Min Marshall JMP 1986 från 1979 smällde två säkringar häromsistens. Det luktade starkt av bränd plast från ena slutröret efter haveriet, varför jag snabbt kunnat konstatera att nya rör och säkringar (de två minsta på 630 mA stycket) behövde bytas.

Samtidigt tänkte jag att det säkert inte hade varit dumt att byta de där blåa feta högspänningskondensatorerna också - det snackar man ju så mycket om när det kommer till översyn på rörstärkare. Alla på nätet sätter upp stora varningsskyltar mot att som lekman utföra det bytet, eftersom man rätt och slätt kan dö av det, om man inte vet precis vad man gör.

Nåväl! Jag har redan försökt mäta på mina inkopplade kondingars olika poler i alla tänkbara kombinationer, men har inte kunnat få ur mer än några ynka Volt likspänning (<6 V) ur dessa, efter att de vilat ungefär tre dagar med stärkaren i vanligt urpluggat och avstängt läge. Jag har ställt upp tre möjliga förklaringar till detta:

1. Kondingarna hann laddas ur under tiden stärkaren stod oinkopplad.
2. Kondingarna är så gamla och kassa att de inte håller spänningen särskilt länge.
3. Jag mäter helt fel, trots att jag mäter likspänning och förgäves provat alla högre skalor och polkombinationer innan jag till slut fattade att det var så lite spänning det handlade om och ställde in på fjantig envoltsskala.

Detta verkar, tycker jag, rätt så riskfritt ändå. OM jag plötsligt skulle upptäcka att kondingarna visst innehöll 473 livsfarliga Volt skulle jag snabbt, säkert och lätt (?) dränera dessa med ett fläskigt motstånd på 25 kOhm och tunga 10 W (enligt instruktion på http://studentweb.eku.edu/justin_holton/caps_p.html). Är jag rätt ute? Okej...

I det läget behöver jag nya kondingar att byta till. Även dessa skulle jag kolla lagrad spänning innan jag slickade på dem - man vet ju aldrig. Men vad tusan ska jag välja för några? Jag har läst på nåt forum att kondingar med skruvfästen är svårfunna, varför man istället bör köpa andra sorter och borra upp hål och Gud vet vad för jobbigheter. Kan man inte bara köpa likadana igen? Vilka värden bör man välja? Enligt schemat jag funnit ligger de på 50 uF (eller 22? Nä, jag tror 50, eftersom där är tre sådana i schemat, precis som det är tre stora blå kondingar i min stärkare, vilkas värde jag förstås inte minns och inte kan kolla så lätt då stärkaren är långt borta) (schema: http://www.drtube.com/schematics/marshall/1986jp.gif). De som säljs på GMF ligger på 32 uF (http://shop.gmf.se/product.htm?product_id=137386) och likaså de som säljs hos tiptop.se (http://www.tiptop.se/cgi-bin/tillsalu.c ... arkardelar). Funkar dessa bra både vad gäller kapacitans och passform?

För övrigt, vad kan förstärkarhaveriet ha kommit sig av? Kommer skiten att paja direkt igen, trots nya rör, säkringar och filterkondingar? Svårt att svara på kanske, men försök gärna. [:I]

Den tredje kondingen, som sitter ensam jämfört med de andra två som ser ut att sitta i par - vad gör den? Och vad gör de andra två? (bortse från denna fråga om det är för mycket frågor [:o)])

Slutligen, vad kan jag förvänta mig för förbättringar av mitt filterkondingbyte? Minskat surr och brum, men vad mer? Jag har tidigare inbillat (?) mig att stärkaren låtit sämre efter att den spelats ett tag. Kan det ha med gamla kondingar att göra, eller är det enbart för att jag blir lomhörd under repets gång?

Ursäkta den milslånga posten och tack så otroligt mycket på förhand för all hjälp ni kan tänkas orka ge! [:)]

Hejsan, vill inte låta snorkig men jag tycker verkligen att du ska lämna in stärken för service hos någon som kan i förstahand. Visst kan man väl läsa på tillräckligt för att genomföra ett filterkondingsbyte relativt säkert utan risk för att brinna upp, dock så har man bara ett liv och ett felsteg kan räcka. Så tänk verkligen över 5 ggr om du läst tillräckligt både gällande stärkmekande i allmänhet men framförallt grundläggande elsäkerhet innan du dyker in i din stärk. Känns på din post som du är ganska osäker på vissa saker, om du känner så, lämna iväg istället.

Själva jobbet är som sagt jättesimpelt, men felmarginalen är som sagt dålig minst sagt.

Vidare tycker jag absolut att man inte ska ge sig i kast med en sådan operation på en stärk som i förhand har uppvisat fel, iaf inte som nybörjare, en säkring smäller högst sällan utan anledning, bränd lukt är heller aldrig bra =). Det kan bli svårt med felsökning för den som du lämnar in den till om du har rivit och pysslat med den efter haveriet, vilket innebär dyrare reparation.

/Peder

Signature deleted due to offensive remarks

Eventuell snorkighet är ju för min skull, så den är uppskattad även den! Däremot blir jag frustrerad av att inte få göra varesig BIAS-justering eller detta utan att alla ska skrika om dödsfall. Hur fasen lär man sig om man aldrig får göra något? Har alla ni andra gått som lärling i ett år innan ni ställde in Voltmetern på högspänning för första gången? Jag är både vetgirig och tokfattig, varför gör-det-själv-metoden känns väldigt attraktiv...

Säkringar och rör som brinner ja. Är det inte p g a att detta händer titt som tätt utan direkt anledning som folk tar med sig reservrör till gig? Spontant tycker jag det verkar vara samma läge som i mitt fall. Eller vad är det jag missar här?

Tack så mycket för svaret! [:)]

Shoe!

Det går att använda glättningskondensatorer på 32+32uF/500V, men ljudet kommer antagligen att bli något annorlunda (bättre eller sämre är en smaksak).

GMF har 50+50uF/500V (de heter "Ellyt 50+50uF@500V JJ" och har artikelnummer NS 5050). Jag antar att det är sådana som på denna bild, men kolla det med GMF:



LH-Musik har TAD:s variant: Artnr: ELYT50+50/500 <b>http://www.lh-musik.se/</b>



Dessa borde passa i de klämmor som jag antar de nuvarande kondensatorerna är fästa med. Annars finns det passande klämmor att köpa.
_____________________________________________________________________

När det gäller hur länge glättningskondensatorerna håller kvar spänningen: Det beror på hur kretslösningen är, om de laddar ur sig själva när stärkaren är avstängd. Jag har varit med om att kondensatorerna håller kvar laddningen flera månader!!! Personligen laddar jag alltid ur dem med ett motstånd (i mitt fall 47 kohm / 2 W). Jag har en färdig specialsladd för detta som ofta får sitta inkopplad medan jag jobbar med stärkaren.
_____________________________________________________________________

Stärkarhaveriet kan mycket väl bero på något eller några rör. Och visst kan det bli så att rör pajar så att säkring(ar) går. Förhoppningsvis har inget annat pajat och då är det klart bra at ha med sig reservrör och reservsäkringar så att man kan få igång stärkaren igen. Om vi pratar om slutstegsrören, bör (måste) reservrören vara matchade med de som tidigare satt i stärkaren.
_____________________________________________________________________

Att "alla skriker om dödfall" beror antagligen på att det verkligen kan vara farligt om man gör fel i en rörförstärkare. Det beror förmodligen också på att i all amerikansk litteratur o.d. måste de varna om sådant, annars åker de dit om något händer...

Även vi erfarna tekniker har väl lärt oss mycket av att göra... [;)].

<u>Men, du gör det helt på egen risk!!!</u>
_____________________________________________________________________

Alla glättningskondensatorerna är, typ, för att ta bort brum. Eller rättare sagt för att se till så att den likriktade växelspänningen ska bli en jämn likspänning.

Så här ser spänningen ut efter likriktaren, om det inte är några glättningskondesatorer:



Inte bra! Likspänningen ska vara jämn och fin, som ett rakt streck, glättad, ha en glatt yta. Det är i huvudsak för att fixa det som glättningskondensatorerna är till för.
_____________________________________________________________________

Egentligen bör man byta alla elektrolytkondensatorer i gamla förstärkare. Jag vill helst byta alla i stärkare som är äldre än 25 - 30 år.
_____________________________________________________________________

Om att justera bias går att läsa bl.a. här:
<b>http://shop.gmf.se/forums/index.php?act=ST&f=12&t=59&s=ff13780201dcc15b5a9f17f1ac2eef14</b>
Där finns även en del länkar till andra websidor med bra eller kanske nödvändig information.
_____________________________________________________________________

Sven-Johan
Rörförstärkartekniker

Man tar på sig ett ansvar om man ska ge en steg för steg instruktion hur man ställer bias till en som inte kan någonting om elektronik. Spänning, ström, resistans och effektutveckling är något man borde kunna först. Och inte bara för den personliga hälsan utan även för förstärkarens hälsa. Tar man sig lite möda att lära sig lite grunder så kan man lätt snappa upp hur man ställer bias men om man inte är intresserad av att lära sig det blir även risken att man gör fel väldigt stor.
Sen ser det väldigt olika ut i olika stärkare hur saker sitter så det går inte direkt ha en bild med mät här utan man måste kunna hur slutsteget är konstruerat för att det ska gå smidigt.
Alternativt finns det såna där saker man tryker ner i rörsockeln mellan sockeln och röret men kräver fortfarande att man fattar hur man mäter och hur man räknar ut ström och effekt från sina mätvärden och fattar hur man ska vrida på biaspoten utan att allt går åt skogen.
Att novisen lyckas fucka till det mest simpla är inte så jädra ovanligt. Fast det är ju givetvis olika från person till person men hur ska man kunna veta liksom.


Nog om det..

Det är många stora frågor du tar upp här.

<b>Safety - några ytterligare kommentarer</b>

Ingen här vill medverka till att någon skadar sig eller i värsta fall trillar av pinn. Genom att vi är på ett fora, inte fysiskt närvarande och kan ingripa vid livsfarliga förfaranden, känns det som en nödvändighet och skyldighet att bromsa om man känner att den som ställer frågor eller ska börja mecka inte har full koll.

Jag vill ogärna medverka om syftet med någons meckande äratt snabbt spara lite slantar på att slippa lämna till service (â€Â

Det är som sagt det här med att de flesta känner visst ansvar, som Johan nämnde, som gör att alla i första hand råder de färska rörpularna att lämna bort. Min högst personliga åsikt är att steg för steg instruktioner kan vara helt ok att lära sig lite pulning, men jag vågar inte ge dom då mina pedagogiska förutsättningar säkerligen skulle resultera i ett svart finger för den som försöker följa dom. Det är lätt att glömma nämna något som man själv tar för "självklart" vilket skulle kunna resultera i tråkigheter.

Ta ditt filterbyte till exempel, lätt att glömma nämna att kolla polaritet på lytarna, för mig är det liksom självklart men är det för en nybörjare som kanske inte har sett en konding? Har aldrig fräst en kanna själv men jag misstänker att det blir en ganska redig smäll.

Hur som helst, visa intresse för att lära dig så kommer som sagt de flesta vara mer än villiga att dela med sig, det är roligt att få dela med sig av det lilla man har snappat upp i sitt högst begränsade skalle, men man vill vara säker på att man inte ställer till det för någon med sina råd.

När jag började för något år sen startade jag upp med att ställa ca 1000 dumma frågor på gammla planket, säkert så pass dumma att de flesta gammla rör-rävarna ansåg att man nog var lite "eljest". Men man vill vara säker innan man ger sig på något nytt, något som man "trodde" sig kunna. När man får svaren från de som kan inser man snabbt att man inte är så "troende" längre. =)

Men som sagt, de flesta av dom hjälpte mig med mina dumma frågor och man lär sig eftersom. Det som jag hade mest nytta av var mitt andra bygge, otroligt nyttigt. Tog hem ett Madamp kit, billigt och fantastiskt bra dokumenterat kit, jag rekomenderar alla nybörjare som mig att starta upp med ett bra dokumenterat kit.


/Peder

Signature deleted due to offensive remarks

Ja, de där verkar kanon. De har dem dessutom än billigare på tiptop. Ska beställa rör och kondingar från dem tänkte jag.


Naturligtvis gör jag det! Jag lovar dessutom att inte göra några vilda chansningar alls. Jag gillar att leva och jag hatar att få stötar.


Jag har faktiskt koll både på hur en likriktarbrygga och hur en kondensator jämnar ut spänningen. Jag visste bara inte att det var det som gjordes just här. Men bra! Då förstår jag hjälpligt! [:)]


Finns det fler elektrolytkondensatorer värda att byta när man ändå är igång? Jag känner själv för att ta det kapitlet för sig. Jag vill nog inte göra för mycket på en gång eftersom det gör risken större att göra fel nånstans.

Tack Sven-Johan! Utmärkt hjälp! [:)]

Tack Peder och Tubis för era råd och synpunkter! Jag förstår att folk inte vill känna sig ansvariga för någon annans olycka. Därför vill jag trycka på att jag inser de stora riskerna och att jag kommer att vidta alla försiktighetsåtgärder jag kan för att undvika missöden. När ni ger mig råd och tips på det här viset manar ni mig inte till att göra saker jag inte kan hantera, utan ni minskar helt enkelt riskerna jag utsätts för genom att informera. Jag skulle nämligen ge mig på allt detta även utan den här trådens hjälp, vilket troligen hade varit farligare.

Polaritet är väl ganska enkelt när det kommer till dessa jättekondingar, eftersom det är en jord och två... ja, vad säger man? Pluspoler? Svårt att missuppfatta. Värre är det med mindre kondensatorer, tycker jag, där man måste hålla koll på markeringar eller vilket ben som är längst. Jag har på flit haft fel polaritet på en kondensator en gång, för att se vad som hände. Och trots dess ringa storlek blev det en riktig smäll. Som en treöressmällare, ungefär. Då kan jag bara föreställa mig hur en 500 V-kondensator skulle bete sig...... [:0][B)]

[quote="Izzy"]
Jag vill ogärna medverka om syftet med någons meckande äratt snabbt spara lite slantar på att slippa lämna till service (â€Â

Sen kan jag åtminstone NÅGOT om elektronik, även om det kanske inte verkar så på mina inlägg. Jag kan Ohms lag bättre än Fader Vår och jag vet hur man mäter ström, spänning, skillnaden mellan serie- och paralellkoppling, transformatorer, halvledare, transistorer, fasförskjutning i växelströmskretsar, ratta oscilloskop, löda på rätt sätt och med rätt utrustning och annat grundläggande.

Dessvärre räcker det ju inte riktigt för att förstå allt i en rörförstärkare eller knappt ens en enklare radio, men jag har i alla fall hyfsad koll på elektronröret. Jag behöver nog bara öva och pröva mer, under så säkra förhållanden jag kan. Och alla ni hjälpsamma gör saken så mycket lättare. Tack!

En enkel fråga: Säkringarna som brunnit är märkta 630mA L. Varför "L"? Borde de inte heta "T" (för de ska väl vara tröga?)?

Vad jag vet är T- och L-säkringar samma sak, T står för träge (tyska för långsam, trög), L för "low breaking capacity". Långsamma säkringar från två olika språkområden med andra ord!

Att det finns en skillnad mellan 32 och 50 mikrofarad håller jag absolut med om! Du kan också med fördel behålla standardvärdet 50+50mfd/500volt som första burk i kedjan, och sedan minska som Gunnar/Izzy är inne på.

Varje bägare innehåller två elektrolytkondensatorer med en gemensam jord: Första burken med innehållet paralellkopplat till 1x100 mfd matar utgångstrafots centertapp och EL34:ornas anoder. Den andra burkelektrolytens ena kondensator matar skärmgaller, kondensator/burkhalva nummer två matar fasvändarröret (en 12AX7:a.) Den tredje burken matar dels ingångstegen (en 12AX7:a) med en elektrolyt, dels drivsteget till tonkontrollerna (en 12AX7:a) med elektrolyt nummer två.

Tack! Det hjälpte mig faktiskt förstå kopplingsschemat bättre. Kanon! Det sitter en s k choke mellan utgångstrafons centertapp och slutrörens anoder. Vad gör en sån, tro?[:)]

Ger ytterligare filtrering av B+ matningen till slutrören (och givetvis fasvändare och försteg). Exakt hur coken verkar i förhållande till kondingarna kan nog någon annan svara på.

En del stärkare saknar choke. Då brukar man ha ett biffigt effektmotstånd i serie med B+-linjen på kanske 100 ohm, ungefär samma resistans som finns i en choke. Varför man väljer choke i vissa fall och effektmotstånd i andra vet jag inte. Choken är dyrare förstås. Men även hypade konstruktioner som Trainwreck Express saknar choke.

/Gunnar

EDIT: Aiken igen...

http://www.aikenamps.com/Chokes.html