Med Bigsby-svaj har jag råkat ut för det du beskriver. T ex när jag bytte ett rangligt Gretsch Space Control mot ett Compton. Det öppnade upp gitarren och gav bättre, livligare, volymstarkare ton, men jag fick också problem med starka dissonanta biljud från strängarna bakom stallet.

Men vid mina experiment med strator med traditionella sexskruvs-stall har jag inte fått den typen av oönskade bieffekter. Det brukar bara bli mer levande och livligare eller mattare och tröttare när jag ändrar något. Men dissonanta biljud som jag fick Gretschen har jag aldrig råkat ut med. Men det har du förstår jag.

En parallell: Halvakustiska gitarrer kan man staga på olika sätt. En Gretsch med en enkel ”sound post” låter livligare än en styvare stagningar som ”ML bracing” eller ”trestle bracing”, men är känsligare för rundgång. Man väljer själv det som passar en bäst och hittar sätt att hantera begränsningarna i repektive konstruktion. Samma sak med 335 mot Les Paul. Och mina strator har fått mer 335-kvalitéer när jag experimenterat med fjädrarna. De blir livligare och mer resonanta Det kanske inte passar alla, men det passar mig och den musik jag vi spela på just de gitarrerna.

Men det var intressant att höra vad andra hade för erfarenheter här. Jag testar vidare för att se vilken variant som funkar för mig.

Det satt ju en del olika stall på de där genom åren. Stallet som sitter på SE500-SE1200 som tillverkades av Fuji-gen de sista åren är väl det mest påkostade? (Enligt Grecos dokumentation verkar det vara så.) Har du bytt dem mot något du hittat som var bättre? Eller har du bytt på de lite äldre modellerna som tillverkades innan "guldåren" strax innan man drog igång Fender Japan och Greco slutade med Fender-kopior? Var det något som var kass med de du bytte ut?

Är man ute efter en hör -och kännbar klang/sound uppgradering -i vilket ABR1/TOM/Nashville -stall instrument som helst: Är ofta även de mest 'påkostade' -stallen inte nog bra. Detta gäller förövrigt all hardware; inte bara stall och stränghållare. Detta handlar om metallkvaliteten -samt kvalitén förgyllnings processerna.

Pratar vi klassisk kvalitet i stall och sträng hållare just idag; Finns det inget bättre än ABM i Tyskand:
https://abm-guitarpartsshop.com/ABM-GUITAR-PARTS/Tuneomatic-Stoptail:::256_87.html?language=en

Kort: Dessa är en uppgradering i vilket instrument som helst. Även i en svinigt överkursad Gibson Murphy Lab customshop gura. Och då givetvis; även i en gammal Greco gitarr. Fler och fler hel -och halvprofessionella musiker börjar förstå skillnaden och vikten i toppkvalla hardware. Förutom att ABM-prylar erbjuder bättre; -klang, -ton, -sound, -funktion osv osv; finns det även fler fördelar med detta. Exempel:

- Att byta till bättre hardware innebär att man inte behöver nöta ut den eftertraktade (ofta relicerade) orginal hardwaren. (Som 'oinvigda' gärna betalar extra för.)
- Bättre grejer böjs/bockas ej av Ex ett större sträng drag.
- Bättre grejer flyttas enkelt över till nästa instrument (av liknande typ) man väljer att investera i.

Kort: Detta är en väldigt SUND investering -för aktiva spelemän som tänker en bit längre.

Men det bästa med topp kvalitet hardware; är att man kan; -klang, -ton -eller viktmässigt formsy en personligare akustisk klangbild på sitt sträng instrument. Detta på liknande sätt som Ex med; -träslag, -träkvalitet, -trä volym, -trä massa -osv osv...

Kvalla hardware är inte en sund investering ifall man ämnar att sälja den vidare -och tjäna slantar på det. Detta eftersom 'oinvigda' varken förstår -eller ofta kan relatera till skillnaden. Dvs då ovilliga att betala extra för den. Detta gör att kvalla hardware blir en strikt personlig investering. Grundvärdet i en investering av denna typ blir med andra ord strikt personlig.

När man beställer ett ABM stall för första gången; får man nästan en chock -när man skall intonera den. Att justera stallklackarna går så tungt mot för vad man är van med; att man kan tänka: -Vaffan är det här för skit egentligen? Men orsaken stavas givetvis: kontakt och stabilitet = Optimalare klangöverföring (mellan stålbitarna) + bättre stämningsstabilitet. Och utan strängfilar är man ju körd. Dessa stall levereras nämligen utan strängskåror i sadel klackarna. Dessa är någonting man själv måste fila in. Detta med exakt rätt strängfil -för att passa strängtjockleken man använder. Detta för att stallet skall erbjuda/ge maximal klangöverföring från strängarna till kroppen. Att amatörslipa sina strängskåror med Ex en triangelfil här; är sälja sig kort redan innan 'gå'. Då kan man lika gärna skita i hela investeringen; för man får då inte ut den fulla effekten av vad man nu betalat för. Strängskårorna skall inte bara slipas för rätt strängtjocklek -utan även djupet för rätt radie -som passar greppbrädan här. Och kall rullat stål (verkstadsstål) är ett väldigt hårt material att fila i. Här måste man verkligen ha koll. Aluminium och mässing är dock mjukare; och därmed enklare att fila i.

Innan man ens beställer rekomenderar jag följande: Ta dig tiden; att sätta dig in i klangskillnaderna mellan hur olika material låter/fungerar. Hårt verkstadsstål, mässing, aluminium -ger helt olika klangbilder i ett instrument. Och pratar man om separat stall och stränghållare; går det även att kombinera olika metaller. Problemet med att sätta sig in i det här; är att detta är näst intill OMÖJLIGT att förmedla via en dator. Man måste helt enkelt uppleva skillnaderna själv.

Här gör Chris Barocsi på Thomann dock ett försök: https://www.youtube.com/watch?v=8KbF45-qmdo

Baserat på vad som är möjligt att höra i skillnader här; skulle inte ens jag investera i detta. Som sagt: Man MÅSTE A/B uppleva dessa skillnader själv -för att kunna relatera till dem.

Med detta sagt: Det finns fler tillverkare/alternativ i kvalla hardware: -Faber, Philadelphia Luthiere Tools, Callaham osv... (Dock färre av dessa tillverkare erbjuder (enligt mig det bästa alternativet): Riktig Cold Rolled Steel / Verkstadsstål.


/ Jonken

Och för att sväva ännu lite längre ifrån ämnet -med kvalitets hardware:
Just skillnaden i ett sträng instruments akustiska klang bild; gör i princip HELA SKILLNADEN i hur exempelvis en gitarrmick av PAF-typ egentligen låter. ALLA jätte-gamla vintage instrument har en sak gemensamt (oavsett modell, årtal och tillverkare): De har en stark, distinkt och klar akustisk klangbild/ton.

Kvalitets hårdvara erbjuder Dig just att erhålla en hel del mer -av just dessa mer å trovärda klang egenskaper -för Ditt nyare eller äldre stränginstrument.


/ Jonken

Som fotnot så är det där patentritningar för Fenders svaj, patent nummer 2,741,146 som brukade stå på stratahuvudens dekal.
Dvs de hade mer juridisk än produktionsteknisk funktion.

Jo, jag har provat en hel del olika uppdateringar av gitarrhårdvara. Det flesta testerna har varit lyckade, men några gånger har det blivit sämre i mina öron och då har jag fått byta tillbaka och istället provat delen på en annan gitarr eller sålt den vidare om det varit lönt.

ABMs stratastall har jag inte provat, men jag har några andra ABM-stall. Jag köpte ett till min LPC, men det gick sönder när jag behövde vända en stallklack för att den skulle att gå att intonera. Förhoppningsvis kan de sälja de reservdelar jag behöver för att laga det. Deras roller-bridge funkar i alla fall finfint till Bigsby på Gretsch.

Jag har däremot provat andra mer påkostade stratastall. Callaham-stall i en strata från 73 (som hade originalstall) var en en bra uppgradering som skakade liv i gitarren.

Men min fråga gällde egentligen de stratastall som satt i Grecos toppmodeller under storhetstiden hos Fuji-gen strax före de gick ihop med Fender och startade Fender Japan och fortsatte tillverkningen hos Fuji-gen men nu under Fenders varumärken. De ställen verkar ambitiöst byggda och när du skrev att du bytt ut en massa Greco-stall så blev jag nyfiken och undrade varför du bytt på så många och vad som blev bättre när du bytte till annat. Om det var att originalstallen säckade ihop, eller att de du bytte till höll stämningen bättre eller om du bytte för att de lät bättre? Är det då alltid ABM du byter till eller har du bytt till annat också?

Ber om ursäkt -att jag var lite oklar i mitt förra inlägg.

Orsakerna till stallbyte i Grecos; har varierat från: Bockade/böjda, utnötta, jängpajjade, intoneringmöjligheter, på stallen och träkomprimering i toppen,,, osv osv. (Dvs allt mellan himmel och jord.) Men det by far största orsaken för att kunder väljer att byta ut orginal Grecostallen (som i vilket annat nytt eller gammalt instrument fabrikat som helst): Är ju det tonala: Klang uppgraderingen. I alla fall hos de som flitigt använder -och spelar på sina instrument.

Gällande kvalitén på Greco stall och stränghållare: Tycker inte att det varierar så mycket. Det är zink grejjer -med olika pleteringar som sitter på. Sedan påverkar ju givetvis åldern -att äldre zink stall 'pingar på' aningen bättre jämfört med nya dito. Men detta dock inte ens i närheten lika bra som de riktiga kvalla stallen som tillverkas idag gör.

Det är kunderna själva som väljer fabrikat och material -på stallet de vill få på. Varför de flesta väljer ABM eller Faber -alternativet från Tyskland; har att göra med tull och moms kostnader. Med detta sagt: Ingen av dessa två erbjuder ju det kallrullade stål alternativet på sina stränghållare. inte heller stål stall med nickel eller guldplätering. För detta är det Philadelphia Luthiere tools som gäller. Och vill man ha Hoscos fixer studs Ex i guld -med imperial/tum jänga; funkar ju inte gitarrdelar. Då måste man beställa utomlands: Exempelvis: https://guitarsandwoods.com/fixer-tailpiece-lock-system.html?srsltid=AfmBOorxCiG0duqwSt9bZdseRSPmf3iS28GktxDSL-L7d79VxQcrwEa8

Fördelen som mina kunder har; är att de själva kan testa samtliga av ALLA dessa stallalternativ hos mig; -oavsett metall och fabrikat. Och de flesta som gör detta; brukar välja de mer kostsamma stålalternativen.


/ Jonken

OK. Jag trodde att Greco-stallen som sitter på det bättre modellerna hade stålblock. Men eftersom den här gitarren är så bra redan 100% original, så blir man ju nyfiken på att prova ett stall med stålblock. Faber som du nämner tillverkar inga stratastall och GOTOH 510 kräver att man karvar i kroppen på grund av svajarmsinfästningen (vilket jag lärt mig den hårda vägen) och det vill jag inte, så då återstår ABM och Callaham. Båda kostar runt 2000:- inkl alla tillkommande kostnader, vilket är lite svettigt, men värt det på en riktigt bra gitarr. ABM:en blir lite billigare, men det skiljer inte mycket (100-200:-). Jag vet inte om det finns andra bra alternativ om man vill behålla vintage-stilen för max de pengarna? Jag hade hellre betalt GOTOH-pengar, men att karva i kroppen är inte ett alternativ den här gången. Om nu inte GOTOH GE101TS, versionen med stålblock är tillräckligt bra. Den kostar knappt en tusenlapp.

https://g-gotoh.com/product/ge101ts/?lang=en

Inser nu -att jag 'dillade' LP-stall i mitt förra inlägg. (Sorry. Fel i hjärnan.)

När det gäller Strata stall; funkar ju ett Gotoh helt utmärkt. Dock vill man ha ett äkta vintage stall i grymstål; är det även Callaham och Kluson -som tillhör till favoriterna. Highwood sadlar med strängskåror förståss -för att hålla stämning bättre. Spanska Mod-stallet: VegaTrem -är ju dock TOK-GRYM-BÄST i Strator; men dessa kommer ju tyvärr med en ganska hiskelig prislapp....

Eftersom jag inte vill fräsa i just den här gitarren så går GOTOH 510TS bort. Det lite billigare GOTOH GE101TS (som har traditionell arminfästning och inte behöver fräsning) är ett alternativ om det i övrigt likadant som 510, men det verkar omöjligt att hitta information om det.

VegaTrem går bort de här gången, eftersom jag bara vill ha högre precision och bättre material och inte en helt annan annorlunda konstruktion. Dessutom är priset lite väl svettigt för det här projektet.

Kluson hade jag missat. Svinbilligt (677:-), men är det i klass med övriga nämnda? Jag vill inte vara dumsnål.

Så då återstår:

Callham
ABM
GOTOH GE101TS
och kanske Kluson

Highwood-sadlar har jag på två strator med vintage-aktiga stall och det kan nog bli sådana här också lite senare. Klart lyft på GOTOH 510 i alla avseenden. På Callaham gav det i mitt fall bättre funktion och annorlunda ton, men inte solklart bättre ton som i fallet när jag bytte på GOTOH-stallet. Men jag tror att jag föredrar Highwood. Jag kommer nog att jämföra igen.

Kluson är riktigt bra. Men det gäller att försäkra sig om att det är ett Kluson Tremolo med riktigt stålblock: https://www.kluson.com/tremolo-bridges.html

Förstår också att Highwood sadlarna klangar mindre -än de kallrullade stålsadlarna; som sitter orginal på Callaham stallen. Dock är Callhams grejjer raka kopior på orginal Fender ritningarna; och har därför tyvärr ej heller strängskåror i stall klackarna. (Och då blir ju strängarnas position över sadlarna oroligare -med irriterande stämningsprolematik som påföljd.)

Avslutningsvis en liten rättelse gällande metallmaterialet i VegaTrem: Det är 110% Top Notch -all the way!!!

Jag brukar rekommendera mina kunder att börja i 'rätt ände' -när det skall uppgraderas i äldre instrument. Och absolut första man BÖR göra; när det gåller äldre instrument: Är att kolla + dubbelkolla ifall träet i instrumentet har komprimerat. Detta gör man ALLTID enklast genom att ta fram skjutmåttet; och mäta stall/stolp -hålen.

Förfarandet är väldigt enkelt:

1.) Montera/lyft av Tremolo/stall/stränghållare.
2.) Mät tjockleken -vid anliggningen/kontakten på en monteringsskruv.
3.) Skruva till baka de två yttersta monetirngsskruvarna.
4.) Ta ett skjutmått och mät på yttersidan av stolparna. (Det är enklare att få ett exakt mått om man mäter ytter-ytter; istället för ytter-inner.)
5.) Subtrahera monteringsskruv måttet ifrån mätvärdet = Detta ger det AKTUELLA C-C måttet för stall/stränghållare montering på instrumentet.

Ofta kommer man ju fram till följande: -Oj fan! -Det här har ju krympt ihop!
Och följdfunderingen blir då givetvis: Plugga och borra om -eller köpa ett annat stall som passar.

Att ha denna vetskap; ger ju HELT ANDRA ingångsvärden för stallköpet man planerar.

Kostnads exempel:
Ett VegaTrem kostar ju en slant mer -men stallet påverkas INTE DET MINSTA av att monterings hålen i kroppen har komprimerat. Och detta stall passar direkt in i en traditionell strata -utan modifiering.
Andra alternativet är ju att ta gitarren till en gitarrverkstad -för pluggning och omborrning av stallmonteringshålen. Denna extrakostnad alltså utöver kostanden för det nya stallet man också skall köpa.

Jag hittar det på två ställen när jag googlar:

Zoundhouse Dresden: Direkt eller via Amazon. De kallar vissa varianter Kluson och andra Göldo/Kluson
Thomann kallar samma stall Göldo bara.



Jag tvivlar inte alls på VegaTrems kvalité. Men konstruktionen är helt annorlunda än ett vintage stratastall och eftersom är väldigt nöjd med gitarren redan nu, så vi jag bara prova med lite bättre material och precision i stallet, men låta gitarren förbli nära 1958-specen som den har nu. Inte för att jag är vintage-purist utan för att jag gillar den.

Tack. Det var intressant och värt att kolla. Men på den här gitarren funkar originalstallet bra och håller stämningen bra, så jag antar att den inte har krympt för då borde inte stallet funka så bra, så nästa vintage-aktiga stall borde funka lika bra. Hur som helst så får jag helt enkelt behålla Greco-stallet om ett nytt inte skulle passa, alternativt plugga och borra om.

Men VegaTrem:et verkar vara ett bra stall, inte minst för den som svaja på lite mer och inte vill ha Floyd.

Det lutar åt att jag köper ett GOTOH-stall med skruvarm. Då vet jag att jag får bra beprövade grejer för i sammanhanget rimliga pengar, som jag inte behöver fräsa för och då kan jag låna Highwood-sadlarna från mitt Callaham-stall eftersom de har samma storlek som de som passar på GOTOH-stallet och testa Callahams originalsadlar på det igen. Det blir en bra och prismässigt rimlig lösning för en bra gitarr som inte är värd några större pengar.

Sidospår men jag måste fråga när ni pratar om trä som krymper, vad pratar vi om för storleksordning på det?

Utöver CC måttet så har jag testat några gånger att trycka ner såna där engångsgrillspett av trä i borrhålen. De jag har är nästan av exakt samma dimensiion som borrhålen till startasvajen.
Ibland har jag blivit överaskad över hur extremt snedborrade dessa hål kan vara, även i kända märken som t ex Squier. Man fattar liksom inte vad som pågår- Sitter de och borrar dessa hål med handborrmaskin borta i kina m fl?
Eller så är borren så slöa och det trycks på med för mycket kraft så det börjar dra snett kanske.

Är de inte exakt lodrätta mot kroppen så lär man få problem.

Det var i och för sig Jonken som förde det på tal, men jag har ett exempel där jag köpte en olackad enbits telekropp i al från Warmoth i nordöstra (?) USA som en kompis cellulosalackade åt mig innan jag monterade den. Efter en vinter hade den krympt så att plektrumskyddet bågnade. Så kroppen hade krympt över en millimeter på bredden. Problemet är nog större på Östersjökusten från Stockholm och uppåt än var det är inåt landet och på västsidan där luftfuktigheten verkar vara lite jämnare.

Fjädrars placering i ett stratocaster svaj

Plast är ju inte ett dött material som jag förstått det.
Jag hade nog misstänkt deformering plasten före att träet krymer så mycket.

För att fylla på med mer off topic (fast relaterat)

Här är en detalj som jag inte sett förrut. Monteringskruvar för vintagesvajet som har ett spår
"Bearing bolts for freely floating the Vintage Tremolo"

https://www.thomann.de/se/goeldo_diego_trem_screws_set_srp0c.htm

Blir ju som ett PRS svaj typ, kan nog vara bra.

Blir som "Boxershorts" för svajet...så det bör påverka "fjäderns placering" när det "svajas" s.a.s.

Hittade detta på nätet, rätt grundlig genomgång om fjädrarnas ”hemligheter”.
https://tremolos.com/tremolo-springs-im ... -and-tone/