Kan inte begripa att jag som PS-fan missat förra årets album Crimson/Red, obegripligt! Jag skulle ge mina gitarrer och stärkare för att lägga beslag på Paddys magiska låtskrivarpiano. Förvisso är detta en ren soloplatta under PS-flagg men Paddy är ta mig tusan ett popgeni, glad påsk!

Kanske en kanonplatta, men har de ingen koll på musikhistorian över huvud taget? Eller är det nåt jag inte fattar?

Jorå, jag missade också att Paddy släppt ny platta förra året. Och Prefab Sprout är en av mina stora favoriter. Jag skyndade mig att rätta till det, och köpte skivan för ett tag sen. Gillar den

Paddy har förmodligen god koll på musikhistorien, han och Prefab Sprout är en del av densamma.

Tänkte på plattans titel, som väl får de flesta att tänka på King Crimson och en av deras mest kända skivor, Red. Men Prefab Sprout kanske avsiktligt anspelar på den...

Crimson är väl namnet på en mörkt röd färg som man får från skalen på koschenillöss. Varken King Crimson eller Paddy som kommit på det.

Intressant! Ska spana in denna. Älskar steve mcqueen, from langley park samt andromeda heights men har inte spanat på deras andra plattor alls. Något där som rekommenderas specifikt?

Jag tycker deras första, Swoon, har ett par pärlor, likaså Protest Songs.
Jordan: The Comeback är ett måste.
The Gunman and other Stories ska man ha, innehåller några av deras bästa låtar tycker jag.
Let's Change the World with Music var en överraskning när den dök upp, bra skiva men jag gillar nya Crimson/Red mer.

För att sammanfatta; lika bra att köpa alla ju

Jag var 19 när Andromeda Heights kom. Köpte plattan efter att ha läst en hyllningstext från Mats Olsson i Expressen. Den skivan är väldigt o-cool, och kanske det sista en 19-åring erkänner för sina kompisar att han lyssnar på. När jag lyssnar på den skivan idag känner jag mig lite vemodig på något sätt. Utan att ha varit plattan som jag lyssnade dagligen på under denna tid har det blivit en skiva som jag förknippar med tiden då jag flyttade hemifrån, studentrum, flickvänner, resor, det eviga våndandet vad man skulle bli när man blir stor. Den får mig att påminnas om att jag blivit äldre, både på gott och ont.

Senaste plattan har jag inte lyssnat överdrivet mycket på, men det behövs bara två sekunder av Paddys röst så är jag mentalt "där" igen.

Ja, deras musik har nog alltid varit ocool. Tror det är det som är grejen. Paddy törs vara töntig och romantisk, därför musiken känns annorlunda än det mesta. Kan inte komma på nån grupp som låter som Prefab Sprout.
En sak är säker, världen är en bättre plats tack vare deras musik.

Den är svinigt bra.
Det är ofattbart att Paddy mer eller mindre gör rubbet med gamla Atari-grejor fr. 1987.

Intelligent musik, rätt och slätt.

Världen behöver Paddy, han är ett motgift som biter på banalitet, fantasilöshet, dålig bildning och smak.

Förbaskat bra platta!
Enligt Paddy är titeln Crimson / Red en referens till konstnären Mark Rothko.
(According to an interview with Paddy McAloon on BBC Radio 6 Music on 8 October 2013)

The Best Jewel Thief in the World är en riktigt bra låt, kanonplatta.