Varför spelar alla gitarrister blueslicks när dom får en gitarr i händerna? Sitter och kollar på diverse youtubeklipp med tester, som man lätt hamnar in på att göra, och allt jäkla penta-gnolande kan vara otroligt tröttsamt. Eller när man går in i en musikaffär. Skulle jag jobba i musikaffär skulle skulle jag ha en skylt med pentaförbud.
Och det värsta är att jag är likadan själv. Usch.

det är väl väldigt djup rotat och själva grundvalen för all västeuropeisk popmusik idag.

men sen finns ju grabbar som tex Marty Friedman också....

Jag tror att det är så att gitarrblueslicks är helt oengagerande, alltså något fingrarna gör automatiskt utan att hjärna eller hjärta behöver vara med på resan överhuvudtaget.
När man då provar någon pryl så är man koncentrerad på annat, hur det låter, hur det känns osv, och fingrarna gör vad de gör för att det blir så.

Lite som någon som står och säger något repetitivt ljud när man ställer effekterna på en sångkanal, eller bara slår med en jämn intervall när man ställer ljudet på en trumma eller nått.
Alltså när man inte sjunger eller spelar som fokus utan gör något annat som sen, kanske, kan leda till att man skall spela.

Blues som licks (mer eller mindre gitarrlicks överhuvudtaget, ) är "gör något annat med huvud och hjärta", oengagerat.
Helt enkelt inte tänkt som något man skall lyssna på som musik eller riktigt menat gitarrspel.

Menar, kortfattat, man visar prylar, inte spel och då blir spelet blueslicks.

/Magnus

I den musikaffär jag jobbar i, har vi en skylt i förstärkarrummet som uppmanar att inte spela tre låtar - varav Stairway to heaven och Smoke on the water är två av dessa. Skylten sattes upp som ett skämt, men gudskelov har den haft effekt!

Värre är det pianostycke alla förstaårselever på Estetprogrammet har spelat de senaste 6-7 åren. Vackert, javisst, men när man hör 7-8 ungdomar spela det dagligen på våra elpianon är det inte så roligt längre efter så många år.

Tur man har förmågan att "stänga av". Eller vad säger du, Magnus?

Det är värre när någon unge sitter och shreddar med värsta metalldisten
ûber i musikaffären ...det tycker jag är vanligare.

Tell me, jag har jobbat i musikaffär i Sthlm på skollov osv...hua!

tror det jag brukar spontant lira i affärerna är vita febern lr flyktsoda

Vilken är den tredje låten? Vänta, får jag gissa: Nirvana - Smells like teen spirit?

Vilket pianostycke?

Håller med Magnus, det sitter i ryggmärgen och syftet är inte att någon ska lyssna på det ”rakt av”. Eftersom man ofta drar av något bluesliknande blir det som en test-ton, man observerar ett visst instrument (eller effekt etc) med en välkänd testmetod där man kan urskilja små detaljer.

Med detta i bakhuvudet så brukar jag faktiskt ibland drämma iväg en John Coltrane eller typ "Sylvia" med Focus det första jag gör när jag tar en gitarr i handen i en butik. På tal om att prova gitarrer. Har extrem dille på nån SG just nu, och testade den här Derek Trucks SGn hos 4sound. Kändes riktigt trevlig. Kan väl erkänna att det blev några Clapton/Cream blues licks när jag provade just den gitarren..

Absolut, så är det ju när man testar något. Man spelar vad som helst bara för att höra hur det låter. Inte för att visa upp något. Det som är tröttsamt är att det alltid är mollpentalicks när en gitarrist ska testa något..

Jag brukar dra upp volymen så att det rundgångar och börja gnugga halsen mot kanten på stärkarna eller lägga den på golvet och lira med dojan. Fast då åker man alltid ut och hinner inte ens börja med blueslicksen...

Du drar väl av några japanska kängriff va?

Synd, då hinner du inte köra dina "feta" metal-käng-räkor...

för min del brukar det så gott som alltid bli ngn penta, troligen beroende på att jag inte kan så mycket annat

Stairway to heaven och Smoke on the water brukar ju vara "förbjudna" i såna här sammanhang liksom Hotel California, men jag tycker fortfarande att åtminstone två av dom är riktigt bra fortfarande. Bäst att jag håller mig undan från Fb´s musikaffär nu då

Jag tror det är för att blueslicks låter så skönt med elgitarr och är så sköna att spela...

Intressant iakttagelse faktiskt det där med blueslicks vid test av förstärkare, det stämmer mycket bra med min erfarenhet också.
Mjo, det har även jag en tendens att göra, men jag brukar försöka blanda in lite countryprylar, eller åtminstone hålla mig till durpenta... Att shredda när man testar förstärkare tar fokus från själva ljudet kan jag tycka.

Här är en video som en herre vid namn Hookway tog på Fuzzmässan 2009 strax innan stängningsdax.
Förstärkaren är en Fender VM och gitarren en Fender mexiko, en sån relicad sak. Hade druckit öl HELA dagen och var inte speciellt alert! Gitarren stämde om sig hopplöst mycket... jag väntar på att han skulle ta ett foto, men den busen filmade mig, haha!

http://www.youtube.com/watch?v=kWrNcU2PuDA

/nattskiftstrött...

det där behöver du inte skämmas för!

Sen behöver ju inte det automatiskt betyda att det blir blues bara för att man använder en mollpenta...

Beundrar de som klarar att jobba i musikaffär själv skulle jag få ett superbryt första veckan snacka om hemsk arbetsmiljö. Hatten av för de som klarar av det

Håller med. Nu besöker jag i princip aldrig musikaffärer, men jag minns hur det var...

Kolla här, haha!

http://www.youtube.com/watch?v=_-xX7iWvzbo

http://www.youtube.com/watch?v=QLuuvlPlv_I

Fast sånt där passerar som "frijazz" i andra sammanhang...

För sitt eget bästa borde han byta jobb omgående, stackarn verkar ju vara på randen till ett sammanbrott i den första länken