Will do.
Hänger dit en 22a eller 10a om en liten stund. Skall strax ut te grottekvarnen,å efter det lite senare i em blir det rep med ena bandet. Mao världens chans att prova skrotet "in the heat of battle".

Ytterligare ett fall framåt. Helt klart.
Provade att som angivet testa olika storlek på kondningen mot jord vid skärmgallret,och det landade med allt sagt å gjort vid 10nF.
Sen...satte jag bottenresistorn på James stacken till 100k. Svep så det räcker å blir över finns det i skrotet iaf,å på detta sättet bibehöll jag mer signal in mot PI´n vilket helt klart hjälpte till.

Provade sen att sätta 220k anodresistorer på PI´n...för att kort därefter sänka drivspänningen in mot flaska ifråga ISTÄLLET genom att hänga dit ett 33k/1w motstånd.
Den senare lösningen vart det som fick sitta. Gav 315VDC fö..

I denna configen fick sedan den gamle Bäckströmarn bekänna färg under repet.
Först som sist,nej. Den e fortfarande inte "magisk",men bra fan mkt bättre än innan idag iaf. Det jag saknar nu e det där med övertoner som närmast sprutar ut.
Skall prova att labba lite med katodmotståndsvärdena nu känner jag. Vad avser dist osv räcker det som det står iaf...

Fö.
En fråga som ren kuriosa,men som ändå kan vara kul i sammanhanget.
Hur daterar man en sådan här pjäs? Att vi talar sent -50tal/tidigt -60tal står väl klart,men mer precist.?

En del velande.
Med assistans av Alex vart det bara att krypa till korset och inse att min mixerpunkt helt enkelt inte funkade som tänkt. Den bokstavligt SÖG gain,å det på vissa frekvenser mer än andra.



Det hela började ta skruv mer på riktigt när jag bytte mixer setupen mot en vanlig brytare,till en början. Alltså på så vis helt isolera signalerna från varandra sett ur det perspektivet.
Med det gjort kom hela skiten som ett brev på posten. Mängden distortion ökade,å som sagt mer i vissa frekvenser än andra...midfokus började visa sitt vackra ansikte...å övertonerna bara rullade in.

Som synes installerade jag switchen där ingångsjacket för ECC83 kanalen satt,mest för att kunna "backa" utan en massa meningslösa hål borrade osv.
Grävde i lagret av grejer en smula å hittade så en 6 positions vridbrytare. Den KAN användas till detta helt klart,men frågan e om jag skall.?
Vad det verkar,med den begränsade mängden steg,så skulle jag antingen alltså bygga in ett mixersteg...eller helt sonika installera en mindre extra skittrafo i nån form för att styra antingen reläer eller optos. Problemet med den biten e att det känns då verkligen inte speciellt mkt "Bäckström". Dvs en maskin från anno dazumal...den har inte reläer eller optos ombord det bara e så..
Å sanningen att säga,att göra en hardwire lösning e inte helt bortom all räddning som tanke det heller för min del. Allt som oftast e det ju inte så att man byter kanal mitt i alltihop...å SÅ mycket besvärt e det minsann inte att skifta kanal å jack..
Poängen med det e vidare att det e en hållbar lösning. En som orkar med misshandel.

Fan vet.

Hur som har det idag tagits ett jättekliv i rätt riktning vad avser ton å dist i den gamle Bäckströmarn,det e ett som e säkert. Ny ylar den som den värste marskatten rent av .
Å mina tidigare uppfattningar har väl om ngt cementerats än mer solida. EF86 flaskorna e ganska...brighta i vad de gör.
Iom det har jag installerat ngr små keramiska kondensatorer för att tämja lite av det,vilket gjorde MYCKET gott kan jag säga!

Detta tål att sugas på som karamell sett en stund nu känns det som. Disten i maskin e...iofs grov,men lite mkt "in your face" med,men det förstår jag eg bottnar i just 86´orna....
Hm...
Visare e jag i vart fall.

*Note to self*- You´re a fuckin idiot.

Ibland e det bra om man hanterar det elementära innan man öppnar käften.
Hur då?
Jaaa...asså...rematch ida va. Å tog mig då för att installera den där vridomkopplarn jag påtalat tidigare så jag återigen har 3 kanaler.



Jafan asså,å de e ju bra! Å i den vevan va....



Så tog jag fram en av de mindre juvelerarmejslarna,spårmejsel alltså,å spände rörsocklarna. Faktum e...de e på sin plats att GÖRA det efter 50+år.
Jaaa se.....

Å elektromekanik e konstiga grejer va,för jag ljuger nog inte om jag dels säger att det lilla sprakandet under uppvärmning lugnade ner sig en del men se...
Det jag INTE hade räknat med var att mängden gain ökade direkt proportionellt.

Såhär e läget.
NU e den "magisk" i sina sweetspots. Bra där.

Update time.

Som jag skriver i posten ovan,nu...nu e det den där maskin man inte vill sluta lira på. Men..
Det säger föga om hur den funkar i en bandmix,å se där fick den nu då bekänna färg första ggn idag i sin nuvarande tappning.

Det hör till saken att jag i det ena bandet e ensam gitarrist= behöver gutt om fläsk för att "fylla ut" samt skära igenom.
Som jag å bla Owe diskuterat tidigare så känns EF86 lite som ett "solo rör",men samtidigt sanningen att säga...mja..

Asså...grejen e att jag för det första e allt annat än van vid att stå som ensam gitarrist,varför det dels e förbannat kul...å dels e ännu roligare att ta del av de andra killarnas tillrop(som märkligt nog e positiva,de e la tondöva eller nått.....) men..så e ju frågan då.?
EF86?
"Solo rör"?
Nae fan. Krana å utmana is da sheit.

Alex,rätta mig nu om jag har fel,men jag upplever att transkonduktansen milt sagt e annorlunda mot det jag pysslat med normalt (med 808 som undantag). Vad jag säger e att jag tycker att EF86 kanalerna funkar förbannat bra,reagerar bra,på det med att man använder volymvredet på gitarren.
Det hör till saken att ena EF86 kanalen e uppsatt med 220k anod å 1M som SGM..å den andra med 330k å 2.2M. Sen...skiljer det i andra steg,som då e varsin ena halva av en 83a,i det att 220k/1M sidan använder 2220k/2.2k/4.7uF...å den andra i sin tur 100k/2.2k/4,7uF.
Man kan kanske tycka att differenserna e små,å visst e de det,men ambitionen här har ju varit att se på vilket sätt EF86´orna skiljer sig åt med olika setup!

Med det sagt skulle jag vilja påstå att den största skillnaden mellan de två EF86 kanalerna e definition. Jag gillar helt klart 330k/2.2M setupen bättre.
Orkar den med att vara både komp å solokanal då?

Jafan. Visst gör den det! Inte tu tal om saken en gång! Som sagt,EF86 rören har en helt klart egen karaktär å i DENNA maskinen uppskattar jag utan tvivel EF86 kanalerna mer än ECC83 diton. Ok? E 83 kanalen alltså "sämre"? Nej nej nej nej...inte för ett ögonblick,men som sagt..läs om ovan å läs rätt. Sätt det hela i kontext.

Men samtidigt ger jag Owe ENORMT mkt rätt i att EF86´orna verkligen glänser när det kommer till att "skära igenom". Som soloprestanda primärt får man väl säga då.
När jag i em/kväll tagit täten i ett antal låtar så märker man det. De lämnar ICKE utrymme för fel,det låter helt enkelt för djävligt (jaja...u do the fokkin math! Jag försöker iaf!! ) medans..ger man dem vad dem skall ha e de ju närmast otroliga!
Hav fortfarande i tanke mina herrar att det vi talar om e 3st sketna 2 stegare in mot PI´n... å japp. De 2 EF86 kanalerna ställer STORA krav på mig som gitarrist,å för att göra det hela ännu svårare använder jag min gamla Aria Pro II LS600P pålle...med original Gibson P90´s i.
Tar upp det för att dessa mickar e ngt helt sjukt midorienterade,vilket jag nu iofs tycker om då.

Jag förstår att ngn/ngr av er kan vara nyfikna. Lugnt...för Bäckisen e en av dem maskiner jag avser ta med mig upp till Trollhättan den 20e...
Å lika samma med Klemt ET-100 212 lådan jag kör det hela genom.

Tills dess dock så behöver jag göra som jag ser det primärt 2 saker. Det ena e att byta EF86´orna mot nya dito...för de kan bli mikrofoniska,som jag ser det bla som funktion av värme,å det andra e att skärma input sektionen som helhet.
Men ja.
Jag hoppas ngr av er har lust att ta del av denna gamla Bäckis på fulla skaft den 20e...för de e där den trivs.
Jooo....
Masterpotten står normalt vidöppen in mot PI´n när det blir showtime...

Tja, EF86 har gm ca 2.2mA/V medan ECC83 ligger kring 1.6mA/V, vill du verkligen känna på skillnaden i gm så plockar du fram en ECF82 aka 6U8 med gm över 5mA/V.
Grejen ligger i EF86 förstärkning i de olika "set ups" OCH hur den dynamiska belastningen skär pentodens Ia/Va karakteristik dvs, under eller ovanför knäet samt hur SGM pressar dessa kurvor nedåt. Detta + den höga förstärkningen ger olika initialdistortion som sedan flerfaldigas i påföljande steg som också är olika positionerade i sina respektive karakteristiska kurvor. Så båda är egentligen som chili con carne där den ena har övervikt av bönor medan den andra har fått mera habanero.
Den ECC83 bestyckade kanalen kan i sammanhanget liknas med en redig gulash. Och nu blev jag plötsligt hungrig...

Jafan.
Mat e viktiga ting,å vuxna män lever fan icke av bönsallad alena va...

Jo. Men det vart som jag misstänkte. Det ironiska e att för MIN smak kompletterar de två EF86 kanalerna varandra rätt bra. Poängen e att den ena låter bättre än den andra på låg volym å vice versa.

Börjar nog bli dags att skruva dit locket inunder å kalla denna färdig.

Så fick den gamle Bäckströmarn ett par nya NOS EF86 idag-courtesy A.Niemand.
Skillnad?
Ja. Skillnad. Inte sådär himlasvindlande man skulle kunna tro utan snarare...hur fan skall jag säga detta.? Komplement tror jag blir rätt ordval.
Varför?
Jo...med de nya Tesla rören vart maskin livligare. Mer omfångsrik tonalt. Helt klart,vilket ju indikerar att de gamla Tfk originalrören började blir trötta-inte mer med det,men jag ser ett annat perspektiv åxå...å det e att man kan skifta karaktär lite på maskin...allt beroende på hur aggressiv å "in your face" man vill ha den genom att variera de 4 EF86´orna.
Lärorikt!
Med de nya EF86´orna på plats passar den helt klart min spelstil bättre. Ännu mer avslöjande å ännu mer nyansrik.

Med det sagt så vetti fan om dä inte ä dags att skruva dit bottenplåten på denna gamla Bäckis. Nu gör den det den skall...å fanimig inte mer med. Ett svenskt stycke historia talar som det aldrig gjort,å med det känner jag mig faktiskt rätt nöjd.
Om den får stanna å långa loppet eller inte vetti fan i nuläget men där den står e den iaf skitkul att använda å har en mkt starkt lysande praktisk funktion med endera av de båda banden jag nu lirar i.

Om jag skulle beskriva den?
Jaaa....en Bäckis uppsatt såhär med EF86´orna intakta e ICKE en maskin för de blyga eller de som famlar sig fram på brädan.
E man däremot lite förbi nybörjar stadiet så betalar den tebax med RÅGE! Hänget som kommer med den ökade volymen e närmast obetalbar.
Bra skit.
Men...som "få stegare" e den primärt som sagt riktad mot skitig blues/bluesrock/gammaldags rock (tänk AC/DC)

Denna min första bekantskap med EF86 har dock gett mersmak å jag kan LÄTT tänkta mig att slåss med dem igen.

Å Alex.
"Habanero,Chili con carne å Gulash.
Efter besöket idag,du fattar hur rätt du hade va?

Å ja fan HATAR när du har rätt!!

Ett byte igår gav följande för handen .
Har ju varit nere med skallen i ett antal Bäckisar vid detta laget,och i ljuset av hur fint skick även denna är så skall detta bli kul att handskas med tids nog.
I detta fallet e det då ingen 128 utan enl uppgift en 28. Det innebär att rörbestyckningen ser annorlunda ut.
Två st EF-86 följt av ett 6SL7 som i sin tur är följt av två stycken ECC-33. De senare alltså alla oktalflaskor. Har ju tidigare jobbat en del med ECC-40 såväl som 6SL7 och det har ju gett mersmak,så var det här kommer ta vägen skall jag inte ens gissa i nuläget.
På det då ett par EL-34´or i vanlig ordning och ett GZ-34 för likriktningen.

Maskin har mekats med lite tidigare,och givetvis skall det där Marshall emblemet få stryka på foten.

Så mkt står klart iaf att jag kommer installera en krets för negativ biasspänning. Kommer väl ihåg var det gjort i en del andra av dem jag moddat,å det är en bit som bara varit positiv.

Sixten!
Det råkar inte vara så att du har ett schema till denna lite äldre Bäckströmare? I likhet med den du lagt upp bilder på så har även denna pianogångjärn baktill för huven fö.

Googlat lite på ECC-33. Laddat ner datablad som PDF.
Förefaller ju vara en flaska som inte e helt talanglös iaf med ett gm på 3.6mA/V å en förstärkningsfaktor på 35.
På det orkar det tydligen med en del ström åxå,å anges till 2.5w

Men när jag söker vidare verkar det vara ett ganska ovanligt rör idag? Ngn som vet ifall det stämmer?
Poängen e ju att obskyra flaskor förvisso kan vara kul,men det är ju att föredra om det finns reserver att få fram vid behov.

1/2 ECC33 = parallelkopplad 12AY7 så när som på lite högre förstärkning.
Annars är 12AY7 bra substitut med hälften så stor gm=1750.
Det är bara plugga i och ta skydd under bänken.

Mm.
Ser faktiskt fram emot att leka med de där 33´orna..

Skrotade de gamla Hunts lytarna som sagt och installerade en "e-lyt tagboard". Såg över div punkten å lödningar..



Två av Hunts lytarna tycker jag satt installerade lite fyndigt får jag säga.



Jaja. Fick fixat de där bitarna och slagit igång speleverket. Ett e säkert och det är att div kopplingskondningar läcker som såll. Såpass att B+ landade på sketna 385VDC.
Jahapp.
Men man får se det positivt,den fungerar. Så e re.

Frågan återstår då vad göra av den,men det brinner inte med det beslutet i nån form. Nu vet jag ju som sagt att det där lever såpass att det går att få ordning på.
Bra där tills vidare liksom...

Första bilden ser som skalamodell av ett petrokemiskt refinaderi. Har du hittat olja under verkstadsgolvet!?

Mm...det KAN vara så Alex!

Du. Appropå skit å ingenting,där var en lite annorlunda koppling på denna jag inte sett tidigare.
Om du kikar på översta bilden så ser du att det sitter en resistor ansluten till pol 3 på respektive slutrör. Den leder till den "tomma" pinne 6 och därifrån vidare ner till en kondning på 50nF. Därifrån..vet ej i nuläget.
Resistorn är (skall) vara på 220k.
Nått du känner igen?

Om dessa 50nF kondensatorers andra ändar är anslutna till motsvarande anoder på fasvändaren så är det en lokal återkopplingslinga, en per fas. Fanns på en Bassman variant, plattar till vågformen utan att blir några vassa kanter.
Detta har ofta förkastats, de minst kunniga var de mest högljuda i vanlig ordning. Jämför med åsiktskriget om UL.

http://iloapp.elegic.com/data/_gallery/public/18/139682547146745300_resized.png

Så fick det mysteriet sin lösning. De där resistorerna är del av en återkopplings slinga.? Aldrig sett förut..
Den här specifika maskinen förefaller ju mer å mer vara ngt av ett mysterium?

Har du missat den grundliteratur jag så ofta rekommenderar? Crowhurst "The Audio Classroom", en serie artiklar från förr.
Där förklaras hur det här funkar. B128 är schemat är nästan exakt kopia av Crowhurst's övningexempel.
Bassman AB165 var det....viss skillnad mot B128 syns, funktionen är egentligen snarlik fast annorlunda trots det.

Mm.
Ja,att jag anser att folk som talar illa om UL normalt är de som inte begripit förutsättningarna
kan vi kanske bara lämna därhän Alex,för visst e de så.

Märkligt med de två posterna ovan fö? Forumet måtte ha laggat friskt inatt?

Hur som helst. Jaou. Som vanligt är imperativet att lära. Mao lär jag inte återanvända lösningen där. Ser jag ingen direkt anledning till. Meeeen...det e nu inte detsamma som att det inte är av värde att förstå den.

Grunnar en del på hur sätta upp denna. Frågan e om man skall använda en 6SL7 som PI eller en av ECC-33´orna.?

Varför inte sätta dit en tvåpolig switch och jämföra hur det är med och utan dessa återkopplingar? Learning by doing, funkar alltid.

Japp. Enig.
Tom i mitt fall

En annan grej som inte är som vi är vana vid,OM nu schemat för 28´an stämmer helt,e att man gör fasvändningen i flaskan framför den som är brukligt.
Är ju åxå lite annorlunda,även om jag till fullo e med där.
Som jag förstått det är även 6SN7 en flaska med hygglig strömkapacitet varför jag undrar lite vad som varit incitamentet.? Poängen är att jag är ganska övertygad om att ett enda 6SN7 skulle räcka för full utstyrning av EL-34´orna.? Iom kapaciteten till ström borde de ju ledigt orka putta 34´orna en bra bit förbi vad vi kallar AB iaf? Å svinget i sin tur kan ju sys dit man vill ha det redan innan.

Skall ta mig en lite stund och göra en "cross reference" på maskin tror jag. E ju inte världens ände.

en concertina har en begränsat sving. Så vill man ha en concertina med dess symmetri får man ta till
ett förstärkarsteg efter.

Mja.
En concertina orkar allt skapa full utstyrning av ett par EL-34´or.. Däremot blir det kanske en annan femma vad avser ström vs distortion osv..

Lite lustigt är det allt. Det visade sig att VARENDA kopplingskondning läckte.



Jomen. Gamla Wima samt Hunts. Alla fel liksom..



I likhet med den förra så knåpades en biaskrets till i all hast och installerades. Inte bara det,utan även då en balanskrets.
I den vevan att jag nu fick stoppat alla läckage och fick byggt om till "fixed bias" så hade det väntad inverkan på B+.
Det hela landade nu på 445VDC,å se det e en viss skillnad det.



Å om än nu att delar av kablage mm var lagt högst provisoriskt i ambition att få höra maskin som det stod så.. Njae. Inge vidare kul faktiskt.
Hängde dit en PPIMV i all hast,å med den på plats kunde man iaf få en ide om vart det hela barkade original,å...naee..fortfarande....naee...

Beslutet var iom det rätt enkelt. Tanken min e nu att till att börja med får EF-86´orna sitta båda två. Då många av resistorerna hade driftat styggt ersattes i princip allt kring 86´orna. På det togs värdet för avkopplingen av skärmgallerna ner från 100nF till 10nF. Ska inte vara ngn basmaskin detta iaf..
Nu blir det i 1a stadiet här som följer...
EF-86 för respektive ingång.
Därefter ena kanalen med ett 6SL7. Andra med ett ECC-33.
Ett ECC-33 som PI,uppsatt som en longtailed pair.

Riv å slit blir ´e lite mä... Eftersom originalet har en baspott och ett vred för diskanten i sin tur så känns det väl lite sådär aktuellt att behålla de bitarna. Ser inte riktigt att det skall orka med vad som nu är tänkt varför det blir två helt separata James networks. Dessa installeras för respektive kanal mellan gainsteg 2&3.
Tanken med det är att försöka bibehålla så mkt som möjligt av EF-86´ornas karaktär.
Mao,två "gainvred" per kanal... En "master" och en PPIMV.

Det ser ut som du är förföljd av läckande kopplingskondensatorer.
Det kanske är ngt systemiskt i mätmetoden?
Hur mäter du läckaget?

I första vevan enklast möjliga.
DMM´n bara. Läckaget i detta fallet var av proportioner där det inte lämnade många tvivel kan vi säga Aleks.

Som tex 100nF Wima varianterna mellan drivstegen efter PI´n och slutrören. Med negativ biasspänning implementerad så steg den negativa spänningen från 32VDC minus till 48VDC minus enbart av bytet av kondningarna.
Mot 6SL7 flaskan i sin tur steg anodspänningen för respektive anod från 60VDC till 145VDC. Så jo. Nog har det läckt alltid.

Mm. Vad säger man? Jo,det blev faktiskt inte helt korkat det här .
Lite udda,men som i BRA udda. Hade missat en lödning initialt vilket fick mig att springa omkring i cirklar,men väl framme så vart det riktigt hyggligt ljud i skällan.
Tweaks?
Jafan. Visst behöver den lite tweaks. Bla så får preampen för mkt spänning för min smak. Har utgått från hur dessa är byggda original och det innebär att det efter PI´n tas ut spänningar åt tre håll från samma nod.
Dels mot 6SL7 flaskan,dels mot de två paren med EF-86 och dels mot det enstaka ECC-33 röret.
6SL7 flaskan å ECC-33´an får ~330VDC styck å EF-86´orna runt 315VDC. I samtliga fall anser jag det vara väl bra i tanke att det skall handla om rocknroll.
Kort sagt?
Den låter riktigt hyggligt men e för hård i vad den gör. Preampens spänningar behöver ner.



Chickenheads sitter det ju på de ursprungliga pottarna varför det kändes vettigt att skaffa miniatyr diton till vad som nu då är tonkontrollerna.



Å baktill då gainkontroll för fasvändaren samt en PPIMV.

Intryck?
Mm. Kanalen med EF-86/6SL7/fasvändare är helt klart dels ljusare och dels mer gain/distortionsrik. Utan tvekan.
Nu skall samtidigt sägas att de två James setuperna inte ser exakt lika ut,men det åsido så e som sagt kanalen ovan ljusare och mer "på" än den andra.

Kanalen med EF-86/ECC-33/fasvändare i sin tur e mer grov. Mer "gammaldags". Har inte med sig det övre spektrat på samma sätt utan gräver å grottar sig i "distområde".
Ok.
Var det här bra då? Kan man bygga en modernt ljudande förstärkare av dessa flaskor?
Utan tvekan ett rungade JA på den!
Dare to be different som sagt,å gör man som alla andra låter det snart nog som allt annat. EF-86 är utan tvekan en flaska som växer på mig mer å mer.

Tweaks.
Mm. Har sedan tidigare lärt mig att ett visst övertonsspektra jag e glad i infinner sig kring 240-260VDC i första smäll för trioderna. När det handlar om småsignalspentoder som EF-86 i sin tur får jag säga att juryn fortfarande inte kommit tillbaka. Ett e dock säkert och det är att det befinner sig INTE vid ngr 315VDC i railspänning iaf. Kort sagt skall de ner allihop.

Sammantaget så långt iaf så får jag säga att bygget känns hyggligt solitt. Det levererar nu ungefär som tänkt,och som sagt..tweaks skall det alltid till.
Högljudd så det räcker å blir över är den med. Utan tvekan.

Även Bäckisen fick sig en "utredning" som sagt.
Även i detta fallet slutade det med att ingångsflaskorna,som alltså är EF-86´or båda två,landade precis på andra sidan 240VDC.
Å..denna känns mjukare som helhet än Tfk maskinen. Där Tfk maskinen e "balls to the wall" på riktigt på ngt vis (läs-hårdrock) så är Bäckisen mer bluesrock.
Som vanligt då med mycket sträng i soundet.

Däremot..så vart det lite för bra vad avser botten när volymerna började gå upp. Så...blir att skära lite tidigare i kretsarna.. Inte mer med det.
Som det är nu finns dist så det räcker å blir över,där alltså 6SL7 kanalen helt klart har mer hår på bollsäcken av de två. Poängen är att båda har 10nF som minsta gemensamma nämnare,och för 6SL7 kanalen e det preciiiiiiiiiiiiiiiis ett andetag för stort vad det verkar.

Men..mkt mkt nöjd med maskin.

Asså...snacka går ju.
Snacka så de går å andra sidan.. Jag lirar ida i 3 band,å e tacksam även för det.

https://www.youtube.com/watch?v=PvW2gmI6tGY&feature=youtu.be

Detta e rep mäh ett av dem. "Smell of diesel".
Jag SA ju att det där aset skär igenom vad däh nu än äh!!
Gösta Marchall. Tror jag.
Å jo.
Götelaborg. Så e re. As much as it gets.