Ja rita nu, annas är du ju inte bättre än Henrick som skriver en massa men berättar nada,, eller hur,,
Både jag o Alex har ju lärt dig en massa "off line" , men vi har inte sagt du kan inte publisera det.

Ska nyktra te bara...
I fix. Du vet att jag inte e "hemlig"...
Å jo...så e lugnt sagt sant....

Sagt å gjort. Rita om i en PDF skall erkännas att det e förbi mina förmågor såväl som intresse,men vi kan ta det i textform iaf!

Om vi börjar med rail å glättning så e första lyt bytt mot en som e 47uF/47uF. R31 i sin tur e satt till 10k å R20 till 15k. I sin tur är det efter det adderat en resistor som inte e med på schemat som e på 10k. Vid noden för PI:n sitter då C15 som är förstorad till 47uF. Nästkommande lyt,som då inte heller är med på schemat,är på 33uF och den sista av dem,C1,är på 33uF. Samtliga resistorer i railen är nya,och antingen keramer eller metallfilm.
Det hör till saken att jag kör maskinen i 220VAC läget,vilket ger mig 365 pinnar in mot likriktningen,vilket i sin tur ger mig 465VDC på OT;ns center under last.

Kikar vi sen på SGM;ena så e de ersatta med 5W keramer.

Biaskrets så.
Såväl C26 som C27 är nu på 100uF. R51,mellan slutrören,var inte 47k som angivet i schemat utan den originalresistor som satt där var på 33k. Den är i sin tur ersatt med en på 27k för vettigare upplösning på trimpott R53.
På det är resistorerna ut mot slutrören,R40 å R41,förminskade till 220k.

Om vi innan vi ger oss i kast med preamp och PI så kikar på V4,som är tremolo röret,så är tremolots setup och topologi INTE som schemat för "valve version" utan som schemat för de senare varianterna av denna förstärkare med transistor ingång. Huvudsakliga skillnaden ligger i att oscillatorn inte påverkar gallret utan är flyttad till V2b;s nod. Där avkopplas noden via kondensator innan den sedan leder till fotocellen.



Kondningen å fotocellen är det som syns längst ner till höger i bild.

PI så.
In på PI:n ligger det ca 380VDC+.R29 och R30 är bytta mot nytt-dvs metallfilm (pga att de hade driftat)
C17 och C18 e satta till 22n styck.
Så börjar väl det intressanta antar jag.... R36 e satt till 15k och i sin tur R32 till 10k. C31 är bortrationaliserad efter praktiska tester.
Kikar vi sen på den helt genialiska presence kontrollen...mmm...så är C21 och C22 ändrade till 22n. C20 i sin tur är nu 47n. Detta e då det som ger ett frekvensmässigt lägre ingrepp. Sen är alltså R37 utbytt mot en 10k trimpott. Efter praktiska tester landade resistansen på 6k ungefär. Men ärligt sagt...skillnaden mot originalvärdet var inte så stor,men den fanns iaf.
Denna form av presence kontroll mot en LTP PI är som jag ser det helt genialisk! Den UTRÄTTAR verkligen något,varför jag rekommenderar den MYCKET varmt till andra byggen för den som e hugad.

Till saken hör att där mellan preamp och PI är monterat en masterpott på konventionella 1MA och dess ingrepp sker via borrade hål kring C14. Naturligtvis då avkopplad i båda ändar.
Å som sista grej...R21 och R22 e numer kondensatorer då...R21 e numer en kondning på 22n.

Preamp så.
Resistorerna kring jacken är oförändrade. R5 är bytt i likhet med R6 samt R18 å R19 till 100k. Katoderna för V1 är splittade,och den första av dem är nu på 3,3k å är avkopplad med en liten lyt om 4,7uF.
Ut är C3 förändrad till 22n....å därefter...tonstack.
Där har jag rationaliserat bort C5 helt. I sin tur är baspottens ben mot backen kapat varför den numer fungerar som reostat kopplad dito mot R13,som i sin tur e bytt mot 33k. Mao agerar nu R13 "midpott" varför C6 numer är på 3300pF. C4,diskant kondningen,är fö satt till 1000pF.
Signalvägen e bortsett från detta enl schema. V2a då....
R15 fanns inte i min maskin. Oavsett är det installerat ett gridmotstånd där,å då på 100k.
Även på V2 är katoderna splittade,och den första av dem är satt till 2.7k. Ingen avkoppling. Ut från detta röret sitter det numer då en kondensator istället för mixer resistorn R22,och denna är på 3300pF och den avkopplade sidan av den kondningen leder då via skärmad kabel upp till ingången för V1b
Samtliga resistorer kring ingångsjacken för den kanalen är borttagna...och ersatta med en spänningsdelare. 470k på grinden,å i sin tur 470k mot jord.

Iom den splittade katoden på V1 är katodmotståndet för denna 3e triod satt till 2.2k. Ingen avkoppling. Påföljande tonstack samt volymkontroll enl ovan. E en exakt replika av setupen på V1a.

Det hör nu till saken att tremolopotten R17 sitter alltså inte enl schema,å inte heller e den på 2M Ohm utan 10k-enl schema för de senare maskinerna.

In på grinden på V2b sitter det i sin tur en stopper om 470k. Katoden för V2b i sin tur är satt på 1.5k och med avkoppling om 4,7uF.
R21 är sen numer då en kondensator på 22n.

Så. E väl alles tror jag
Happy?

Skriv ut schemat .
Maskera det du ändrar med flytande paper
Rita in ändringarna för hand med röd märkpenna
Skanna och ladda up
Tar mindre tid än att skriva berättelsen.

...jag gillar att skriva den..

Vi har ju nördat oss även med denna maskin...å fler å fler e väl dem som inser vad dessa rent ut sagt fantastiska ECC808;or är kapabla till.
Bra skit,som det heter numer,helt enkelt.

Hur som.

Historia e viktigt för av historia kan vi inte bara lära vad som varit utan även vad som komma skall. Historien upprepar sig som kanske bekant allt som oftast.

I min jakt på mer information kring Klemt Echolette sprang jag nu på en PDF som berättade lite mer,å kanske framför allt lite mer sanningshaltigt.
Dessvärre då på tyska,som jag iofs behärskar till skillnad från "alla".

http://www.el-me-se....formationen.pdf

Intressant icke desto mindre. Som jag förstår det såldes egentligen Klemt Echolette till Dynacord 1969. Ursprungsföretaget Klemt var tydligen från allra första början fokuserat på mätutrustning,men vad det led under Hr Klemt med en alltmer driven glidning åt musik och film.
Som jag förstått det så var Klemt vid tiden en av de stora leverantörerna av utrustning till europeisk filmindustri,å däri hittar vi sannolikt anledningen till det rent ut sagt extremt genomtänkta förstärkarna och den i sammanhanget ganska avantgardistiska synen på applicerad kunskap å teknik.
Att de varit i bräschen för elektronik vad avser såväl rör som transistorteknik e nog bara att böja sig inför och "paletten" med vad som erbjöds var bred.
Allt från kompletta PA till mätutrustning som sagt till kameror å gud vet vad annat. Rördrivna mikrofoner mm.

I närmast japansk företagsfilosofi var dock inte allt det stog Echolette på egentillverkat utan man var entrepenörsmässigt engagerade i div olika företag vid sidan av Klemt,såsom AKG(mickar),Isophon(högtalare samt lådor) osv osv.
Dessa produkter såldes såvitt jag förstått dock INTE med Klemt sigillet utan enbart under Hans Bauers varumärke Echolette.

Att rörförstärkarna ifråga var mkt mkt tankemässigt avancerade och att man omfamnade nyvunnen teknik har kanske stått er som läst om denna Showstars öden å äventyr klart sedan tidigare,å det e ju långt ifrån bara jag som påstår det.

Det som nästan blir lite skrattretande e att man online här å var kan läsa om tex Showstar som en "Marshall klon". Skrattretande? Ja...jag ser nog iaf ingen bättre beskrivning iom att Showstar serieproducerade iaf 2år innan den första Marshall maskinen var i effekt.
Betänk nu INTE tillverkningsår utan år för lansering.
Där Marshall tex i bluesbreaker fortfarande använde rörlikriktare använde Klemt...dioder..osv osv osv.
Kort sagt,om ngt e kopia av ngt här så torde Marshall vara en kopia av...yup...you guessed it. Klemt Echolette.

Grundaren Artur Klemt har jag så långt tyvärr bara hittat brottstycken kring,men sökandet fortsätter.

Sidan ngn post uppåt här i form av Dean Markley e åxå intressant tycker jag,å kanske lite enklare för folk i gemen att ta till sig då den iaf e på engelska.

Jag kan för min del iaf återigen konstatera följande....
Detta har DEFINITIVT inte varit den sista Klemt Echolette jag e nere med skallen i! DET...kan ni ta till banken. Som sagt,i jmfrls med mkt annat som rent av producerades SENARE än tex nu 1st gen Showstar så e just Klemtarna byggda som rena kassaskåp i jämförelse å på sitt sätt e det inget mindre än synd å förbannad skam att dessa maskiner inte getts tyngre status än de har.
Bra skit e ´re iaf. Det e ett som e säkert å med lite jobb tar man dem som sagt,om man nu VILL det,in i 21;a århundradet med enkelhet.
I det utförandet i sin tur....spöar de levande skiten ur det mesta i samma genré...med lätthet.

Gah!!!



Mera Klemt Showstar "hotrod" åt folket!!!

Det bidde en till åtminstånne...å i detta fallet en "L". Dvs me transistor ingångssteg.



Inte riktigt lika bedagad som den andre...men nära nog. Som synes har ngn moddat denna med dubbla masters som man skiftar mellan med en fotpedal sedan tidigare. Ni ser rattarna baktill....



På den här...vart det ena jacket på normalkanalen som inte funka...samt tremolot. Jacket,No1 av de 2,visade sig helt enkelt vara trasigt. Tremolot hette i sin tur att det var glimlampan som var kass....men sanningen var att den saknades å vad vidare e så behövdes det lite omlödning kring sockeln för tremolo röret. Nu med facit i hand,alltså med ett fungerande tremolo,så skall sägas att detta e nog ett av de snyggaste tremolon jag använt.
Såpass att jag kommer försöka kopiera funktionen även i helröris varianten av Showstar jag e klar med sedan tidigare.

Hur som så ....maskinen fungerade iofs,men efter att ha muttrat ur chassiet ur cabben så vart det väl inte mkt att snacka om. Som synes fick jag gjort rent av slagträt. Gick återigen åt en jävla massa alkohol samt diskmedel å vatten. Hyggligt rent i första vändan,men den kommer få sig minst en omgång till i samband med att konverteringen till helröris e gjord.
Japp.
Denna kommer konverteras så den får samma spec som den ursprungliga Showstar,å det av den enkla anledningen att de låter så SJUKT jävla bra...så jag kommer engagera mig i att lista ut ett "system" kring att modda dessa till mina specs...för de här kommer gå åt.
Vad vidare e TROR jag att jag hittat en liten källa med ECC808;or...



Man har som sagt varit i denna tidigare,även om det märks att det e en stund sen. Iom det har man dels bytt ut dioderna mot en likriktarbrygga...å dels e den "stora" lyten bytt mot en ny F/T 47u/47u.
Inget annat e direkt bytt...så det blir en tripp till Elfa imorgon kan jag säga!!



Där har vi då det som i huvudsak skiljer modellerna åt. Det där e alltså transistor ingångsstegen. Detta e vad som kommer ersättas med en rörsockel...å div klurig kabeldragning. Borrar gör jag rakt i kortet bara...(för å få dit noval sockeln bla)

Som ni ser har "L" inga separata kort till pottarna. Inte för att jag tror det på ngt sätt spelar ngn större roll.....



Även i denna satt det gamla anrika pipor. I detta fallet ett par EL34 från Siemens när det begav sig som slutrör. I preampen sitter det två stycken telefunken 808;or å ett ECC82 (som tremolorör).



Även lysrören,de nu klassiska,e originalen. De med "splitterskydd" kring sig. Å..eftersom de suttit där en stund e det bara det ena som funkar... ,men gott nog. Byter bägge iaf till samma typ som i den inunder.
Som ni ser...känner man igen -63 års modell helröris på de vita rattarna. L modellen ovan har alltså svarta,å e ett enkelt kännetecken på just...transistor ingångssteg.

Låter det så illa då?
Näfan. Eg inte,men det e fortfarande det där med att kunna styra kanske framför allt värmen i ljudet som saknas. Där FINNS värme..e inte det jag säger,men det e INTE av samma art som i helröris varianten.
Bias stog vid kontroll ställt helt å helvete,var lagd till nästan 60mA per rör... å L modellen har precis som ursprungsmodellen dels justerbar bias å dels balanserbar dito.
Så bias ställdes om till strax under 40mA vid 460VDC.
Å...den e högljudd så det räcker ändå. Tro mig..

Nu e det så att en del av den dealen som gjordes upp idag handlade även om en Echolette 212a. En ET-100.



Jaha? Men...det där e väl samma sterila PA skit som Dynacord skruvade ner från nazi stolparna efter kriget.?
Nä!
Se....det visade sig att det VAR inte det!!



Namnet Hi-Fi e missledande!! Tro mig bara på den punkten! Lådan e som synes med baffel i spånplatta,men sedan e själva boxen i solid furu!
Hm.
Så?
Va e då detta för element?
Mja...det jag vet e att det tillverkades av ett företag som heter Isophon i Hamburg(såvitt jag läst mig till),å jag kan efter att ha provat idag konstatera att detta e gamla Al-Nico trattar av MYCKET god karaktär.
Skulle beskriva dem mer som bulldogs än greenback....å de viker sig snyggt. Skitsnyggt rent av. De e inte lika ljusa,vilket iofs till grad säkert beror på cabben med,som tex mina Celestion G12-H30....men det e lätt nog kranat på maskin. Inga märkvärdigheter alls faktiskt.
Det de inte tål,av förståeliga skäl,e överdrivna mängder botten. Samtidigt...kolla noga på bilderna. Lådan e portad nertill.

Men detta med en Echolette 212a...jajamen. Bra skit!! Man märker tydligt att Echolettes grundare var musiker själv. Rent högtalarmässigt e det inte ens att JÄMFÖRA med Dynacord elementen!
Dessa låter BRA! Skulle sagt att det e rent lysande element från cleant till riktigt skitig riff-rock.

Jahapp.
Dags att studera schema...å göra en inköpslista.

Har ett litet dilemma jag behöver hantera. En av sätt skruvarna till rattarna e allvarligt sönderdragen...å den måste jag få väck å helst då utan att fördärva själva ratten allt för mkt..

Schema till L fö...

Arbetet fortlöper. Givetvis...



Bortse nu från det kladdiga på kortet. E bara alkohol som inte torkat upp efter en nästa rengöring. Men..som synes e det idel friska komponenter som gäller.
Om ni kikar på bilderna av det orörda nån post upp här så tror jag det syns med den ganska tunna 1k resistorn som ligger först i railen. Den...var vit,å skall ha samma mattsvartgråa nyans som 10k;arna intill.
Så...med en maskin som har i det närmaste 50år på nacken...jaja. E la va de e,å det e bara att ta i hampan att man ger den gamle krigaren lite friska bitar att arbeta med.
Sen ökar jag ju kapacitansen ganska rejält för biaskretsen-de blåa lytarna i bild.
Tillika e samtliga dioder bytta. Ngn hade ju ersatt de gamla sura varianterna ni kan se på bilder av den första maskin med en enklare färdig brygga. Problemet med många av de färdiga små bryggorna e många ur detta perspektivet...



Hur som helst så e det som synes så att det enda som eg får sitta kvar e de resistorer som INTE skall bytas rent ljudmässigt...OCH som inte har driftat iväg.



Som synes e även glättningen halvvägs ersatt med nya grejer. Tanken...e som sagt att ge det hela en riktigt riktigt frisk bas att stå på.

Denna gången har den där fantastiskt genomtänkta presence setupen fått liiiiiiite kraftigare doningar. Istället för 22n/22n/47n....så e de nu 33n/33n/68n. Tanken e att få presence kontrollen att greppa djupare i frekvens,å sanningen att säga har jag handlat komponenter även till den andra maskin...utifall att....

Å sanningen e att det att göra den här formen av insats...TAR sin modiga timmar. De e fan så,men å andra sidan e det rätt trevligt att sitta i tankar å fokus kring...hur bra det blir när de e färdigt

Men du skulle ju rita

Du e ond!!! Ond e du! Ond!!

Nahfan Owe. Som sagt,det där med att rita vetti faen. Ägnar hellre den tiden åt att bygga skiten..
Men sagt det förr,säger det igen...springer du på en-köp den. Så enkelt e ´re.

En fråga av...en form av teknisk art till er som e mer drivna i rörens värld än jag själv.

Om ni kikar på schemat ovan för L modellen så sitter där en varistor mellan HT lindningens tappar. Vad en varistor gör e jag med på mellan tummen och pekfingret,men vad är den tekniska anledningen i detta fallet.?
Poängen e ju att det inte bara e Klemts som använt detta samt derivat därav,tänker tex på AC-50ns illa beryktade "Brimistor",varför jag googlat lite...
Å det jag fått fram e att framför allt slutrör i startögonblicket om de tillåts göra "ramp up" ohejdat tydligen kan skapa ngt som kallas "cathode stripping".?
Frågan jag ställer mig e vikten av denna form av lösning. Att man tvivel löst kan ersätta tex en Brimistor i en AC med en keramisk vanlig resistor står väl helt klart,tex använda den platsen för att installera ett "sag motstånd",men lika fulla fast grunnar jag lite på vitsen.? Vad är tex en varistor lösningen på för problem i en rörförstärkare och vad vidare är,resonerar man annorlunda kring detta idag när man designar maskiner? Om inte,varför har inte alla rörisar denna komponent isf?

Kort sagt e detta med varistorer samt Brimistor (som vad jag förstår e ett varunamn)överhuvudtaget ngt att bry sig om?
I fallet med Brimistorn,som ju sitter mitt i vägen för B+ i AC-50ns fall...så e det ju en femma. Den behöver ju isf om ngt ersättas med tex en keram för att maskinen överhuvudtaget skall fungera om den är defekt... I fallet med varistorn i denna lite senare Klemt Showstar L däremot...så e det ju bara en spänning å strömberoende resistor mellan HT lindningens tappar,varför maskinen klarar sig å fungerar alldeles utmärkt även utan.

Att man tex haft för avsikt att undvika strömrusning må vara väl,å mkt riktigt tar det ju nu iofs en liten stund för rörens att stabiliseras kring sin arbetspunkt,varför jag antar att en viktig delfråga i sammanhanget e hur väsentlig denna form av lösning egentligen är.?



Varistorn/VDR;n ifråga e alltså den vinröda "disken" som står upp emot det rostfria chassiet i bild. Precis intill likriktarbryggan.

Lite försenat,men här kommer gårdagens skörd å den får nog räcka för både igår å ida...



Köpte ju nya lysrör till maskin å det ena visade sig faktiskt vara trasigt. Men,nu var det inte bättre än att ett av originalen fortfarande fungerade iaf å tur var väl det...eftersom det visade sig att kretsen till ena röret var lite ledsen. Hittade felet i en kallödning till slut,å det märkliga i det var att det visade sig inte fullt ut innan den ANDRA kretsen belastades med ett tänt rör.? Märkligt.
Hur som. Originalet e alltså det upptill å som ni märker e det ett bra mkt kallare ljus. Å av ganska naturliga skäl inte lika kraftigt..efter 50år.



Ju närmare mitten av kortet man kom desto mer gällde det att tänka till andra änden av det eftersom det som sagt skall byggas om till helrör. Spänningsdelare mm sitter ju en bit före.. Kapacitanser ökades på div platser mm.
I det använde jag ju min redan färdiga Showstar som mall,å se då visade det sig att det 47k motstånd som sitter in mot ena trioden för tremolot går ganska tungt belastat. I fallet med den gamle har jag installerat ett nytt 2w dito...å se det räcker helt enkelt inte i applikationen. Missfärgningen av resistorn är redan efter denna korta tid mkt påtaglig. Så i fallet med den nye nu då så har där installerats en 3w å jag kommer att byta till detsamma i den som redan e klar.



Precis allt i måtto av kondensatorer har bytts. Lytarna av ganska självklara skäl antar jag,å det ironiska e att den original 8uF som sitter vid PI:n bokstavligt TRILLADE ut när jag petade på den. Benen gick av direkt uppe vid lyten.
I alla fall....de där gulingarna till vä å uppe till vä e till de två tonstackarna. Värdena e omsatta...enl mitt recept å så provade jag även maskinen som kortast. Visst steg mängden förstärkning,å på det ganska rejält faktiskt. Såpass att det nu kom ganska anständiga mängder dist ur den..
Hur som så e kortet med en helt annan typlayout än i den lite äldre helrörisen. Så placeringen av tex den ena tonstackens kondningar där kan man väl säga ur servicesynpunkt inte var direkt idealisk. Nåja...det gick att pilla på plats med lite möda iaf utan att riva allting runt omkring.



Jahapp! Här e då hela transistorbiten riven å i stort sett avlödd. Hål e borrat för novalen,valde att använda en skruvad dito som synes,å nu kanske ni ser vad jag menat tidigare med att det nästa e som att man hade avsatt plats på kortet för att installera en noval. Passar märkligt väl i ljuset av att vi FULLSTÄNDIGT gör soprent å ändrar om.
Placeringen av sockeln vad avser riktning blev åxå enkelt iom att glöden i fallet med 808 ligger på pinne 4,5 å 6...så e det helt enkelt dem som skall riktas "in" mot plåtväggen där kablaget löper. Enkelt å grejt,så rent tekniskt blir detta en enklare historia än jag hade räknat med.



Å jomen! Där står den ensam å övergiven så långt

Nähä du, pinne 6 har inget med glöden att göra. Det är en intern skärm mellan triodsektionerna och skall kopplas till jord. Helst inte tillsammans med glödlindningens mittuttag.

Korrekt. My bad.

Fö Alex. Ngt jag reagerade ganska starkt på var spänningen in mot transistorerna i tomgång. Efter 3M pottarna låg den kring 150VDC. Tycker jag e märkligt när vi talar transistorer?
(Mätte innan jag rev de delen)

Nä, tänkte samma,i min gamla Austrovox vill jag minnas att även skärmkopan var kopplad till 6:ans pinne.

Tja, 60 år sedan är precis då det började komma transistorer för 200V.
Så släng inte dessa trebenta småttingar. Typbeteckningen DW6668 har 666 i mitten inte utan anledning.

Närå. E värre än så för de e sockelmonterade. Ligger alltihop sparat ute på bänken i verkstan. Å som du mkt riktigt säger,detta e inga stora grejer direkt.

Jofan.
I jakten på mer info om Klemt å S40 samt BS40 å BN40 mer specifikt på internationellt plan har jag kommit att förstå att många varit undrande kring det med vilka lysrör jag ersatt originalen med.
Å även om sannolikheten nu inte e gigantisk att ngn läser denna tråden i jakt på info här i Sverige...så jaja. Oavsett.

https://www.elfa.se/elfa3~se_sv/elfa/init.do?item=33-533-31&toc=0&q=3353331

Det där e rören jag använder. Anges som "varmvitt" för inomhusbruk tror jag det e.
Den modifikation man får göra e att man får sätta en sladd från "tändarsockeln" till resp lysrörs ena sockel. Original e de lödade på plats. Jag använder vanliga ty-raps å isolerar med ngr varv eltejp. Anledningen e att där ligger 110VAC på den sockeln.
Kort sagt finns det ingen eg anledning till att ha en Showstar där detta INTE fungerar.



Skillnaden i ljus e ganska påtaglig,å det övre röret e alltså Philips originalet. Det nedre e det Osram jag ersatt med.



Å det där e alltså resultatet med allt på plats.

Då så.
Från å mä ida har vi oss ett stycke helröris Showstar L. Det lätt ironiska i DET e att den fanimig e ÄNNU tystare i tomgång än "den gamle".
Dessa ECC-808;or slutar fan inte att imponera...de GÖR inte det! Alla ni som e vana vid 81,or å 83;or å allt va fan de nu e,ni har HELT klart iaf en uppenbarelse kvar,å det e att stifta bekantskap med ECC-808!



Av ganska naturliga skäl antar jag så känns denna maskinen mer städad. Iofs då med undantag av våldtäkten framtill på kortet där det som bekant helt burdust är borrat ett hål för novalsockeln. Det till trots...så känns det mer städat under huven.



Nu iofs innan tvätt,men det jag vill visa med bilden e att jag valde att installera signalkondningarna från 2a resp 4e steg undertill. Fungerar lika bra det,å gjorde för ett mer..hur skall jag säga det.? Genomtänkt intryck. Finns som jag ser det ingen som helst anledning att inte utnyttja undersidan när behovet ligger för handen.
Oavsett. På såhär vis kom alla signalkondensatorer att sitta fast "på riktigt". Följdriktigt vart det ganska enkelt att då leda signalen i retur upp mot 1a flaskan osv igen.



Å bortsett från att det nu behöver tvättas detta med...såhär blev det iaf! Ganska enkelt egentligen.?
Som synes har jag använt mkt av de gamla banorna i kortet till nya uppgifter,å även den biten fungerar klockrent.



Upptill då,men adderad glättningskondensator osv. Totalt sett ett ganska städat intryck i min mening.



´N here we go!! Två stycken gamla Klemt;ar uppepå varandra... Garanterat inte en syn man ser varje dag!! Måtte nog fan börja bli lite stockholms syndrom vad mig beträffar för jag börjar fan tycka de e snygga!

Smolk i bägaren alls?
Ja. Lite. Jag behöver nu ta ur å serva varenda en av pottarna. Det skrapar mer än nödvändigt i några av dem,men...skiten e närmare 50år så det e väl snarare så att det e imponerande att inte ALLT inom synhåll behöver bytas!
Vidare e där ngt med switchen till impedansomkopplingen av OT:n för...låter hur snyggt som helst i 5 Ohms läget men sprakar lite å allmänt lever fan i 20 Ohms läget.

Jaja. Imorgon hoppas jag det dykt upp ett stycke 1M Ohms piher pott så jag kan sätta dit mastern som det e tänkt...å resten handlar ju eg mest bara om jobb.
Å...där vi står nu e iaf en sak säker.
Nu finns det två stycken gamla Klemt;ar som ledigt löser tung tung rock..med GOD strängseparation å GÖTT häng

...å e ´re upp till mig...så lär de bli fler vad tiden lider. Dessa FANTASTISKA gamla Klemt!!

Hm.
Nu mina herrar behöver jag lite hjälp för att tankemässigt gå i mål.

Som jag beskriver ovan så ville maskin "skita på sig" å lät allmänt illa i det sk 20 Ohms läget. Maskin har i grunden två olika utgångsimpedanser.
5 Ohm...å 20 Ohm.
Å som sagt,i 20 Ohms läget ville maskin skita på sig å allmänt slå sönder ljudet.

Efter mkt letande fram å tebax kunde jag till slut konstatera att fenomenet uppstod i bortre änden av PI:n.
Enl tidigare har vi ju avhandlat den helt underbart smarta presence setupen,som alltså e en Twin T som körs baklänges.

Poängen e den att om ni studerar schemat så har jag i den andra maskinen rationaliserat bort avkopplingen av sista resistorn för PI:n mot backen. Nu blir det lite besvärligt,för jag blir av nöd tvungen att reffa såväl schemat för helrörsvarianten som "L" varianten-båda scheman finns i tråden.
Jag har alltså i helrörsvarianten rationaliserat bort kondensator C31. Detta av val efter att ha satt om värdena i Twin T setupen,som alltså körs baklänges för att agera som en form av hump filter (alltså boosta vissa frekvenser) istället för som normalt vara ett notch filter när det körs åt "rätt" håll.
I Twin T setupen e värdena för samtliga kondensatorer ändrat för att få filtret att greppa längre ner i frekvens.
Därav... e C20 bytt till 47n....åsså e C21 samt C22 bytt till 22n.
C19 i sin tur,som e avkopplingen av det "bortre" gallret för PI:n e satt till som på schema. Dvs 100n.
Denna setup fungerar helt lysande. Kaaaaaaanske man skulle vilja att presence kontrollen greppar aldrig så liiiiiiiite längre ner i frekvens,men det funkar bra även som det står.

Ok.

Nu då den nya maskin,som alltså då e nästa schema. "L" schemat.
Vis av erfarenheterna från den förra satte jag så om värdena i Twin T filtret direkt av slagträt,bara det att denna gång installerade jag mycket riktigt komponenter i avsikt att få filtret att greppa ännu längre ner.
Kondensatorn C37 är denna ggn bortrationaliserad till att börja med då jag vis av erfarenhet visste med mig att med C37 på plats(som i det andra schemat heter C31 då) tyckte jag ju i den förra maskin vart väl bra.
Ok.

Det jag grunnar på om det skulle kunna vara mitt misstag e...att jag i "L" schemat nu satte C24(C19) till 22n.

Poängen e som följer...
Efter ihärdigt letande efter vad fan som pågick insåg jag till slut att signalen "gick sönder" vid den punkt där NFB signalen skickades in. Att den signalen kan vara av stark amplitud kan vi nog vara överens om,men det skulle ju knappast göra att det låter skit i sig.
Ha nu i tanke...
Att denna gången sattes värdena i Twin T filtret till 33n/33n/68n. Mao..justerade jag nu frekvenser på ett djupare sätt än i den andra maskin,å pulsen från NFB:n blir tvivellöst som starkast i 20 Ohms läget...å mkt riktigt var det där det lät som värst.
När jag så återinstallerade en kondensator vid C37(C31) så avtog problemet markant. Följdriktigt för att jag därigenom gjort det enklare för NFB signalen att delas även mot jord,som spänningsdelande AC signal sett.

Det jag grunnar på här e ifall det helt enkelt e så att anledningen till att maskin i första läget "skiter på sig" e att avkopplingskondensatorn för det bortre gallret på PI:n helt enkelt varit för liten vs de frekvenser jag mycket starkt skickat rakt vidare in i PI:ns svans.?
Min initiala tanke här e att öka värdet på just C24(C19) såpass att jag får med mig mer frekvenser mot backen å därmed AC kopplar gallret längre ner i frekvens.?
Min tanke e att återigen använda 100n.?

Frågan e vidare om det vore smart att backa av på värdena för kondningarna i Twin T filtret till samma värden jag använder i den andra maskin?
HELT klart ligger iaf det faktum att anledningen till varför maskin kajkar ur ligger i avkopplingen av det bortre gallret på PI:n vs den NFB puls som leds i retur via just Twin T filtret.


Någon som kan kvittera om jag tänker rätt?

Låt C24 vara 100nF men koppla nedre benet direkt till jord, inte till mittpunkten mellan R44/R51. Särskilt om du tar bort C37.
20 Ohm läget skall här inte användas med 8 eller 4 Ohm last för då ändras villkoren (högre matematik, det där ) för NFB och presence filtret. 16 Ohm går bra i 20 läge.

Tror jag e med dig Alex,å tack för att du tar dig tid att hänga med i virrsvängarna. Vet att det blir halv hysteriskt att hänga med i båda scheman på en gång...

För att vara opponent till en grad,även om jag e med på det med 100n mot backen,så undrar jag isf varför den andra maskinen fungerar så bra med sin setup.?
E jag helt ute å cyklar i mina antaganden kring det med frekvenserna?

Lika samma så e ju NFB pulsen i detta fallet i princip "rakt på" vilket ju ren logik säger att det inte direkt e världens klenaste puls.
Den underförstådda frågan i det e om det vore ide att installera en NFB resistor INNAN Twin T filtret.? Förstår att det skulle begränsa kapaciteten i presence kontrollen i sig,men samtidigt e där så LÖJLIGT mkt spännvidd att ta av att om man tex kunde tämja det hela lite i amplitud med en tex 33k resistor å med det göra ett begränsat avkall på effekten i presence potten...jadu..rent praktiskt kan jag säga att isf bjuder jag på det.

Kommer iaf börja morgondagens övningar med att fixa det med att klappa dit 100n istället för som nu 22n.

Bortsett från det blir det att ersätta i varje fall volympottarna om 500k. De e helt enkelt bortom räddning.
I sin tur kom masterpotten på plats idag för en MYCKET mer städad installation än det som satt där. Funkar fö som förväntat klockrent.

Å....mattematik e jag nu ingen främling för

Jahapp mina vänner. Detta vart fanimig svårare än det som möter ögat.



Som synes e det nu i princip idel friska komponenter... Å enl ovan har jag idag då provat att jorda ner bortre gallret på PI;n.
Dels i punkten där den e det enl schema...å dels enl Alex förslag rakt i backen... Så länge den sista lilla kondensatorn sitter över den sista resistorn mot jord i PI:ns svans e allt väl....å med den borta så....



Polarn Daniel trakterade...å jag mätte. Till sist då provade jag att installera en NFB resistor,å resultatet var väl ung som förväntat. En resistor i serie innan Twin T filtret om 33k gjorde dels mkt riktigt att problemet försvann...å dels att ingreppet på presencepotten lugnade sig,å det lite väl mkt. Följden var att maskin,mkt beroende på C37 som i mitt tycke gör att tonen blir för bright,för tight. För mkt här å nu.



En liten fotnot i sammanhanget e att jag med denna haft lite intermittent funktion i lysrören. Som synes sitter det två likadana i nu till att börja med,men iaf...intermittent var det. Dvs,ibland tänder dem å ibland inte. Ibland ena...å ibland båda...osv osv.
Detta härleddes till att maskin e av sådan ålder att kontaktblecken i socklarna för lysrören e av ren obehandlad koppar..å se koppar oxiderar. Så lite friskt tenn på kablaget ToF...å lite fin smärgel på själva kontakterna så var problemet all.
Även om problemet inte e där med den andre skall jag faktiskt ta mig för att hantera den biten på den med.

Hur som.
Detta med feedback kretsen. Hm.
Saken e ju den att kretsen som den sitter i den ursprungliga maskinen fungerar å fungerar rätt bra. Jag har svårt att se den stora skillnaden kretsarna emellan.
Visst...ett litet hopp i kapacitanser e där...å visst..i "den gamle" sitter där en trimpott in mot centrum på Twin T filtret,men...mja.
Jag antar att det jag reagerar på är att jag tycker skillnaderna i beteende e för stora för att stå i paritet med komponent skillnaderna.
Det jag inte provat än då.....e att bibehålla en ngt mindre NFB resistor OCH prova att koppla väck C37. Nånstans...måtte ju fan balansen i denna krets stå att finna,vilket om inte annat bevisas av "den gamle".

Hm. Får väl ta å labba en stund till antar jag.

Then for something completely different.....number 1....the larch...

Hm.
Annorlunda update.

Har ju varit jävligt glad i den 212 cab som följde med dealen. Tycker verkligen den låter SVINBRA med sina gamla gamla AlNiCo element. Som en form av riktigt riktigt bra gamla Vox blue bulldogs osv. Inte som den nytillverkade skiten,utan som den gamla äkta varan.

Ååååååååååååkey...



Original skall denna lådan såvitt jag förstått vara lätt dämpad. Där skall sitta ett lager med rockwool-typ. Det saknas ju helt klart varför jag tänkte installera det å iaf prova med å utan.

Ni ser rullen med lödfläta? Den...ligger där av en anledning...



Baffeln må vara spånplatta...men till skillnad från moderna billiga sketlådor e alltså själva cabben på en sån här i solid furu!

Tiltback legs mm fick sig en vända med rubbing å polermaskin...gutt. Tolexet i sin tur en stygg rengöring å lite "back to black" varvid låddan helt plötsligt så VÄLDIGT presentabel ut!
(Å cabben till själva maskin gick samma väg...rengjord. Ett tips i sammanhanget fö. Gamla maskiner har ju ofta varit utsatta för rökig miljö...å ngt som e skitbra att gör rent med e en vanlig diskborste å fönsterputs. Japp..."käkar upp" nikotin fetterna i ett nafs)

Men.
Lödflätan.



Nu räknade kanske inte tyskarna med att deras prylar skulle besiktigas efter 50 år,men...tack GODE gud för att de e mänskliga å KAN göra ngt som inte var helt rätt!! De där kablarna ni ser e sk enkardel kabel. Dvs med en solid ledare. Ung samma som vi hittar i våra väggar hemmavid. Å...50 år gammalt.
Styvt som en spik ungefär.
Å...skitstyv kabel...+ vibrationer under 50år från en högtalarcab=.....









































.......wait for it!


































WAAAAAAAAAAAAAAAAAAIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIITTTTTTTTTTT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!




























...brustna lödningar.
Japp. Den gula kabeln i bild e jord å den kunde bokstavligt lyftas ur telejacket.
Allt det där e nu ersatt med modern flerkardel kabel...som e mjuk som tuggummi ungefär...

Inte hunnit montera ihop hela cabben idag...men återkommer med rapport när det e gjort.

Å jävlar, en styvhet som har hållit sig i 50 år....HJÄLP!!!
Skämt åsido, oxidering i övergången till jacket pga av skrumpnad lödning kan ha haft ngt med ljudet att göra.

Jo. Jag e 100% med på det. Därför skall det ju bli än mer intressant att prova imorgon.

Å styvhet i 50år. Nafan. Mor min hade en kollega som fick in en manlig romsk patient där det rent fysiskt hade blivit fel...så där hade det varit styvt i 3 veckor.
Det som e det roliga...e att kvinnan hans,i dessa JÄTTEkläder,grät å vart förtvivlad för att man skulle åtgärda felet...

Touchdown!!!

Mkt mkt lärorikt å intressant. Fick ju gjort vid cabben...å...mer om det strax...
Iaf. Med cabben iordning så skojade jag vidare med dels avkopplingen av sista motstånden i PI;n mot jord...å dels ett installerat NFB.
Men.
Framför allt såg jag över signalerna (läs-motståndsvärdena) i preampen. Ingången hade jag ju kopplat om på "normalt" manér. Tydligen gillar inte 808;orna detta å original ligger de två jacken per kanal helt parallellt. Dvs...samma samma fast annorlunda oavsett vilket jack du väljer. Tanken har varit att vid tiden var förstärkare dyrt,å mer än en musiker använde samma maskin...
Så.
Tebax med originalvärdena där.

Sen e det så att för i mitt fall då steg 2 samt 4 i kedjan så har transistorvarianten original en avkoppling mellan tonstack/volym å resp galler.
Bort med det,å en mimic av det som sitter i de tidigare helrörsvarianterna. Dvs att gallerläckan mot backen styrs av pottarna.

Bingo.
Nu fan...NU vart det liv i luckan!

Så med det gjort fokuserades det ett tag på det där Twin T filtret å rent praktiskt kan jag säga som så att med 33n/33n/68n i filtret så vart där bla en ganska stor skillnad i attack samt volym när man kopplade mellan de två utgångsimpedanserna av 5 alt 20 Ohm.
Hm.
Så...
Med det gjort bytte jag till 22n/22n/47n som i den andra maskin,å det beteendet försvann. Slutsatsen av det är att Twin filtret alltså prioriterar olika frekvenser som dels preampen skapar,dels som OT e kapabel att hantera(dvs olika frekvenser olika starkt där med) å i sin tur hur högtalarna e förmögna att ta emot det hela.
Kort sagt en relativt sett komplex historia!
Satt å snackade med Alex en stund om det jag upplevt,å som jag gav uttryck för även där ligger som jag ser det vinsten i att ha förstått VARFÖR. Inte i det specifika resultatet rent numeriskt.
Mkt mkt intressant må jag säga då det med feedback signal annars normalt brukar vara en dialog kring vara eller icke vara samt ev oscillation om det kommer för mkt av den varan.
Nu har iaf jag lärt mig att det finns bra FAN mkt mer aspekter till det än så,å för den lärdomen e ingen mer tacksam än jag.
Som John Kettering en ggn myntade....-"the price of progress is trouble"-. Den gode Kettering var en vis man..



Men så åter ngr ord om den där 212 cabben. Här med den ursprungliga toppen uppepå (som lättast känns igen på sina benvit/gråa rattar).
Har haft förmånen att få lira tex på gamle pre-Rola greenbacks...gamla gamla Vox Blue mm...
Detta där på bilden? E rent ut sagt det jävligaste jag provat. Mitt "det polska horhuset" i måtto av den gamle Löfving lådan med 4st mkt tidiga Rola G12-H30 i har fått sig en värdig utmanare för första gången,å ärligt sagt.?
Echolette lådan låter bättre.



Här med den moddade L toppen uppepå med sina svarta rattar.
Echolette lådan har en helt obeskrivbar förmåga till närvaro i rummet samt värme. Makalöst. Aldrig hört/lirat på ngt liknande.



Enkelt summerat kan jag säga att det där på bilden...med sina tiltback legs osv låter "dyrt". Dyrt som i SVINdyrt! Det där på bilden..e inget kort på sanslöst välljudande 4 stegad rocknroll.

Nu. Nu återstår ngr ljudklipp.
Det kommer.

Fö.
Har löst en Showstar L topp till.

Även om jag e SÅ JÄVLA NÖJD med hur dessa maskiner låter så....



...gjorde en sista mod på "L;en" idag i form av att jag kopplade av 2st anodmotstånd med varsin 470pF kondning i förhoppningen att lägga ännu mer fokus i presence potten,å svaret e....att det fungerade precis som tänkt. Trodde fan inte det var möjligt för å vara rak,men...jo...det vart en maskin jag trivs ÄNNU bättre med.

Börjar verkligen inse hur bortskämd dessa Klemt;ar gjort mig. E ju fan bluesrock heaven!!.

Skall fråga vännen Björn om vi inte kan fixa till ngr Youtube klipp med dem båda två i det närmaste här. E det utan tvekan värt,å kanske framför allt för att visa poängen med de där helt otroliga ECC-808 flaskorna.