Jag tycker vintern och våren gått väldigt smärtfritt förbi. Kanske mycket tack vare en så tidig vår. Vintern blev kortare och kändes inte sådär lång och mörk som den annars brukar vara. Jag har väl haft mycket att göra på jobbet också kanske, så veckorna har flygit fram.

Men nu i fredags kände jag verkligen att proppen gick ur. Jag vill ha semester! Jag kommer i mitten av sommaren gå på en längre föräldraledighet också, så det är väldigt mycket ledighet som hägrar.

Igår var det första gången jag verkligen kände att "-imorgon vill jag INTE gå till jobbet!".

Någon annan som längtar till hängmattan och börjar bli less på jobbet?

Ska du ta hand om barnet/barnen i hängmattan?

Tänk att det ska jag. Iallafall när det är varmt ute. Jag inhandlade en gigantisk hängmatta som åtminstone rymmer en vuxen och 2-3 kids. Rekommenderas!

Coolt! Blöjbyten i hängmattan också?

Tja, gräset är alltid grönare. Själv gick jag ofrivilligt på "semester" idag men hade bra mycket hellre jobbat.

/Niklas

Bullshit!

Gräset är inte grönare på andra sidan.
Det är bara ditt tankesätt som speglar din åsikt.
Som du sår får du skörda.

Själv har jag 6 veckors betald semester med start 1:a Agusti.

Föräldraledighet, finns det nåt mer missvisande ord i vårt språk? Visst, för all del så går man inte till sin inkomstbringande sysselsättning men LEDIG är man så fan heller. Jag brukade säga att jag bytt till en betydligt kortare chef!

Men mer allvarligt, hoppas du kan ta tillvara på den tiden och njuta lite. Vad gäller ditt jobb så kanske du kan få perspektiv som du idag inte har när du står mitt i allt. Ett utmattningssyndrom är inte att ignorera, ta hand om dig så du slipper värre grejer.

Jag har också en hög belastning på mitt jobb nu, mycket tråkigt administration som jag bara avskyr att göra, trots att jag gillar mitt jobb egentligen. Tack och lov har jag bra kollegor som hjälper till men det är ändå svårt att lägga på andra mer när de också har för mycket. Men om man delar på problemet så blir det lättare oavsett vad man gör rent praktiskt. Det är tufft nu, vi vet det men vi gör det vi kan utifrån förutsättningarna.

Matte

ja, F-ledigt kan verkligen ge en perspektiv på saker och ting. Jag gör det för tredje ( och sista?) gången, så jag vet väldigt väl vad som väntar.

Jag är en rätt planerande människa och tog det här jobbet med inställningen att ge det två år för att sedan utvärdera. Till sommaren har det gått två år och det bidrar säkert till känslan. Det är ett chefsjobb med ett rätt invecklat upplägg på olika orter. Det har verkligen varit två intensiva år som tagit mycket på energin. Yrkesmässigt har det varit ett steg i rätt riktning, men det kanske inte är arbetsplatsen jag vill ge 10 år av mitt liv. Då kommer jag nog ut på andra sidan väldigt gråhårig.

Semester? Gärna!

Min semester ska vara inlämnad i februari för hela året. Eftersom det är osäkert att få beviljad sommarsemester så har jag de sista 15 åren tagit 3 veckor semester i sep/oktober, några dagar vid jul (ca 4-5) och några dagar i maj (ca 4-5). Så jag har inte haft mer än 3 veckors frivillig sammanhängande semester sedan jag slutade skolan 1990.

Att vilja gå på semester. Jo tack, efter blivit hotad, bespottad och trakasserad på jobbet. Att ständigt ha höga krav och chefer som inte riktigt förstår vad verksamheten går ut på. Att bli klassad som utbränd av sin företagsläkare "men det är inget skäl för sjukskrivning" så jag fick ta semester i stället (ofrivilligt fick jag ta ut mina 40 dagar som jag sparat för en Asien resa) de gick åt för min "sjukskrivning". Detta var 10 år sedan, går utbrändhet över när man jobbar, dessutom hårdare?

Fast jag är ju bara en latmask som är arbetsskygg. Det sade en tidigare chef.

På mitt jobb finns inte vinter/sommar/höst i arbetet. Men att sitta under ett äppleträd och läsa en bok är en dröm jag haft i många år. Troligen helt ouppnåelig.

Tjoho

Finns inte möjligheten att byta jobb?
Det låter inge vidare det du beskriver.

Ja , samma med semester och helger , har man som jag 3 hyperaktiva grabbar 5-10 år så blir det ingen vila direkt,
det är fullt ös från 6 på morgonen till 8-9 på kvällen.

Jobbet känns som rena avslappningen i jämförelse.

Efter semestern är man på gränsen till utbränd (heter utmattningssyndrom numer)

Till Thomas: Det finns lagstiftning kring semester och hur den ska/får tas ut, går inte att kringgå.

+1 på den!

Jo visst finns det. Men med kollektivavtal och andra små undantag så kan man inte bli garanterad att få sin semester när man vill. Dvs de kan flytta på den. Om jag nu har en resa på gång 1/8 och söker semester veckorna där omkring. Så visar det sig att personalläget är tight (alla vill ju vara lediga på sommaren) så flyttar de min semester. Då ryker min resa. I stället för att bråka varje år och tjafsa så väljer jag då att ta semestern på hösten då ingen annan vill ha. Bara så jag kan vara garanterad de datum jag vill ha. Det var en kille som fyllde 40 hans fru ville överraska honom med en resa på födelsedagen. Hon kontaktade företaget och berörda personer om att ge honom semester några dagar. Det var njet, det gick inte alls. Så det vart ingen överraskingsresa.

Ett tag körde de på linjen att hade du sommarsemester ena året så kunde du få vara utan året efter. Samma med julsemester etc.

Byta jobb? Jag har ingen utbildning överhuvudtaget, samt 20 år i samma bransch. Plus det att jag vill flytta från storstaden då jag har ruttnat på folks attityder och små egenheter. Jag skulle vilja börja skriva mer än vad jag gör. Jag skulle kunna skriva små minnen från mina år på jobbet. Problemet att jag kan inte jobba kvar om jag ska göra det

Semesterlagen är konstruerad efter vårt klimat man har rätt att ha 4 veckor av 5 under sommarperioden och 3 i sträck.
De allra flesta företag (utom delar av servicenäringen) har därför mindre behov av personal under den perioden.

De som har konstant eller utökad verksamhet , som tex sjukvården, där får man ta in vikarier och inhyrd personal under sommaren
alternativt betalar man ut extrapengar till de som väljer att ta ut på hösten istället.

Däremot julledigheter och sånt är det ju inget man har lagstöd för att vara ledig , utan det får ju förhandas år från år som Du beskriver
Kontorsanställda har nästan alltid ledigt 'röda dagar' men i sjukvården finns inga såna. Däremot får man oftast högre lön att jobab storhelger så
min fru jobbar nog typ varannan jul/nyår/midsommar i alla fall.

Verkar vara sjukt dåligt företag du arbetar för.


Kollektivavtal kan aldrig ge sämre villkor än lagen , bara bättre. Sen finsn vissa regler kring hur man får ansöka och hur det får flyttas
men om et företag missbrukar det brukar det straffa sig då folk lämnar.

I vårt klimat är det en självklarhet , tycker jag , att kunna få semester på sommaren, alla har inte ens råd att åka utomlands och att då tvingas jobba
hela sommaren och få semester i November är inte acceptabelt.

Japp serviceyrke. Man får ledigt på sommaren, men inte garanterat när du vill. Men den semestern skall vara inlämnad i februari. Annars är det regeln att om du lämnar in din ansökan 2 veckor innan datumet du vill ha semester så bör den bevlijas. Men om jag skulle vilja vara ledig midssomar så är det ingen garanti. Framför allt inte om någon skulle komma nu i maj och önska vara ledig över midsommar tex så är risken stor att semesteransökningen blir nekad.

Det är ett speciellt företag jag jobbar på. Den avdelningen (kan vi kalla det) som jag jobbar på hade tidigare totalt 110 personer. Nu är vi nere på 85 och gör exakt samma arbete. Vuxna personer gråter i matsalen, många har problem med magarna etc pga stress. Några blir sjukskrivna pga "utmattningssymptom".

Jag behöver verkligen semester nu. Men det är bara 4 månader kvar

bara 4 månader kvar

Dålig ledning som inte infört ett system för semesterplanering!

Det första man gör i så fall är att byta jobb. Går inte det så får man kriga för sina rättigheter men det brukar inte vara lättköpt
Får Du igenom något så syns det i nästa löneförhandling osv...

Har inget bra recept på att förändra ett dåligt företag som inte VILL fullfölja sitt ansvar/lagar.

Att sluta ett jobb kan kännas otryggt och jobbigt, inte minst ekonomiskt. Det kan också kännas jeffligt bra! Det kan också leda till nya möjligheter man aldrig tänkt på innan. Jag vet av egen erfarenhet.

En dålig arbetsplats på ett dåligt företag kan förkorta livet 10-15 år eller mer. Livet är redan för kort för att stå ut med skit från chefer och andra egoister.