Kanske en lite märklig fråga men har funderat lite själv på det under dagen då jag tidigare idag fick veta att en bekants dotter, 1 år gammal, igår blev ganska illa biten i ansiktet. Hunden ansågs väldigt barnvänlig och pålitlig, har aldrig tidigare visat några som helst tendenser till att va aggressiv. Hade tydligen gått till som så att hunden låg o sov, flickan stod o tittade på hunden, men hade på något sätt snubblat till o landat på hunden så hunden hade väl blivit rädd och gått till attack o högg 3 gånger i ansiktet, riktigt djupa bett och eftersom det var såpass illa som det var menade läkare och polis att hunden hade verkligen attackerat för att döda men fick som tur var inte grepp om barnets hals. Vet inte än om barnet kommer att få bestående men eller ärr av händelsen. Får hoppas att det läker väl..

Så tillbaka till min fundering, hur pålitliga är egentligen hundar? Man hör hela tiden av hundägare att hunden älskar barn, den är inte farlig etc etc, och det var just så denna hunden ansågs vara... Jag har aldrig ägt hund själv, kommer heller inte att göra det pga allergi, men jag har barn, och bekanta som har hundar... därför min fundering.

Hundar är väl ungefär lika pålitliga som norrlänningar Dvs det är högst individuellt. En bra tränad och trygg hund biter inte ngn i ansiktet, det är min bestämda uppfattning.

Jag är ingen hundspecialist, men jag har i alla fall mångårig erfarenhet av olika typer av hundar, stora som små

Hundar är djur så svaret är nej, du kan aldrig lita 100% på en hund.

Jo men bra tränad och trygg var det ju vad denna hunden skulle va. Jag har inga detaljer tyvärr i hur pass väl underbyggt det är, vet heller ej vad det är för ras.

generellt skulle jag aldrig låta mitt barn komma nära små hundar dvs typ taxar o sånt dem är oftast otränade av sina ägare o biter o skäller o gör utfall mot våran pyrehund...
skulle aldrig oroa mig för min pyrre .. en normal renrasig pyrrehund skulle aldrig bita ett barn.. dock så måste man låta dem besikta bebisen .. så när jag kommer hem på onsdag-lördag nästa vecka så blir det att låta hunden bekanta sig med bebisen.. o lukta o så... sen kommer han beskydda den bebisen mot alla faror

Hmmm... På motsvarande sätt kan man ju säga om stora hundar att man aldrig kan lita på en stor hund i sällskap med en baby.. Stora hundar ägs ju ofta av knarkare, fyllon och folk med litet självförtroende. En stor hund kan dessutom göra så väldigt mycket större skada än en liten vid ett anfall..

Själv tycker jag dock inte att man ska generalisera alls, vare sig det gäller hundar eller människor

Lite intressant det du säger för det var ju vad som sas om denna hunden också, att den skulle aldrig bita ett barn, och barnet i fråga var väl bekant med hunden då dom ofta varit hundvakt o så för den. Vet också att det finns god kännedom om hundar i familjen då dom tidigare haft hundar som varit väl tränade och lydiga.

Om händelseförloppet var som beskivits ovan är det inte hundens fel, värsldens snällaste och lugnaste hund (vilket det dessutom verkar ha varit) kan få spel i en sådan situation. Det är ett djur som, oavsett hur lydig och väldresserad den är, i tillspetsade situationer går tillbaks till sina instinkter.

Man kan inte lita till 100% på en hund, blir den trängd eller påhoppad på det sätt som beskrivs kan den anfalla. Det gäller alla hundar.

Hundar och barn ska man vara extra försiktig med , dels är de mindre barnen precis i ögonhöjd för en större hund , sen händer alltid knasgrejor som att dom ska gå fram till hunden i ett begränsat utrymmer, kryper till dom eller snubbla/trampar på dom. De flesta vuxna (inte alla tyvärr) förstår någorlunda grundläggande beteende , tex att man inte lägger sig ned och stirrar en rotti i ögonen och låtsasmorrar, drar den i svansen och dylikt.

Att få en liten människa rakt på ryggen när den inte är bererdd kan mycket väl utlösa ett anfall.

Sen varierar det ju från hund till hund och man vet s a s ungefär hur den beter sig.

Jag lämnar personligen aldrig ungarna och hundarna själva i huset. Även om dom tidigt fostrats att agera rätt så blir det ofta fel ändå ibland.

Det kan vara en hur snäll och barnvänlig hund som helst , men i fel situationen reagerar den aggressivt, ofta blir det bara ett morr som markering och den går därifrån, men man kan aldrig veta säkert.

Det är väl också just på grund av hundars opålitlighet som lagstiftaren ansett att hundägaren ska ha ett strikt ansvar i alla lägen, dvs de är såpass opålitliga (även om de är tränade) att man i princip alltid måste ha uppsikt över dem.

Jag har själv blivit biten rätt ordentligt av en hund som aldrig tidigare visat någon form av aggressivitet. Hunden var på besök hos oss och låg och sov under soffbordet, vilket jag missade totalt, jag råkade trampa ner på honom rätt ordentligt när jag skulle sätta mig i soffan och han högg till.

Jag tror det är svårt att träna bort beteenden som framkommer vid rädsla/panik. Ingen levande varelse är 100% pålitlig.

Tack för all input, visste att det fanns en del hundägare här och var lite intresserad av eran syn på det hela.

du skriver att läkare och polis på plats menat att hunden bet för att döda. Det tycker i alla fall jag tyder på att just denna hund har ngt fel i huvudet. (husdjurs)hundar biter (eller snarare markerar) för att skydda sig, markera revir eller i rädsla. Inte för att döda. Det finns förvisso hundar som tränats i att döda, hugga mot strupen etc men det är ju en helt annan sak

Mitt barnbarn fick ett morrning en av de första gångerna han skulle umgås med min hund lite mer närgånget. Sjäklvklart var jag på plats och markerade direkt och bestämt att detta inte var ok. Efter det var det inga problem. Alla hundar försöker sätta sig i respekt hos nya medlemmar i flocken, oavsett om det är andra hundar eller människor. Det gör hunden genom att markera med skall, morr eller luft-hugg. Däremot biter den inte för att döda, det är det vilda hundar som håller på med.

Hur pålitlig hunden är eller "tros" vara är ett ägaransvar till 100%
Man lämnar aldrig ett barn/hund ensamma eller i närheten av varandra -då mindre barn oftast inte fått lära sig att vara försiktig eller respektera hunden/hundarna.
Här ligger ett föräldraansvar -föräldern ska ha koll på sina barn och hundägaren ska ha koll på sin hund.

Att en hund går till angrepp finns det säkert många anledningar -hunden kan vara sjuk/skadad eller känna sig trängd.
Jag har själv hund och har haft ett antal hundar. Blivit hundbiten ett antal gånger och då har det oftast varit mitt eget fel.

Flera kloka inlägg i tråden. Är absolut ingen expert vad gäller hundar men har för närvarande 4st samt har fött upp ett antal. Olika raser är avlade för olika ändamål/syften. Därför kan man i en del raser få på köpet ett antal egenskaper som under rådande omständigheter kan vara olämpliga och ytters obehagliga taget ur sitt sammanhang. Vad jag menar är typ rätt hund på rätt plats. Det värsta som kan hända är när ett barn blir bitet men nästan alltid finns det en anledning till varför hunden gått till attack. OBS jag vill inte på ngt sätt försvara dessa angrepp utan bara konstatera att det händer i princip inom alla raser där individer lever ihop med barn. Och visst kan en hund vara "barnvänlig" men det är ett rovdjur vi snackar om även om lång tid av hård avel har gjort sitt så är det fortfarande i första hand ett djur. Hunden lever ju i ett rangordningsystem och i stort sett alla hundar strävar efter att vara en del av denna rangordning. Med barnen är begreppet för en hund lite mer svävande, dom luktar och ser ut som människor men uppför sig oftast som tja, barn. Sedan ett annat problem är att många människor förmänskligar sina hundar och låter dom leva som en i familjen med samma friheter som om det vore ett barn och då blir det ännu lättare problem, speciellt om man har en viljestark ranghög hund som gärna vill vara högt upp i rangordningen. Så mitt svar på frågan är att det går inte att lita till 100% på någon hund. Jag skulle tex aldrig lämna dottern ensam med några av våra vovvar även om sannolikheten att något skulle hända får anses som väldigt låg. Mest för att jag inte litar på dottern och vad hon skulle hitta på mot hundarna. Det är dock minst lika viktigt att dressera barnen i deras kontakt med hundar som tvärtom.

I detta fallet var både förälder och hundägare i närheten, att ett barn snubblar går ju på ett ögonblick o likaså hundens attack.
Såvitt jag förstått skedde allt väldigt snabbt utan att någon hann reagera.

En vanlig villfarelse hos många är att hundar har förmåga att tänka, ungefär på samma sätt som oss människor. Men så är det inte. En hund handlar helt och hållet på instinkt. Orsak-verkan. Det spelar ingen roll hur snäll och barnvänlig en hund är, när den sover eller vilar har den alla sinnen på helspänn. Ett överraskningsmoment får hunden att avvärga "hotet" på bråkdelen av en sekund. Därför ska man ALDRIG närma sig en hund som ligger och vilar.

Nu var det här, som det verkar, olyckliga omständigheter. Vem kan förutse om ett barn snubblar och ramlar på en vilande hund? Det normala, i ovan fall, hade dock varit att hunden markerat. Inte att den attackerar. Om jag hade varit hundägare, hade jag låtit avliva hunden. För lika snabba reflexer som den har att försvara sig, lika snabb uppfattningsförmåga har den normalt, att den avbryter sitt försvar när den upptäcker att hotet inte är ett hot.

Hundens agerande i det här fallet tyder på osäkerhet. Det är min uppfattning.

Man ska alltid passa sig för hundar. Mina barn får inte gå fram o klappa nån hund.
Hundägare som inte plockar upp hundbajs borde avlivas är också min åsikt.

visst ska man plocka upp efter sin hund (om man inte är i skogen då), men minst lika självklart borde det vara att ryttare plockar upp efter sin häst.. Det har jag aldrig sett ngn ryttar göra tyvärr

Eller elefantägare

Hundar kan man inte lita på till 100%.
Det är därför det finns koppel.
Så enkelt är det.

Jag älskar djur, men min autistiske son har annan erfarenhet. Bla biten av "snäll hund".

Hundar triggas av autistiska personer.
Flertalet gånger har hundar kommit springande från ingenstans och gjort utfall mot min son.
Långt efter kommer ägaren med kopplet i näven och skriker - "Han är inte farlig".

Jag älskar fortfarande djur, men snart sitter det där kopplet väl åtdraget runt ...
Nåja.

Det är i mitt tycke stor skillnad på avföring från en häst och en hund, växtätare har inte alls lika äcklig skit. Dessutom är det rätt ovanligt att hästar springer omkring på allmänna gräsmattor och trottoarer och skiter.

min hund skiter bara i skogen och i diket. Hästjävlarna här omkring skiter på mina gångvägar Visst är det skillnad på skit och skit men jag har alltid förundrats över att det verkar vara OK att en häst skiter var som helst, det stör mig lite.. (nej jag är ingen hästägare

Min hund litar jag på, människor däremot, nah, igår när jag lekte med hunden i parken där jag bor satt det ett gäng och glodde på, efter en stund rullade en kille fram i sin rullstol och började skälla på mig för att jag lekte med hunden där barnen leker och spelar fotboll, det är ju äckligt skrek han, hundskit & piss där barnen leker!
Jag blev så paff att jag hamnade i försvarsläge och började... men jag plockar ju upp skiten om hon nu gör nåt här och... då kommer hans flickvän fram och skriker kan du inte läsa, det sitter ju en skyllt med hundar förbjudna där borta på lekplatsen (flera hundra meter bort, mycket riktigt på en lekplats), ja, så det där gick de på en bra stund.
Efter en stund bad jag dom ringa snuten så att vi kan göra upp med lagen bara för att få ett slut på det, vad jag vet så är det inte förbjudet med hundar i en allmän park, men det var de inte intresserade av, de ville bara skälla och vara otrevliga.
Till slut blev jag förbannad och bad dom dra åt helvete... då skulle han i rullstolen börja slåss, hur slåss man med nån i rullstol, det går ju inte, så jag gick därifrån med dem skällande i hälarna?
Det grämer mig att jag fick ge mig, fan jag får väl vara i parken och leka med min hund om jag känner för det, hon var kopplad och är en liten cairn terrier så jag fattade inte nåt.
Nä, jag litar mycket mer på min hund än på människor!

Finns en hel del djurhatare där ute , själv blir jag faktiskt lite på vakt om någon inte gillar djur, kan ju vara en baserat på en dålig erfarenhet, annars vet jag inte vad det är som triggar dom , inte är det bajset i alla fall det är bara en ursäkt.

Hur man slåss med någon i rullstol? Det handlar liksom om att komma runt, att ta rullstolen bakifrån och se till att få upp farten ordentligt och sedan släppa taget. Det brukar funka bra. Att vuxna sitter i parken på dagtid är heller inget bra tecken...

/Ulf

Människor bajsar också i parker , men det blir det inga rubriker eller insändare om , jävligt äckligt dock.

Så om Du bajsar på fyllan , se fan till att ta upp efter dig !

Synd att man aldrig kommer på såna geniala lösningar när man är mitt uppe i det så att säga

Kan komma på mig själv i affären, när jag skall ta upp något ur jackfickan så får jag en (tom) bajspåse i handen. Ett gissel för oss hundägare. Man är liksom alltid laddad med hundpåsar.

/Ulf

en tråkig historia det där med hunden som bet flickan i ansiktet
men jag tycker verkligen inte att den borde avlivas eller så.

är det hundens fel att någon trillar rakt över dom när dom ligger och sover?
det är precis sådär man inte ska göra med en hund.

själv älskar jag hundar.
jag har ingen egen nu men jag passar min familjs hund ibland och jag la upp flera fina bilder på han i hundtråden här nyligen.

sen är ju förövrigt folks små-barn oftast långt jobbigare än hundar.