Semestertider nu ju, som alla märkt. Alla då, utom dom som planerar våra leveranser.
Tycker att det inte borde vara så svårt att se hur läget ligger...
...dessa stationer har vi bemannade med dessa personerna under de här veckorna...
...alltså får vi se till att planera leveranser med de förutsättningar vi har.

Men nej. Så nu ligger företaget pyrt till med en leverans, som redan blivit framflyttad en gång.
Idag kom min närmaste chef (ja, jag jobbar min 2:a vecka efter semestern) och ville "stämma av"
hur vi låg till med arbetet i min del av produktionen, där jag kommer jobba ensam ett par veckor till.

Vi diskuterade, och han undrade till slut om jag kunde tänka mig jobba övertid vardag eller i helgen
för att kunna leverera på tisdag. Företaget vill väldigt gärna undvika straffavgift för försenad leverans,
så jag undrade: "Hur mycket är det värt för företaget?" Han svarade lite motvilligt, att det är väl värt
mycket, men han nämnde inga summor. Pratstunden slutade med att han sa att jag kunde tänka över
hur mycket jag tyckte det skulle vara värt, och återkomma.

Leveransen har ett värde på runt 750k SEK, jag har ingen aning om vad en straffavgift för försenad
leverans kostar.

Hör till saken, att sedan ett år tillbaka, då neddragningar skedde, så är man notoriskt dåliga på att planera en schysst produktionstakt.
Och det ansvar som tjänstemän och ledning inte tar, det har hamnat i produktionspersonalens knä.
Så vi är alla bra trötta på det hela och stämningen är inte bra.

Har nå'n av er Bojare varit i liknande situation som jag, och hur gjorde du då?

/Mats

Har Ni kollektivavtal på företaget så framgår ju övertidsersättningen där, det är minimum.

Sen kan företaget alltid betala mer om det är kort varsel,
speciellt viktigt osv.

Vissa arbetsgivare byter hellre ledig komptid än betalar ut cash.

Att utnyttja situationen är inte bra om man vill ha ett långsiktigt förtroende , gäller båda parter.

Det är nog en realitet för alla som i dag fortfarande har ett jobb att gå till. Alla företag utan urskiljning har drabbats av effektivitets-noja, det ska "slimmas", "spännas bågen", "sättas upp spännande mål" i all oändlighet, man tror att vinst skapas genom nerskärningar!
Hotet om straffavgift var väl företaget medveten om när kontraktet för leveransen skrevs? Följaktligen så har dom grävt sitt eget hål att falla i!
Men vist, som anställd är det ett problem när man har en högre moral än sin arbetsgivare, för nästa gång kanske det är du som ryker från jobbet vid nästa nerskärning.

Tänk istället så här: Din arbetsgivare är i knipa och du kan hjälpa. Gör det om du har möjlighet. Att din arbetsgivare mår bra gör att du mår bra på sikt och får behålla jobbet ett tag till. Alla borde tänka lite mer på vilket omlopp de är en del av... Visst kan man tjata om facket och kompensation hit och dit men ett bra företag är till syvende och sist ett företag där alla drar sitt strå till stacken. Ibland får man dra ett par extra strån. Det tjänar du på i längden

Det låter ju dock inte som att företaget han jobbar på tänker så?



Extremt svårt att säga hur man ska agera i enskilda fall, men så länge företaget kommer undan med det dom gör och låter de anställda ta smällen så lär de fortsätta. Kan ju vara en signal till dom att skärpa sig om man begär väldigt saftigt betalt för att rädda dom ur skiten, speciellt om det har skett flera gånger tidigare.

Rent allmänt så har väl personer som har för vana att utnyttja folk, svårt att ändra sig om dom inte mer eller mindre tvingas till det, och då måste man ju sätta hårt mot hårt. Vill man inte kräva saftigt betalt så kan man ju helt enkelt säga att man inte kan ställa upp. I slutändan står det ju företaget fritt att säga nej till erbjudandet om dom tycker han kräver för mycket och fråga någon annan om den personen kan göra det för en billigare peng.

Men som sagt omöjligt att säga vad som är den bästa vägen att gå just i detta fallet eftersom man inte har en aning om hur företaget reagerar.

Om man kan hjälpa till borde man göra det.
Att företaget är anorektiskt och hålls i gisslan av ekonomer är ingen ursäkt för att vägra att hjälpa till, snarare
kan man se det som en chans att säga sin mening " jag ställer upp men säger samtidigt att man snålar för mycket".

Du förbättrar ju överlevlnadschansen för företaget och därigenom gör du ditt och dina kollegors jobb en liten aning
säkrare.

Att försöka maximera sin ersättning är sannolikt kontraproduktivt i denna situation. Ta övertidersättningen och var nöjd.

Om nu företagsledningen försatt företaget i denna situation så är det väl inte mer än rätt att den som räddar upp situationen får ta del av eventuell förtjänst av detta?!
Men för guds skull diskutera och förhandla så att ni är överens, man får inte vara rädd för att säga vad man vet är rätt, om du inte vet så ta hjälp av facket.
Det är djävligt lätt för företaget att bara köra vidare i samma spår om man bara räddar upp situationen utan att hävda sin åsikt och rätt.

+1

Oj, vad många och tänkvärda svar det blev

Jag ska läsa och begrunda mer hemma, är nu på jobbet (+28 C härinne förresten).

Jag gjorde till slut upp med chefen, och sa samtidigt att jag tyckte han borde ha
tänkt igenom läget och själv kommit med ett förslag på ersättning i någon form.
Vad som till syvende och sist var viktigt för mig var principen, att ställer man upp
med kort varsel och räddar upp en prekär situation så ska det premieras.
Så det blev en extra semesterdag att lägga till de jag har kvar
Och jag å min sida kommer göra vad som krävs för att min del av jobbet görs i tid för leverans.

En deal som vi båda skakade hand på.

Jag skriver mer se'n.

/Mats

Problemet är att ofta blir det rätt ensidigt och välvilja utnyttjas, har man ställt upp gratis ett antal gånger blir det svårt att få ersättning senare.
Ett 'bra' välmående företag betalar övertidsersättning utan att knussla.

Att däremot utnyttja en knivig situation är ju helt fel, det är därför man har avtalat om övertidsarbete antingen via kollektivavtal eller enskilt anställningsavtal,
då slipper man denna diskussion helt.

Nu var det väl inte snack om något gratisarbete om jag inte missuppfattar allt fel? Diskussionen handlade väl om det skulle utgå eventuellt extra "personligt tillägg" för att man ställde upp med kort varsel (utöver övertid) och det verkar han ju blivit överens om med arbetsgivaren. Men, jag kan ju ha missuppfattat....?

För mig är ett företag bara en juridisk konstruktion. Det har ingen själ eller nå't liknande eteriskt.
Jag bryr mig egentligen inte så mycket om vad de sysslar med i ledningen eller marknadsavdelningen.
Jag tycker att det till stordelen bara är floskler som de uttalar, de lever som i en alternativ verklighet.
Men naturligtvis så är jag medveten om att de utför sin del av arbetet i produktionskedjan.
Vad jag däremot bryr mig om, är att jag i min produktionsposition får korrekt information,
och har verktyg och annan utrustning, som gör att jag kan utföra mitt arbete på bästa sätt.
Får jag också tillräckligt med tid, då kan jag garantera att leverera den varan som kunden beställt,
med rätt kvalitet och inom utsatt tid. Jag kan arbeta ganska långt över min normala kapacitet
en kortare period, men räkna inte med att jag kan leverera likadant hela tiden.
"I'm built for comfort, not for speed"

Vi är många på företaget som har en hög arbetsmoral och -etik, har hög kompetens inom våra olika områden
och dessutom är självgående och tar stort ansvar. Det gör att vi ofta "ställer upp".
Men händer det för ofta, och företaget verkar ta det för givet, så "nöts" viljan att "ställa upp" ner.
Särskilt det senaste halvåret så har erkännandet av vårt arbete varit litet.
Det är i ljuset av det som kravet på en "ställa upp"-kompensation blir en logisk konsekvens.
Naturligtvis får vi normal övertidsersättning etc, vi har kollektivavtal.

Vad som stör mig väldigt mycket, är om man har ett synsätt på oss i produktionen som att vi skulle vara robotar.
Gör jobbet och håll käft! Men att man samtidigt ofta kräver att vi ska ha koll på saker, som man i stegen innan oss
borde ha kollat upp. Jag brukar ibland ta till uttrycket att "vi polerar bajs". Och ofta stinker händerna.

Några av oss har börjat tala om någon sorts bonus-system, så att både företaget och vi anställda vet vad
som gäller vid pressade situationer. Då behöver inte heller anställda ställas mot varandra, man undviker
situationer typ "men han fick ju det och det förra gången, varför får inte jag nu?"

/Mats

Inom tex sjukvården har man noga regler kring detta , om du vill rycka in under en storhleg med kort varsel kan du få typ 3-4 gger vanliga lönen
det är reglerat och dom sköter det med SMS.

får du SMS på julafton att det saknas personal och du vill rycka in får du ersättning därefter , och det är lika för alla inom samma yrkesgrupp.

+1

Håller helt med! Idag ÄR det vansinnigt tufft för företag att räkna hem saker och ofta är det mer tiden än pengarna som styr, och då borde det finnas en vilja att premiera ett arbete med extratillägg. Dock blir det lite moment 22 då lagen säger att man inte får planera övertid, så därför har de flesta företag en rätt "oplanerad" inställning till hur dom skall genomföra arbetet. Men, hade arbetsgivaren verkligen tagit i med hårdhandskarna och planerat arbetet så hade man kanske sluppit att betala ut övertider o.s.v. (exkl ob-tillägg) då man kan planera in skiftlag så att produktionen är 24/7....... Men, oftast är det en tråkig lösning för båda parter ifall det inte ingår i kedjan i vanliga fall, då det innebär förhandling med fackliga organisationer samt att man retar upp medarbetare med ryckig arbetstid, och ändå inte så mycket mer i plånboken.

Man skall komma ihåg att arbetsgivaren har rätt stor makt vad gäller arbetstidsförläggning bara hen planerar detta i god tid, och informerar de fackliga.......

Men jag kan oxå vara helt fel ute med ovanstående......

Den här typen av arbetsklimat med samma problem som hela tiden upprepas beror garanterat inte på bistra tider och tuff konkurrens.
Orsakerna går helt säkert att finna i bristande kompetens i arbetsledningen.

Låt de städa upp sin egen skit. Det är ledningen som satt företaget i situationen och inte ni som anställda.
Att få de anställda att känna skuld och "att man måste ställa upp" är ett vanligt knep.

Förtroendet är uppenbarligen redan förbrukat då företaget planerat arbetet så dåligt så man sagt upp mer personal än vad produktionen klarar.

Vilka jävla amatörer de är. Stå på dig och jobba över om du känner att det är värt det rent pengamässigt.
En annan metod kan vara att inte ställa upp för att låta de få sin straffavgift. Då fattar de förhoppningsvis också att de behöver anställa mer personal. Och nej, du gör inget fel eller olagligt i att inte jobba mer än de timmar du har kontrakt på.

Den här inställningen är ju jättekonstig. Hur skulle en anställd ha någon som helst nytta av att "att inte ställa upp för att låta de få sin straffavgift"? Det lär knappast säkra jobbet långsiktigt. Och rimligen är ju "ledningen" också anställda av företaget. Styrelsen är det kanske inte, men de flesta i arbetande positioner i ledningen är rimligen anställda. Vad menas då med att "ledningen satt företaget i situationen och inte ni som anställda"? Oavsett hur lite man förstår andra anställdas roller på företaget, så sitter man faktiskt i samma båt. Att se sig själv som fullständigt frikopplad från sin arbetsgivare, eller för den delen från andra anställda i andra roller än en själv, eller från "ledningen" framstår för mig som helt galet. Då jobbar man nog på fel ställe och borde söka sig vidare.

Visst sitter man i samma båt, men om nu rorsman kastar av så många galärer så att de som är kvar inte klarar att driva båten framåt, detta utan att förstå följderna, så måste man göra någonting åt detta, annars kapsejsar hela farkosten i stormen som ofrånkomligen kommer.
Man kan påvisa detta genom att t.ex förklara att man vill förhandla om ersättning för den extra insats som kommer att krävas, detta kan bara pågå en begränsad tid annars kommer galären att bli utbränd.

Så, hur tycker du att problemet med underbemanning ska lösas? Hur ska ledningen ta situationen på allvar och verkligen inse att de behöver anställa? Hur långt ska de anställda rucka på sin arbetsmiljö och hälsa för företagets skull? Nästa steg är kanske att de behöver sänka sina löner för att kunna fortsätta jobba kvar. Tycker du de ska gp med på det också då?

Jättekonstiga helt galna påstående du kommer med..

Om man inte tycker att det fungerar på ett företag, då skall man sluta !
Att jobba kvar utan att i förekommande fall "bjuda till" är inte särskilt kollegialt, inte
heller sänder det någon annan signal till management än "den där jobbar dåligt".

Så, om man trivs och tror på företaget skall man ställa upp. Man kan ju dessutom
( och det är det viktiga ) tala om för chefer och aktieägare vad som borde förbättras.

Jag tror inte man kan bortse från att allt detta ser lite annorlunda ut beroende på storlek på företag, bransch mm.
Svårt att jämföra tex en restaurang med 5 anställda med en fabrik inom industrin med 500, eller ett sjukhus.

När man kommenterar kanske man relaterar till sin egen arbetsplats, det framgår inte ens i tråden vad jag kan se vad det handlar om för typ av företag, och nej , man löser inte problem med underbemanning lika på alla arbetsplatser.

Det är också skillnad på konstant underbemanning och arbetstoppar , dessa tar man ju oftast hand om med just övertid.

Om företaget är underbemannat på ett sätt som får negativ inverkar på resultatet, då kommer det lösa sig på sikt eftersom företagsledningen rimligen inte långsiktigt kan ha en sådan negativ utveckling och då kommer anställa. Även om det har negativ inverkan på så sätt att viktiga anställda säger upp sig, då kommer man också lösa problemet på sikt för att behålla sådana anställda.

Om det däremot är så att det inte har någon negativ inverkan på resultatet, eller bara resulterar i att "utbytbara" anställda slutar, då kommer det inte "lösa" sig, eftersom det så att säga inte finns något problem att lösa.

Sedan kan det naturligtvis råda olika meningar om huruvida man är underbemannad eller inte, eller om det är det eller något annat som eventuell negativ utveckling beror på, men det är en annan femma.

När det gäller lönesänkningar får man ju fatta sådana beslut utifrån situationen, är jag beredd att göra detta för att kunna ha kvar min anställning på detta företag? Om svaret är ja, eftersom man känner så stark för företaget, eller trivs så bra, eller inte har så stora möjligheter att få ett annat ("bättre") jobb, då bör man väl vara beredd att göra det. Om svaret på de frågorna är nej, man känner inte nämnvärt för företaget eller kollegorna/arbetsplatsen, och man kan få jobb nån annanstans, då ska man svara nej såklart.

Det jag inte förstår i ditt resonemang är synsättet att "företaget" och "den anställda" är två helt olika saker, och att "ledningen" (i bemärkelsen operativ ledning) på nåt sätt inte skulle vara anställda som också har intresse i att företaget ska gå bra så att de ska ha kvar sina anställningar. Och jag upprepar frågan, om man som anställd inte bryr sig om att företaget går bra - är man verkligen på rätt ställe då?

Och om det då fortfarande inte händer något så kan man antingen sluta jobba på företaget för att man tycker att situationen är fel eller så har man inget val rent ekonomiskt än att jobba kvar men man har absolut noll lust att ställa upp fler gånger för att ledningen (de som planerar arbetet), inte klarar av att göra sitt jobb. Får ju inte glömma att de i ledningen (de som planerar arbetet), säkerligen har klart mycket högre lön är arbetarna vilket borde betyda att de borde ha högre krav på sig än att så fort dom fuckar upp sin del i jobbet springer till arbetarna och begär att dom ska reda upp situationen. Och klarar dom inte av det utan lägger över mer av ansvaret på arbetarna på golvet så kan dom ju också lägga över mer av företagets förtjänst på arbetarna?

Jag kan inte läsa mig till i denna tråd att nån påstått att hen inte bryr sig om att företaget går bra?
Att man vill ställa krav på att arbetsledningen också sköter sitt jobb är väl ändå en helt annan sak!
Jag har själv flera kollegor på min arbetsplats som sjukskrivits pga utbrändhet halvårsvis, detta för att ledningen dragit ned på personal, folk är så måna om företaget och sina jobb så de ställer upp på vad som helst, men det leder inte till något gott i slutändan, bara till elände för båda parter!
Därför ska man ställa krav och förklara vad som behövs för förbättringar, att begära extra betalt för att rädda upp en akut situation som uppstått pga dålig planering kan vara ett sätt att visa detta.
Även om man hör till samma företag så är det ju ledningen som beslutar om neddragningar, ofta har de faktiskt ingen koll på vad det leder till, då finns det ju bara en part som kan visa det, att ställa upp och bränna ut sig är bara en förlust för alla.

I arbetsledande ställning räcker det inte med intresse eller att man aldrig så mycket brinner för företagets bästa , för att ha kvar sin anställning, utan man måste vara kompetent nog att fatta rätt beslut också i de flesta fall.

Det lutar väl rätt starkt mot inkompetens i det här fallet - träffa orimliga leveransavtal med tuffa straffavgifter under semestertider och samtidigt banta ner produktionskapaciteten för mycket.

Att stå på sig och bry sig om sin egen och sina arbetskamraters hälsa och goda arbetsmiljö behöver absolut inte vara en motsättning till att bry sig om företaget går bra som du verkar vilja hävda att jag menar, Chronictown.
Tvärtom gör en god arbetsmiljö och en välfungerande arbetsledning där det finns en jämn och tillräcklig grundbemanning och där de anställda får gehör på sina tankar och synpunkter gällande produktionen ofta ett lojalare och mer produktionseffektivt arbetarkollektiv.

För övrigt håller jag med Holmis.

+100