Komponenterna i tone-stacken har ju rätt stor betydelse för förstärkarens sound. Har tidigare konstaterat att slope-resistorn är värd att labba med. När jag har gjort simuleringar i Duncans Tone Stack Calculator har jag sett att även MID-kondingens värde ("längst ned" och närmast MID-poten) har rätt stor inverkan, speciellt på MID-dippens läge i frekvensled. Kan t ex röra sig fr c:a 700 Hz till c:a 300 Hz om man byter från 22 till 100 nF. Någon här som labbat med denna konding, och kanske dragit någon trevlig slutsats? Någon som har pejl på var man brukar vilja ha denna dip, d v s var den ska ligga för att det anses låta bäst? Själv tycker jag oftast att det låter bäst med MID-kontrollen helt neddragen, d v s jag vill gärna bli av med vissa mid-frekvenser. Frågan är vilka frekvenser man helst vill slippa. Vad säger panelen?

Den kondingen påverkar även var basen tar. Jag brukar ställa den efter hur basen låter när man höjer den. Och det beror så jädra mycket på hur basgången är i preampen så går inte direkt ge ett "bästa värde" på den kondingen.

Aha! Då har du labbat lite med den kondingen iaf. Intressant! Kan du säga ngt om var du brukar hamna när det blir bäst? Enl Tone Stack Calculator ser det ut som att Fender använder 47 nF och Marshall 22 nF. Går det att säga vilket av dessa du brukar hamna närmast? Eller hur basen låter när kondingen blir för stor resp för liten? Visst, bäst är att prova själv, och det kommer jag troligen att göra, men det är kul och lärorikt att höra om andras erfarenheter.

Sist gång jag grejade med det där landade jag på 10n/100k. Det var efter en 80talish style hårdrockpreamp. Men på min renare kanal blev det 22n/100k så det varierar ju efter hur preampen är. Grejen är att tar det för högt upp i registret på baskontrollen blir det väldigt bumligt och basen reagerar omedelbart och känns bara lite för mycket. Jag vill ha lite mer subtil eq där det mer låter som man bara finjusterar bas och diskant inte att det blir som någon extremt påträngande effekt vilket det ofta är kan jag tycka. Jag brukar labba fram mina preamps utan eq från början. De ska låta bra helt flat och sedan blir eq bara så man kan justera lite.

Låter som att du hamnar närmare Marshall- än Fender-värden. Snarare små än stora värden verkar det. Kan nog vara värt att testa iaf. Antar att motståndsvärdena du anger gäller för slope-resistorn, eller ....? Den tycks du isf gilla att ha relativt stor.

Fenders style är väldig vid mid där basen ligger djupt och diskanten högt. För rockiga ljud gillar jag när det är lite mer ihoptryckt men inte riktigt lika ihoptryckt som Marshalls 33k/22n. Som jag nämnde tycker jag basen blir lite för bumlig så jag flyttar den ett snäpp nedåt.
För renare ljud fungerar en vidare mid bra. Givetvis enbart mitt tycke och smak.

När det kommer till sloperesistorn använder jag inte den för att justera frekvenser utan för nivåbalansen i EQ. Tycker inte man ska använda den alls för att försöka trimma sina frekvenser eftersom du samtidigt ändrar balansen. Sen måste man även beakta vad som ska driva EQ angående hur höga resistorvärden EQ behöver.

Bara nämna att de jag labbat med handlar primärt om post preamp eq. Hur det hela spelar ut om man slänger det där innan överstyrda steg har jag aldrig labbat med. Gillar inte det sättet att konstruera stärkare.

Håller med. För mig känns det givet att tonjusteringar ska göras efter att förstegsdisten är skapad, d v s efter försteget. Speciellt gäller det kanske diskanten.

Har labbat lite mer med Tone Stack Calculator, och som vanlig är det lätt att bli lite snurrig efter att ha ändrat på komponentvärdena hit och dit och tillbaka igen. Efter ett tag vet man varken in eller ut. Men det verkar som att sloperesistorn och midkondingen samverkar såtillvida att fördubblar men den ena så kan man återfå nästan exakt samma ursprungskurva om man halverar den andra. Men det enda raka är väl att testa midkondingen empiriskt. Mina tester med sloperesistorn visade att det är betydligt mer klargörande än att simulera. Beräknade frekvenskurvor säger inte allt.

Väcker upp den här gamla tråden igen. Det bästa är ju att testa själv, så under sommaren/hösten har jag gjort en del Tonestack-experiment, främst med MID-kondingen. Min slutsats är att MID-kondingens värde har stor betydelse för hur jag upplever ljudet i en förstärkarens. Har testat i tre olika (mindre) rörkombos, och i alla har jag föredragit 47 nF (Fender) framför 22 nF (Marshall). Tycker att det mindre värdet ger en grumligare och dovare bas. Med 47 nF blir basen betydligt renare och tydligare, vilket jag absolut föredrar. Antar att förklaringen ligger i att den mindre kondingen släpper fram mera low mids (som jag antagligen inte gillar) än den större. Jag upplever oxå att MID-kontrollen blir mkt mer användbar med 47 nF. Tidigare har jag behövt ställa den på noll, men nu kan jag dra upp den och det bidrar till ljudförbättring. Möjligen skulle det gå att använda ett ännu större kapacitansvärde (68 nF?) men då kan nog basen bli lite väl tunn så jag nöjer mig nog med 47 nF.

I samband med detta har jag även labbat lite med slope-resistorn och diskantkondingen. Upplever att MID-kondingen har störst betydelse av de tre, följt av slope-resistorn. Den senare har nog hamnat på lite större värden än tidigare, typ 56k. Diskantkondingen har mindre inverkan, men jag tycks föredra 270pF fram för 470pF. Diskanten blir då lite mjukare och mindre in-your-face (mindre andel upper mids). Har potentiometrar som slope-resistor i mina stärkare (tillsvidare iaf), eftersom jag har haft svårt att bestämma mig för vilket resistansvärde som funkar bäst. Tycker att dom är rätt användbara för att justera tonen.

Intressant att labba med tonstacken. Har inte tid att skriva så mycket nu men kommer ihåg att jag sett en variant med en resistor med samma värde eller mindre som diskantpotten som satt från "övre" delen av baspotten till ut från diskantpotten. Simulerar man det i TSC (lägre värde på diskantpotten) så ser man att ju mer diskant man drar på så hamnar diskanten längre upp i frekvens.

Ja, mycket intressant område att rota med. Själv har jag en Fender Dual Showman som den minnesgode kanske kommer ihåg byggdes om till en Bassman 5F6-A m.m, dvs sent 50-tal. Då satte jag en 100 kOhm parallellt med slope resistorn, som är 100 k på Dual S. Detta för att kopiera Bassman-schemat, där det är 56 kOhm slope resistor..

Med den minskade slope resistorn blir det ett basigare ljud, och något mindre diskantrikt. Detta enligt Tone Stack Calculatorn. Det stämmer med hur förstärkaren låter, runt och ganska mjuk diskant. Tänk Mark Knopfler när han spelade Les Paul...

Jag testade även att koppla förbi tonstacken för att se hur det lät, det var väldigt basigt, apropå Tubis tankar om att förstärkaren ska vara OK att köra utan tonkontroller. Det är dock från början en basförstärkare får man komma ihåg.

Har funderat på att sätta det ena slope-motståndet på knapp så att säga, så att det är enkelt att växla mellan de två ljuden. Det är något jag gör ganska ofta, och sedan får jag se vilket jag Faktiskt använder- Har haft flera sådana varianter som sedan åkt bort pga att jag inte använder det. T.ex Soldano Cold Clipper med 39 kOhm katodmotstånd, och det är ju bara en del av det hela det vet jag. Men jag kunde också höra att det där superkompressade var inget för mig. Det blir dock väldigt enkelt att spela fort, allt låter ju ok...
Hade även 100 kOhm alternativt 200 kOhm anodmotstånd, som jag även det kom fram till att 200 kOhm inte var något för mig.

Just nu har jag två switchbara varianter, dels att koppla in 1,5 kOhm katodmotstånd samt 22 uF i stället för en "marshall"katod, ger mycket mer dist och gör att det helt plötsligt låter som något modernt om förstärkaren. Skapar användbarhet, den kommer troligen att få stanna.
Den andra varianten just nu är att kunna byta katodmotstånd på katodföljaren från 100kOhm till 68 kOhm. Jag gillar inte riktigt den disten som blir då, så den kommer att åka.
Då i alla fall som test till förmån för en inkoppling av en större grid stopper på katodföljaren. Nu sitter det ett 100 kOhm motstånd här, kommer att koppla in typ 220 kOhm ytterligare. Ska öka anslagskänsligheten enligt Merlin Blencowe.

Som switchar har jag två push/pull, dels original Masterswitchen, dels en till gainpott som sitter i ingång nummer två på Vibratokanalen. Just att enkelt kunna växla mellan ljuden är i alla fall för mig värdefullt, man glömmer hur det lät för en halvtimma sedan innan man gjorde modden.

Ska vara lite narcissistisk och hävda att det där är min uppfinning. Kom på det en gång och har postat det som förslag flera ggr på detta forum och har aldrig sett det någon annanstans.....

Jag har faktiskt inte sett det här inne nån gång, det var en Folkesson-moddad DSL20 för några år sedan. Han tyckte väl också att det var en bra modd.