men han strängar med bara ett varv och låser strängen bak och runt liksom...jag gillar det inte alls,funderar på att stränga om

Så Du fick för mycket ton då i så fall...

Denna tråd är rejält underhållande

Du tror inte det snarare har med rostfria band att göra?

Tackar och bockar ,

men känns det inte liiiiite överkurs när det gäller stämskruvar?
det är inte 'rocket sience' hur väl man än försöker få det till det.

Hur kan Ljudbojen vara den mest välrenommerade gitarrsajten i världen?
När den är på svenska.
Tror Du folk i USA smygsurfar här med Google translate?

kul läsning är det i alla fall, har just satt en hundring på M.O.......
För Ni är väl fortfarande inte överens hoppas jag.

Obs ingen kritik detta...

Bojen kanske inte är den mest välrenomerade sajten på nätet just p.g.a språket, men bojen är i alla fall den sajt där mest intressanta diskussioner uppstår! Ja, av de sajter jag besöker då
Men denna tråd är väl i mesta laget i alla fall, på med strängen, sträck och veva simultant 2-3 varv, stäm upp, sträck varje sträng för sig, stäm up, upprepa det senare tills stabilitet är uppnådd, klart!
Jag inbillar mig att 2-3 varv på axeln ger bättre vibrationsöverföring till trät än inga varv alls.
Så, nu börjar jag också krångla till det

Det har väl hänt att man hänger ibland på utrikiska gitarr forum.
Ni som testat känner nog säkert till att en enkel dialog mycket lätt bli "båg" & tryckt i dessa.
Många defensivt lagda förstå-sig-påare i på tok för höga hattar -med en svansföring som i första hand skall passa och belysa deras egna intressen.
Lite svårt att trivas i ett sådant klimat.

Gällande Googel translate & utrikiska gäster här på Bojen: Även om dessa inte skriver några inlägg här; tar de sig gärna ofta tid i sina spikade almanackor att ta del av saker som vi skriver om här. Och många av dessa är nog ganska respektabla personer i branschen....


/ Jonken