Har haft en vecka i Sarek så jag missade ju den hektiska troll- och hacktiden på bojen till en början... Men, jag lägger upp några bilder här på en kanonvecka som var både ansträngande och underbar. Drygt 9 mil med packning blev det till slut.
Ingången till Basstavagge på måndagmorgon. Molnen var låga och det luktade regn i vinden.
Men, nått större regn blev det inte och nu hoppar vi till dag två där vi ser den vackra Tjågnårisjåkken komma ner från Tjågnårisjegna. Vi har nu vandrat ca. 3 mil.
Vy över Skarja där Rahpajåhkå börjar och rinner ut innan den blir den mäktiga Rahpaädno (Rapadeltat). Fortsatt kanonväder.
Ravinen där både Smajilajåhkå och Mikkajåhkå rinner. Kortet taget vid bron på väg över till Smajilaträffen.
Tältplats vid Smajila. Toppen ni ser längst bak är Sarektjhåkkå är Sveriges 3:e högsta topp bakom Kebnes syd- och nordtoppar. Det är lite av målet av trippen. Hyfsat väder nu men fortfarande ligger molnen och täcker en del av toppen. På bild även min sambos far och bror.
Efter ca. 2,5 timmar. Molnen har skingrat sig och nu har vi knatat upp till glaciärtungan på den mäktiga Mihkkajgna. På med stegjärn och bestämda kliv uppåt.
Bild från ca. 1850-1900 meters höjd. Man ser över hela Sareks majestät. Vi har nu gått 4 km glaciär, givetvis ihoprepade eftersom det var rätt mycket snö som dolde sprickor och glaciärbrunnar samt klättrat en i mitt tycke jäkla brant.... Tyvärr var vi tvungen att avblåsa toppen eftersom vi inte kände att vi hade ork att klättra dom sista 200 höjdmetrarna säkert då det är ren klättring i stenröse då.. Men, men....det kommer fler chanser...
Rätt talande bild av mig morgonen efter klättringen. Jag överbelastade och fick "löparben" i vänster knä och fick i princip gå ner enbent hela vägen. Tom i blicken och fullständigt utan energi vaknade man upp....
Men, men...med lite rejäl stretching och massage av lår och vad är man på G igen. Nu Ruothesvagge där vi hade renar efter oss i princip hela vägen.
Fikapaus vid den gamla Kisuriskåtan som förfallit en del. Torven har ramlat ner från sidorna på den. Kåtor och renvaktarstugor har inte samma funktion sedan Samerna började använda skoter och helikopter i deras arbete.
Sista tältkvällen i underbar sol. Nu är det bara ca. en mil kvar tills man går över Sareks gräns till Padjelantaleden. Från vildmark till autobahn....
Skäggig har man blivit och med den mest svåruttalade jåkken bakom sig... Sjnjuvtjudisjåhkå.
Ahkka i full prakt. Kanske nästa projekt att ta nån topp där. Stor, vacker och ligger i Stora Sjöfallets nationalpark på väg till slutdestination Akkastugorna.
Ofattbart att folk har vadat denna gammalt tillbaka..... Vuojatädno forsar som ett monster.
Hemma igen, och med en stortå som har sett bättre dagar. När jag gick nerför Sarektjhåkkå så lyckades jag sparka in vänsterfoten i ett antal stenblock...och här är resultatet..... Men, i skrivandes stund så är den nästan helt okej och man har bara ett tånagelsbyte att vänta.
Andra gången för mig i Sarek och jag känner mig bara ännu mer tagen av dess storslagna natur och vildmark. Har redan börjat fundera på en ny resa....
/Emnitec
*Det som är gratis smakar bra, stjäl mat från bordsgrannen*
<font color="green">If you can bend it you can mend it, if you can't mend it don't bend it - just make shure it's a Fender, Bender!</font id="green">
The beat goes on and I´m so wrong