Fått mekat vidare med den fule Dynacorden å det har varit ömsom vin,ömsom vatten får man nog säga.
Det jag verkligen kommit att ifrågasätta e de James den är beskaffad med. Att de i originalsättning inte e tänkta för dist står väl helt klart,men vad vidare e är de lite lurigt kopplade vs vad vi normalt ser.(Studera gärna schemat längre bak i tråden)
Min tanke där,det som kommer ske,är att jag kopplar dem mer som konventionell James. Faktum e att för min smak så funkar den setup som kommer upp det 1a som sker i TSC rätt bra för våra behov. Det jag gör e att jag ändrar framför allt kapacitansen på ingående på diskant. Tar den från 470pF till 680pF eller så vilket medför en mellanregisterhump i "noll läge". Det,samt att ändra kraftigt på värdena för slope samt mixerresistorn.
(kastar förvisso om fler värden än så.....lite...
. James is da shit va...*asg*)
Sen fick jag dragit upp spänningarna in mot PI och preamp. Framför allt genom att första motståndet i railen byttes från 20k til 10k.
Jag kör ju maskinen i 220VAC läget å det ger ca460VDC+ i B+,vilket känns såväl rimligt som vettigt. Med den sättningen så har jag ca 385VDC in mot PI:n nu. Något som åxå känns rimligt,å med det sagt att jag vad vidare e då ligger strax under 290VDC in på första flaskan. Funderar lite på att göra en omrumstering där vad det lider.
Ok?
Jaaa.....jag har ju lekt med det att variera spänningarna in mot flaskorna olika mot vad man normalt gör tidigare. Ie;det finns absolut INGENTING som säger att det skall vara första flaskan som har lägst drivspänning,snarare tvärtemot om man tänker efter.
Poängen e att första triod driver man ju inte direkt i varken saturering eller dist(under förutsättning att vi inte snackar pedaler,vilket jag nu iofs inte använder då...) så med allt sagt å gjort e det ibland ingen dum ide att tillgodose den trioden vad avser sving=anodmotstånd samt hög railspänning. Som vanligt då en balans tills maskinen känns "hård" att spela på/med.
Först som sist,detta e ICKE tänkt att bli en "clean machine". Finns ingen anledning. De maskiner jag sätter upp på det här viset brukar rensa upp hyggligt snyggt på gitarrens volymkontroll iaf,så på inget sätt ngn ko på isen om ni förstår vad jag menar.
Sen lite av ett dilemma.
Grejen e ju att i nuvarande tappning har den alltså 3 steg på ena kanalen å i sin tur 4 steg på den andra. Det medför att om man inte hårdkopplar signalerna via relät lr liknande så...ligger ett fasfel för handen.
Det har jag tv löst på så vis att jag drar signalen ut till en av de skjuvströmbrytare som sitter på faceplaten. Praktisk lösning,om än inte speciellt elegant.
Får se var jag landar med den biten vad det lider.
-----------------------------------------------------------------------------------------
Pga att routern här hemma drabbats av total härdsmälta så blir det lite edit uppdatering i en å samma post som effekt. Mao som en form av dagboksinlägg ungefär. Solly solly....
Redan i lördags registrerade jag ngt märkligt,å det var att signalen dog å gick sönder då jag hade lagt utgående signal på faceplaten med metalljack. Tyckte det var en smidig lösning för att få ut tre separata jack beroende på vad som skall drivas. Dvs att kontra original finns det nu 4/8 å 16 Ohms tappar utdragna till faceplaten.
Efter att ha stämt av med bla Alex då så kontrollmätte jag sekundären på OT:n,å tamigfan om där inte låg ca 10VDC i tomgång.
Jahaaaaapp...internt överslag var det ja... Jävla dynga!
Nu förhåller det sig å andra sidan så att jag har ju slaktat ner ngr gamla Eminenter,å de har i grund å botten exakt samma OT så det blev till att föra över endbells mm till en av dem...å upp med en sådan på plats. Denna ggn...tog jag det säkra före det osäkra och installerade jacken galvaniskt avskilda från resten av maskin,åsså drogs en separat jord till kortets minus för att säkerställa för framtida behov av NFB.
Med det gjort började jag så idag att kika på just det med tonstackarna. Som sagts tidigare så kopplade jag om pottarna så att topologin blev det vi e mer vana vid i samband med James stackar. Satte de två stackarna för respektive kanal med lite avvikelser sinsemellan.
Resultatet lät inte vänta på sig...nope. Mera distortion,tightare distortion....lättare att styra..... Good shit helt enkelt.
Därefter så modifierade jag nätingången till modern standard i form av ett aggregatjack,å där gavs ju samtidigt möjligheten att tvinna osv i vanlig ordning.
Så. Glättningen då..
Lödade bort första 32uF från inkommande från bryggan. Istället,redan inunder-inuti chassiet vid bryggan-installerades så en 100uF. Den bortlödade 32uF la jag sedan parallellt med den 32uF som redan sitter där direkt efter choken. Mao dryga 60uF i den smällen..
Å naturligtvis kikade jag mer ingående på det med jord osv osv osv. Resultatet lät inte vänta på sig där heller. Maskin e nu föredömligt tyst i tomgång.
Efter att ha kontrollmätt lite ikring vad gäller de kondensatorer jag tidigare INTE har bytt..så e det bara att än en gång stämma i bäcken i vad vi tidigare konstaterat ombord här på Bojen...gamla Erma å Wima kondningar från annodazumal e kort sagt långt förbi bäst före datum vid det här laget. Fact of life. De är inte att lita på. Inte under några omständigheter.
Nu hade jag ju bytt dem som satt i direkt "line of fire" redan när jag började eskapaden med att riva runt i denna,men..ergo sum vad avser de som nu satt kring tremolo,stackar å det som var löst..
Så jag tog tjuren vid hornen å gjorde helt enkelt soprent. Fanns ngn av dem som inte var superledsen,meeeeen...jag resonerade som så att "yeah yeah". Ingen större mening att spara på 2 av dem när resten e nytt.
På det här viset blir det hela till en i effekt totalrenoverad maskin. Bra där,å med det sagt att man förhoppningsvis kan lita på den framgent en bra stund framöver.
Tremolot å dess ingrepp kommer jag nog behöva tweaka lite,men det e mig inget nytt då just den biten med ingrepp behöver göras rejält mkt kraftigare för att orka med att "svaja" en mer kraftigt distad signal.
Nått jag däremot behöver kika närmare på e att relästyra maskin. Antingen genom att likrikta glöden...eller på annat sätt ta ner spänning så det räcker å blir över för att just kunna styra ngr signalreläer.
Eller...mja.
Alltså. Som den står nu känns det lite meckigt att byta kanal. Man får dels byta jack och på det slå om en brytare. Inte direkt förfinat kanske,om än praktiskt helt ok om man enbart ser till funktion.
Grejen e väl närmast den att båda kanalerna distar,å distar ganska ok i min mening,varför jag OCKSÅ ställer mig frågan om det rent praktiskt egentligen e så märkvärdigt.?
Det hör till saken att även om de två kanalerna har likheter så e de givetvis olika i vad de alstrar å frågan jag ställer mig e därför värdet av att kunna växla kanal snabbt.
Isf e det mig nog mer intressant att utrusta den lilla maskinen med två andra finesser. Dels en presence värd namnet och dels dubbla masters-alltså tänkt som solovolymshöjning vid behov.
Å...
Sen då till alla Rex maskiners Akilleshäl... cabben. Lådan. Efter att ha jävlats med detta tidigare tror jag helt enkelt det är så att lådan e för grund för att funka vettigt med moderna element.
Denna gången har jag därför tänkt mig att installera en skiljevägg mellan elementen...å se vad som trillar ur påsen. Bakstycket på denna maskin e fö redan förstärkt med ribbor mm.
Val av element så?
Mmm...
De tenderar ju att gå lite stick i stäv dessa,just pga deras grunda konstruktion. Jag skall ärligt säga som så att...jag har tamigfan inte en blekaste aning.
Har testat allt från V30s till Cannabis Rex i dem...å det som i min mening låtit bäst hittills e V30 varianterna. Å det i sig säger en del då jag som person inte e speciellt glad i V30.
Å andra sidan..
Idag har de flesta element en standard vad avser delning. Iom det..ptja..så e de la bara å prova då antar jag? Element kan man ju kasta i å ur som det passar...inte mer med det.
Men..som sagt,lådeländet e grunt. Som fan. E väl lite priset man betalar för att ha en 212 combo på 50w med allt sagt å gjort som väger in kring sketna 20kg antar jag.
Ligger ett Cannabis till salu här i stan på Vend. Skall slå killen en signal å se ifall han har det kvar. VET att CR låter bra i mina öron varför jag inser att detta kommer handla om att utmana cabben. Å..skiljevägg mellan elementen e nog en bra början där. Lika samma gissar jag att det kanske kan vara idé att sluta cabben (eller..nåja) uppåt emot själva chassiet för förstärkaren i sig.
Lite vinklar,lite vitlim å spånplatta lär hantera den biten väl gissar jag. Vad sen utfallet blir av den övningen återstår då som sagt att se.
Poängen e ju den att bakstycket på en Rex är öppet nertill....vilket med lite drag i bitarna blir en form av basportning. Frågan jag ställer mig e dock fortfarande om inte cabben helt enkelt e för grund,å är det så..BÖR det ju rimligen finnas en vettig lösning på detta.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ny dag,nya erfarenheter...å dagens största,som jag gissar att även andra kan ha glädje av,e
att det FINNS minst en lösning på det med att cabben e såpass grund på en Rex att det mest
låter läppfladder när man krämar på med lite modernare setup å sound.
Å lösningen heter...skiljevägg. Så enkelt vart det med den biten!
Jag rensade ner hela originalbaffeln. Original Pinternageltrattarna fick respass (om ngn originaltaliban vill ha e det bara att säga till-varsågod liksom). Klammorna till baffeltyget togs väck,en efter en...
Å med den frilagda baffeln så märktes det upp för 2st 12";are...å så kom sticksågen fram. I ett slag hade vi nu helt plötsligt två 12" hål..å delningen för "moderna" element borrades. Rotade fram ett nyare G12-H30 samt ett Jensen C12-N jag hade drällandes. Kommer nog att ersätta iaf ett av dem med ett Cannabis när jag får fatt i ett...
Å..
Så sågade jag till en 19mm MDF platta som jag drog dikt an rakt i baffeln mitt emellan elementen. Lite svart färg där det behövdes,åsså dit med baffeltyget igen å fram med häftpistolen (jaaaaaaaaaa Alex..det e lika spänt denna gången
)
Fick "jacka ur" skiljeväggen ngt för att det skulle gå fritt från ramverket,å med det gjort drogs det hela på plats.
Väl på plats sen så förborrade jag å drog fast plattan underifrån i cabben med. Stabilit...is the name of the game.
Bakstycket var ju som sagt förstärkt sedan tidigare med läkt,så även detta fick jackas ur för frigång för skiljeväggen. Å så slogs switchen om...med min gamla TA-70 i näven totalt battle ready.
Japp.
Sådär ja. Så enkelt var det.
Nu e det alltså inte så att denna skiljevägg på ngt vis sluter hermetiskt tätt emellan "sidorna" (eller va fan man skall kalla det),utan det finns allt utrymme i världen för tryckutjämning dem emellan.
E bara det att nu kan det inte ske direkt rakt på längre så att säga. Trycket får smita förbi lite varstans helt enkelt vilket jag gissar då iom den grunda lådan inte stör respektive tratts arbete ens på närmelse till samma grad längre,å den enkla sanningen e att det hela fungerar klockrent.
Av pur nyfikenhet kommer jag tids nog försöka såga till ett "tak" till lådan i sig. Dvs,ett trästycke som sluter mer upp mot kassetten som själva förstärkarchassiet utgör. Eg mest..för att kolla om ngt redan bra kan fås bättre.
Nöjd som fan med det spenderade jag så lite tid med att bara stå å leka med maskin å började nog känna mig hyggligt nöjd. Nu ryter den...styggt,men..även om den var bra så var den inte "magisk",å med skiljevägg å element osv på plats kändes det verkligen som att...mja...det finns mer att hämta här. (Tomas. Vet att du läser detta. Den har med sig lite av karaktären av den där Blues Custom maskinen,bara bra FAN mkt mer å bra FAN mkt bättre- då tror jag att iaf du har en uppfattning om var vi e å rör oss)
Bland annat upplevde jag att den rena kanalens 3 steg borde kunna ge en mera komplex distbild.
Missförstå mig inte..den lät helt ok,men...det var bara en magkänsla som sa att...liiiiiiiiiiiiiiiiiite mera gain å liiiiiiiiiiiiiiiite mera mids.. (Jag gillar ju midfokuserade gitarrljud som bekant).
Satte om svansresistorn på Jamesstacken från 10k till 50k...å på det bytte jag anodresistorn på 1a steg till 150k...åsså avkopplades de andra två stegen med 470pF var över deras anodresistorer.
Jo.
Det fanns mer att hämta
SICKET SKJUT! De E fan bara en gammal sunkig Dynacord Rex men...ikväll har utan tvekan Dynacord "T-Rex" fötts. *asg*
Helnöjd med den "rena" kanalen (alltså den utan tremolo). Tremolokanalen behöver ges friare tyglar vad avser förstärkning. Volymskillnaden kanalerna emellan är nu mkt påtaglig,å den skillnaden e ALLT för stor,varför det tids nog skall hanteras.
Men sanningen att säga hade man kunnat leva skitnöjd bara med vad den rena kanalen presterar. Utan tvivel.
Så..föddes en tanke.
Jag har ju hela tiden föresatt mig en presencekontroll i nån form,så ngr gamla DIN uttag fick stryka på foten åsså installerade dels då en 22kB pot med en 100nF kondning på konventionellt manér. Funkar skitbra rent ut sagt,å vart ett välkommet tillskott för justering av ljudbild.
(Annars finns tankarna på att implementera samma typ av presence vi hittar i Klemt´arna,för se DE e bra skit! På riktigt!)
Men...
En tanke.
Maskin har ju nu iofs en konventionell master. Så mkt e klart å ok....men nu råkar det vara så att jag det sista för många andra installerat PPIMV å...ibland tyckt att det vart så bra att jag inte riktigt hajat varför man inte gjort det tidigare,eller från fabrik rent av när det handlar om maskiner med begränsad mängd gainsteg.
Så.?
Jomen.
I ett av de andra gapande hålen efter en DIN kontakt som nu förpassats till de sälla jaktmarkerna sitter det nu därför en dubbelpott om 2*500kA
22n in...å 220n ut...
Tanken med detta e att man skall kunna variera distbild beroende på om man väljer att låta PI;n vara med i den ekvationen eller inte.
Återstår att se utfallet av det...för jag har inte hunnit med att prova det än.
Nu kommer nästa grej....behöver hitta ngn som löser ett "T" å ett bindestreck jag kan hänga på den gamle krigaren fram på faceplaten. För...i sanning.....
Dynacord T-Rex edition.
Japp. Så e re.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Dagens övning har varit lite...annorlunda
. Saken e att jag fick mig en fix idé,å den består i att jag iom att ena kanalen "bara" e en trestegare ville ha med mig tonen av fasvändaren med som sagt.
Sagt å gjort installerades ett par ytterligare 220nF kondningar ut mot slutrören...å en 500kA dubbelpott.
Resultatet?
Jajamen. Inte mer med det. Bara,jajamen
Mao har vi oss här nu en maskin med en master...å en master !? Huh?
På det hanterades en ren elsäkerhetsdetalj. Iom att jag installerat ett modernt nätjack på maskin såpass högt i faceplaten,å iom att där finns en spalt mellan cabben å chassiet högst upp för värmeavledning (gissar jag iaf ?),så kunde man om man e klåfingrig komma åt de ledande blecken innanför...med garanterat ödesdigert resultat.
Därför snickrade jag till en "sköld" i plåt likt dem som redan sitter där vid ledarna för lytarna...å i sin tur lika samma vid slutrörssocklarna.
På det viset kan inte ens en 3åring få in fingrarna däremellan längre,å därmed torde den sagan vara all.
Elsäkerhet...först i ALLA lägen.
Kikade sen på det med tremolokanalen,å det...var nog allt jag som hade missat,för den första trioden drog helt enkelt inte som den skulle. Kikade först på det med enbart DMM;en min å...när den påvisade att ngt var fel så vart det fram med proberna till skåpet...å det visade sig då att det gamla 100k anodmotståndet som satt där blev ledset under last. Spänningen sjönk som en sten efter att lite värme kommit med i bilden. Hepp!! Snabbt byte,å tjillevipp...så vart det bra fart i tremolokanalen med. Skall nu iom det engagera mig lite i att sätta om katodtopologin för att få fram mer av "mitt" sound i den med,men nu fungerar den iaf å har volym snarlik den "rena" kanalen. Bra där.
Sen låg där ju en Cannabis Rex till salu på vend,och ironiskt nog då hemmahörande ngt så löjligt som uppför backen ifrån verkstan bara. Så...sagt å gjort där med. Spikades på plats i rödaste rappet.
Nu upplever man att det i sann CR anda inte riktigt e inspelat ännu,men det spelar faktiskt ingen större roll för den lille 212 combon orkar med något så in i helvete iaf!
Mao e jag helt trygg av förvissning om att det där CR elementet bara kommer låta bättre allt eftersom.
Fö. Som noterat ovan så klappade jag ju dit en 100uF lyt som tar första smällen,å den då installerad enl alla konstens regler. På det i sin tur har jag därför som sagt parallellkopplat den första 32+32 lyten för totalt dryga 60uF mot skärmgallrena efter choken...å vad det gett för handen e dels att där finns gott om momentanmos att ta av rent ljudmässigt,men i samma veva iom att de e installerade efter alla konstens regler så e maskin löjligt tyst i tomgång! Världens grej rent av!
Om man har justerat volymen för kring 100dB eller så...å vrider av på gitarreländet ALENA så blir det fan totalt knäpptyst. Voilá!!!
Inte bara det,utan B+ hoppade upp en liten bit till. Inte direkt ngt negativt i detta sammanhanget.
Så. Elddopet var ikväll i samband med generalrepet inför lördagens förestående gig,å det e bara att konstatera att i händerna på Anders i bandet å hans gamle -62a Junior så vart det ryt ifrån helvete å tebax rent ut sagt. Den gamle Juniorn å denna ILLFULA gråa tyska skapelse räcker en stund. En BRA stund rent av! Imponerande av en gammal sedan länge i sammanhanget uträknad tysk bit ingenjörskonst. Sagt det förr,säger det igen...dessa gamla uträknade tyskar utgör en billig stomme att skapa sig ngt alldeles eget å mukke vettigt av. Bra skit helt enkelt.
Maskin kommer vad det lider få sig ytterligare ngr småtweaks vill ja mena,men totalt sett e den verkligen i hamn. Låter SVINGUTT för å vara en liten (nåja) portabel combo.
Det riktigt anmärkningsvärda då att det som gjort den STORA skillnaden,ja...bortsett från "min" rent elektriska bit,alltså e något så patetiskt som en sketen skiljevägg av MDF board.
Till giget till helgen..kommer därför en av maskinerna vara en gammal SVINFUL "Dynacord T-Rex",å lita bara på mig...den orkar-and fuckin then some.
Det med skiljeväggen e ngt jag skulle rekommendera tom en original Rex. Den gör en hel VÄRLD av skillnad vad avser ljudbild. Rent av världens grej-sett ur det perspektivet.
Egentligen skulle man ju kombinerat den där sketfule gamle tysken nu med en såndäringa rektangulär Zennheiser mick..som man sätter framför den komplett med ett lika sketfult gjutjärnsstativ med svanhals! JÖSSES va fult i så fall!
...som sagt,han med fulast grejer på scen som rockar hårdast vinner fan alla karamellerna!
Hotrod var ordet.
Hotrod...... I ordets rätta bemärkelse.
Det enda jag kan uppleva som ngt negativt e att vikten stigit ngr kilon iom moderna element. Fortfarande inte mer än att man mäktar med att rodda skiten,men iaf... Original väger de ju kring 20kg ungefär,å jag skulle kvalificerat gissa att vikten nu snarare e strax under 25kg kanske. Mao fortfarande inget överdrivet för en fullgod 50w 212 combo.
Som jmfrls...
Har ju tex lattjat lite Marshall BB;s å liknande å de står sig nu i min mening tvärslätt mot denna gamla tysk. Den ryter...å den e full av övertoner som man lockar fram vid behov å önskan. Det med att kunna kombinera in PI:ns arbete mot en installerad PPIMV e ett trick jag kommer använda fler gånger. HEEEEELT klart! Kan rekommenderas varmt för den som ens funderat i de banorna.
Så. På lördag blir det ett par timmar tung rocknroll ifrån eder undertecknade medelst...ett stycke T-Rex å ett stycke Klemt med dito 212a.
Tyskt järn för att leverera annat än oompa oompa? Huh? Hur fan ska det gå?
Gött e ´re....
. Detta blev nämligen en mkt mkt kompetent gammal burk för renodlad,rak å skär rocknroll från den djupa änden av bassängen.
