Grekland ficka alltså avslag ikväll (alla trodde att det var klart) hos eurozonens ministrar på ett nytt stödlån på hela 130 miljarder €!! Helt sanslösa pengar som dom flesta nog anser att dom aldrig kommer att kunna betalas tillbaka, vilket i förlängningen också är våra skattepengar. Mitt tips för dagen att Bryssel rekar för en avknoppning av Grekland.

Samtidigt pågår det stora strejker i Grekland och värre kommer det sannolikt att bli.

Handuk in eller?....

/Ulf

Något måste väl hända framöver. Kanske hoppar grekerna av Euron 'frivilligt'.

Vi ska kanske inte vara så kaxiga själva, eller vad säger ni om denna artikel på Newsmill:

Sverige är lika skuldsatt som GreklandSverige framstår som ett mönsterland när det gäller finansbalans så länge som vi enbart betraktar nivån på statsskulden. Men när vi lägger ihop privata och offentliga skulder och tittar på förhållanden i den reala ekonomin upptäcker vi att den förda stabiliseringspolitiken leder till samma situation som i Grekland. I Grekland har staten höga skulder men företagens och hushållens skulder ligger på en jämförelsevis låg nivå. Grekland och Sverige har samma skuldbörda dock med motsatt förhållande mellan privat och statlig skuld.

http://www.newsmill.se/artikel/2012/02/ ... m-grekland

Hög privat belåning i Sveirge (jämfört med Grekland, Spanien, Portugal m. fl.) hög arbetslöshet i allmänhet och mycket hög ungdomsarbetslöshet (jämfört med Tyskland och Österrike).

Minskar arbetslösheten ökar inflationen och räntan höjs... Man kan ju hålla sig för skratt om låneräntan ökar i Sverige... Vad väntar runt hörnet när Anders Borg tycker att det är provocerande att banker har hög räntemarginal - det är en kostnad som kan minska för hushållen och kan vara en lite marginal i förhållande till höjda räntor.

/R

skrota EU

Absolut, det har varit min tes hela tiden, dvs inget land i Europa är vaccinerat mot ekonomiska problem av stora mått. Därför att allt hänger samman. Spaniens stora problem var den höga privata skuldsättningen, och Spanien fungerade på pappret bra tills bubblan sprack.

Sverige har en fördel och det är dom reformer som många andra länder står inför genomförde vi i olika steg under nittiotalet, bla. en reformering av pensionssystemet.

Sedan finns det skillnader, t.ex. Baltikum har lyckats “svälta” sig ur problemen (även om det inte är över än) och Island är på gång. Så det går även om det är kännbart. Men det grundläggande problemet som också gäller för många andra länder är den erbarmligt svaga tillväxten. Utan tillväxt inget välstånd och problemen kvarstår.

/Ulf

Ursäkta mig. Men vad har hög privat belåning med statsfinanser att göra?

När staten ser sig tvungen att rädda banker finns det ett samband.

Senaste 'fastighetskrisen' vi hade var ju uteslutande kommersiella fastigheter och ren lurendrejeriutlåning som orsakade,
inte de vanliga huslånarna...

Bankerna har ju själva satt sig i klaveret ett antal ggr pga sina egna spekulationer i olika regioner (tex Baltikum) ,
inte ens i USA kan man väl egentligen skylla krisen på 'mannen på gatan'

Bankernas otroliga vinster delas ut i bonusar mm guldregn när det går bra, när dom missköter sig skylls allt på kunderna och andra länder
och då ska staten gå in och täcka upp , fy tusan...

Jag förstår på ett sätt grekernas frustration , dom känner sig inte kollektivt skyldiga till den situation staten satt dom i

Det är ju en fråga om "cause-and-effect" snarare. Det finns ingen automatik i att staten ska gå in och rädda banker. Bara för att det gjordes så i Sverige på 90-talet betyder inte det att det skulle hända igen. Men därifrån till att jämföra en stats skuldbörda med privat utlåning (inkl även företag och andra riskkapitaläventyr) är helt fel. Det finns inget samband mellan privat utlåning och statliga finanser - om inte politikerna väljer att bygga en bro däremellan vill säga. Men det är en helt annan historia.

Visst är artikeln tänkvärd, men det slås fast ett antal sanningar som tål att granskas:

- Den direkta kopplingen mellan privatbelåningen och arbetslöshet/argbetsmarknadens utveckling. Finns den kopplingen?
- Belåning måste ju relateras till vilka säkerheter som finns. Svenska privatbelåningen är ju främst bostadslån, och dessa lån är numer bättre kontrollerade till ett rimligt värde på bostäderna.
- Det finns andra anledningar är räntelägen till mindre belåning till bostäder i Tyskland: Ränteavdragen som vi har i Sverige, existerar inte på samma sätt. En fastighet i tätorter är generellt sett dyrare, och man binder sig ofta livslångt till ett husbygge.
- Greklands upplåning är ju utan säkerheter, och därmed på helt andra villkor. Blir då svårt att direkt jämföra lånenivåerna. Att låna för konsumtion har ju aldrig varit sunt.

Annat än att det skapar 'tillväxt' och håller ned arbetslösheten.....

Exakt. Låga räntor är ett "verktyg" för att få människor att konsumera. När man vill minska konsumtionen höjer man räntorna så att det blir mer attraktivt att spara. Elementärt!

Jag skulle vilja säga i allra högsta grad. Spanien anses ha haft en egen bubbla, dvs. det var bostadsbyggandet som drev ekonomin genom att skapa arbetstillfällen plus att det släpptes ut stora krediter på marknaden för att finansiera nya köp och investeringar. Många mindre spanska låneinstitut lär ha ett helvete idag.

När bostadsbubblan sprack med en hög arbetslöshet som följd och att kostnadsläget också hade blivit högre pga ökade lönekostnader. Så försvann delar av skattebasen i ett nafs plus att det uppstår en efterfrågandekris där vanliga människor kommer på obestånd och därmed inte har råd att konsumera. Vilket urholkar skatteunderlaget ytterligare och staten fick därmed stora underskott i sina finanser.

Spanien anses också ha en alltför ensidig ekonomi där landet har förlitat sig för mycket på bostadsbyggande och ingenting annat, då blir man som nu också mer sårbar.

/Ulf

Det är riktigt i teorin, men i praktiken måste det handla om massarbetslöshet innan statsfinanserna påverkas. Statliga funktioner brukar uppmuntra belåning till företag eftersom det i förlängningen genererar skatteintäkter. Men om man som i Grekland hittar vägar att slippa skatt så funkar ju inte det heller. Det är till sist och syvene företagens skatteintäkter som i första hand håller en ekonomi uppe. Inte den enskilde individen.

Den stora utmaningen för den grekiska regeringen är inte arbetslösheten. Utmaningen ligger i att få de greker som jobbar att faktiskt betala skatt. Det kommer nog inte att bli så lätt, misstänker jag...

Och en låneskuld som måste kompenseras på annat sätt, eftersom pengarna inte är investerade. För låntagaren. Om nu privat belåning är av ondo, så måste lån som inte återinvesteras vara den värsta sorten. Men, nu var väl inte det här min huvudsakliga kommentar till artikeln, snarare en "viktigpetter" kommentar.
Lån som riktas mot konsumtion brukar inte ha speciellt låga räntor. Om man lånar på huset, och använder det för konsumtion, är det fortfarande huset som är belånat, säkrat med värdering.

Jag tror inte det, dvs att det måste till en ekonomisk kollaps initialt för att det skall bli totalt fel på sikt. För problemet handlar om över tid, om du som land har ett underskott på skall vi säga 20 % per år så blir det på sikt stora svårigheter om du inte åtgärdar problemen, eftersom du som land måste låna till löpande utgifter.

I Spaniens fall så blev det en efterfrågekris, pengarna tog slut och det fanns ingen efterfrågan på det man producerade dvs bostäder. Det är förstås fler faktorer som samspelar, men grundproblemet är att man som land inte kan producera något eftersom efterfrågan uteblir. Lägg sedan till ett högt kostnadsläge och mindre effektiv produktion vilket gör att varan eller tjänsten blir för dyr.

När konsumtion och investeringar uteblir så minskar och statens möjligheter att ta ut skatter och avgifter för sin egen verksamhet som tex. pensioner och offentlig verksamhet. Statens utgiftsnivåer är mer konstanta, det går liksom inte att sänka offentliga löner ett år för att sedan höja dom nästa.

I Greklands fall så nämns ofta generösa pensioner och lathet som orsak till deras kris, medan många bedömare menar att handlar om ett generellt för lågt skatteuttag, staten har allstå inte förmått beskatta sina egna medborgare så att det har täckt utgifterna. En del menar om bara grekerna hade legat på tex. en svensk nivå så hade Grekland kunnat undvika det som nu sker.

Att kunna skapa efterfrågan, ha en konkurrenskraftig produktion och ett rimligt skatteuttag är idag bulten i ekonomin. Tror att man har räknat det totala skatteuttaget på runt 35 % i Grekland medan motsvarande siffra ligger en bra bit över 50% i Sverige.

/Ulf

Ett av Greklands stora problem är att den svarta marknaden (ekonomin) är så omfattande, kanske upp till 25% på fastlandet och nära 50% på öarna... väldigt många affärer restauranger etc tar inte ens kort längre, hur man råder bot på det genom att höja skatterna vet jag inte...... verkar som det är var man för sig snarare än solidariskt tänkande....

Det är min uppfattning också, dvs. att den svarta ekonomin i är satt i system. Då blir det automatiskt ett lägre skatteunderlag.

Sorgligt, man kan nog säga att grunden till problemen ser lite olika ut mellan länderna. Men det stora problemet nu och i framtiden är att få fart på tillväxten i södra Europa. Hade det bara funnits en rimlig tillväxt så hade låneproblemet egentligen inte varit ett så stort eftersom när ekonomin växer känner långivaren en större tilltro. Grekland har väl haft en recession snart i fem år, snart räcker ekonomin bara till att betala löpande räntor och amorteringar samtidigt som Greklands ekonomi krymper ytterligare. Att som land betala av stora skulder samtidigt som ekonomin krymper tror jag är ett "mission impossible".

/Ulf