..... med s.k "Floyd Rose-stall" ?

Hej, i mitt gubbrockband har vi ibland två gitarrer till , förutom min. Den ene gitaristen spelar på en ca 2 mån gammal Gibson Es 333,
och Keyboardisten spelar ibland på en Samick Malibu (?) med Floyd Rose ( eller ngn kopia av detsamma ).

Samicken är näst intill omöjlig att få att stämma. Lyckas man med det , så stämmer den om sig om någon hostar. Eller som ägaren säger " det är så kallt , så den stämmer om sig ". Tilläggas skall att vi repar inomhus i uppvärmd lokal med ca 20-22 grader.

Även Gibsonen har en klar tendens till att bli " sur " , med jämna mellanrum. Vad i hela friden kan detta bero på. Båda gitarrerna har varit inne för "justering" i resp. affär.

Min egen "gamla Bettan " en strata, behöver jag bara stämma varje gång jag byter strängar, sedan är den detaljen avklarad.

Vad kan ligga bakom ??
Någon som har en idé ?

Hls// Len ( som lär sig mer och mer tack vare er )

<img src="http://w1.315.telia.com/~u31518098/Stratheadmini.jpg" border=0>

Antar att du kollat de uppenbara felkällorna på Floyden: fjädrarna, knivegarna, samt bultarna som kniveggarna vilar mot? http://www.jemsite.com har en del info, har jag för mig. Om eggarna inte är bra så kan den lätt stämma om sig, eller ännu hellre variera mellan två olika lägen beroende på hur eggarna hamnar.

Gibsonen har väl mindre uppenbara såna felkällor. Strängarna sitter på rätt, med så få varv som möjligt runt stämskruven? det kan inte vara intoneringen som spökar? En av mina pållar har rätt höga band, så det är lätt att spela "ostämt" genom att trycka ned strängarna för hårt mot greppbrädan, speciellt på de klassiska problembanden (1-3 banden på G och B-strängarna).

Tack Bjoel för svar med möjliga felkällor !

Jag skall kolla med killarna vid nästa rep !

Jag har ingen som helst koll på hur ett Floyd Rose funkar eller skall vara. För mig verkar det vara ett otyg !
Varför jag úndrar är för att jag störs av att mina medmusikanter spelar på "sura" gitarrer.

Vad beträffar Gibsonen , så är det inte omöjligt att felkällan ligger där du säger. Ägaren har efter justering av gitarren bytt till grövre strängar. Då måste ju intoneringen justeras. Han bytte från standard,( som jag antar var 0,09) till 0,11.

I så fall torde felkällan vara uppenbar. F-n att inte JAG kunde klura ut det bara.

Än en gång , jag lär mig för varje dag här på Bojen ! Härligt !

Hls// Len

<img src="http://w1.315.telia.com/~u31518098/Stratheadmini.jpg" border=0>

Ja byter man strängtjocklek så är intonationen satt ur spel!
Men det är faktiskt ruggigt många gitarrister som gör det misstaget..
<img src=icon_smile.gif border=0 align=middle>

" The gentle art of strechtuning".
Töj och böj strängen några ggr efter du stämt, stäm igen, töj och böj, stäm igen, till slut så slutar den ge efter. Upprepa sen proceduren med alla strängar.
Då håller stämningen mycket bättre.

Finns säkerligen som en del beksriver tekniska aspekter på att en gitarr stämmer ur sig.
Som anekdot kan nämnas att jag stog och titta på en kille som repa innan mitt band sist som beklaga sig över att hans nya gitarr bara stämde om sig..
Detta var inte så konstigt.. om det så hade varit järvägsrälls istället för strängar, hade han lyckats spela dom ur ton..
Han manglade utav h*lvete, stenhårt så det finns det inte många guror som klarar av att hålla kvar stämningen då..