Jag har funderat på att köpa mig en ny elgura och tänkte kanske lägga lite mer på en gitarr denna gången (typ custom shop fender/gibson). Jag har inte alls bestämt mig för vilken men min fråga är om det är värt dom extra pengarna för att få en custom shop jmf med regular?

Det kan man nog bara själv svara på. Samma frågeställning som Levis eller Ullared-jeans...
Jag har haft och testat ett antal CS Fender och tycker inte att det är värt de, många, extra kronorna.
Man kan få en mexikansk Fender, inte de billigaste dock, att spela och låta precis lika bra med ordentlig set-up och byte av kritiska delar som t ex mickar.

Köper du en begagnad custom shop så kan det börja närma sig att vara värt det.

Svårt att svåra på om det är 'värt pengarna'.
Beror ju på vad man betalar?

Tar man bort hela pengatänket så ja, Custom Shop är generellt bättre gitarrer
även om man absolut kan bygga om en Mexico och allt sitter ändå i fingrarna.

Blir väldigt komplicerat när man börjar blanda ihop kvalitet med kostnader, ta andrahandsvärde tex...
Räknar du det i kronor eller procent (som en del gör) ?

Jag har haft ett antal olika Gibson Les Paul, och för min del tycker jag att det är värt det.
Den 58-reissue jag har nu är jag fantastiskt nöjd med. Spelar numer nästan uteslutande på den gitarren.

Men det som är intressant är att den näst bästa Les Paul jag har haft är en Studio från 2008...
Den borde jag ha behållt, trots att den har lite tunnare häls än jag föredrar.

När det gäller Gibson är det definitivt lättare att hitta ett bra ex om man tittar på CS, vilket IMO gör merkostnaden försvarbar. Jag har både Gibson CS och Gibson USA och min favvo råkar vara en LP Standard från 1990, att jag sprang på den får dock anses som en lyckträff, så vill du ha en bra Gibson rekommenderar jag CS alla dagar i veckan.

När det gäller Fender CS är det lite annorlunda. Ska du köpa en ny gitarr kan du beställa den specad precis som du vill ha den till en kostnad som inte ligger mycket över ett standardbygge från CS. Som nämnts ovan går det att tweaka till en mexare så den blir ok, detta kräver dock en del nya delar och kunnande, dessutom får man ofta nöja sig med synålsband och liten radie på greppbrädan.

Man ska inte underskatta den egna vetskapen om att man spelar på ett CS-instrument.

Har för mig att det var flöjtgubben James Last som fick frågan om publiken kunde höra att han spelade på en flöjt i någon ädel metall. JL lär har svarat något i stil med "Nä, publiken hör ingen skillnad men jag tycker att jag spelar bättre..."

Gitarrer och smak är individuella. Prova ett antal olika av varje sort och du kommer hitta en gitarr du gillar.

Köpa grisen i säcken fungerar inte om man är noga/kräsen med detaljer och hur det spelar låter mm..

Eller det KAN funka om man har tur, men oftast är det bara att man bekräftasr sitt val eller inte är erfaren nog att göra en bedömning av vad man eg gillar.

kiesel (carvin) ska vara sjukt bra och man kan få en custom från typ 1000 dollar.
jag var imorse inne och designade min st300...skulle kosta 1279 dollar i maclaren yellow med floyd. vet inte hur jag ska lägga fram detta för frugan då lägenhetsköp är prio nu

I min erfarenhet är det helt klart värt det, de riktigt bra gitarrerna finns nästan bara i det (CS) segmentet när det gäller Fender. Det finns undantag, men de tar lång tid att hitta om man inte har en vansinnig tur.
Tar en hel del letande att hitta riktigt bra bland CS också, men klart mindre.


Med Gibson spelar det ingen roll, man får inte en bra gitarr vilket segment man än köper

/Magnus

Jag har haft rätt många gitarrer, både custom shop och mer standardproducerade Fender/Gibson osv. Tycker CS generellt känns som väldigt bra gitarrer. Vill du köpa en "Fender" custom shop fast utan Fenderloggan tycker jag att du ska kolla på Haar. Jag är löjligt nöjd med min Haar relic strata. Den kostar ungefär halva priset mot en Fender CS. Jämförde faktist min mot bandkollegans Fender CS strata igår och det känns som två jämbördiga gitarrer. Men visst är Fenderloggan snygg.

Jag tror det handlar om vad du stör dig på på en vanlig modell och sen om det finns en Custom Shop-modell som inte har den kompromiss eller begränsning som du vill bli av med.

Om man är vuxen, har ett jobb och en någorlunda normal ekonomi. så bör man ju ha råd att lägga t ex 25000:- på en gitarr, om det nu är ens prioriterade intresse. Så kostnaden i sig borde inte stoppa någon som verkligen vill. Frågan är bara om man uppskattar det man får för 5-10 gånger pengarna. Eller dubbla pengarna, beroende på var man börjar.

Så frågan är vad du spelar på nu och vad det är som du skulle vilja bli bättre. Spelkänslan, responsen, klangen, utseendet? Ibland kan en tur till en bra gitarrtekniker vara lösningen och inte en ny, dyrare gitarr oavsett vad man har. Men om man har en Mex-fender eller en Korea-Epiphone och inte gillar känslan av att spela på halsar med jättetjock plastlack, så får man hosta upp lite mer pengar och välja något som har den behandling av halsen som man gillar.

Les Paul Standard och Custom med 50-talsrecept är mer komplicerade byggen än de flesta andra gitarrmodeller ska helst byggas i material som är mer kostsamma de material som t ex Fender väljer. De samma gäller stora Gretsch-modeller m fl.

Så om man vill ha en riktigt bra Gibson Les Paul Standard eller Custom, så är det säkraste köpen något från deras custom shop. De är helt enkel för dyra konstruktioner för att gå att bygga billigt, om man ska göra det rätt.

Men samtidigt finns det tillverkare där allt de bygger är i custom shop-klass. T ex PRS, Music Man och Hamer som i och för sig har lagt ner. Hamers lilla fabrik i Chicago tillverkade betydligt färre gitarrer än t ex Gibsons custom shop. Eller t ex Gretsch. Deras Professional Collection är definitivt custom shop-klass och då har de ändå en liten custom shop-avdelning inhyst på Fenders custom shop.

Men om du är nöjd med en gitarr för 5-10000:-, så är det ingen poäng med att köpa något dyrare. De flesta nöjer sig med ännu enklare som t ex Harley Benton för en dryg tusenlapp, eller en likadan fast dekaltrimmad från Småland för några tusen extra. Så man får som sagt prova och se vad man uppskattar och behöver. Det är ändå så att de flesta tycker att det billigaste är bra nog oavsett om det gäller mat, vin, öl, möbler eller gitarrer.

I min erfarenhet är det helt klart värt det, de riktigt bra gitarrerna finns nästan bara i det (CS) segmentet både när det gäller Fender och Gibson. Det finns undantag, men de tar lång tid att hitta om man inte har en vansinnig tur.
Tar en hel del letande att hitta riktigt bra bland CS också, men klart mindre.

/Mats N

Jag gick i samma funderingar förut, slutade med att jag beställde en Danocaster tele och ångrar mig inte en sekund. Om man ändå ska köpa en custom så är de ju kul att bestämma själv vad man vill ha, det är det som är custom shop för mig. Dessutom vart det billigare än en fender custom shop! =)

De Danocaster jag testat har varit fina. Skulle jag köpa en vintage-inspirerad Fendertyp skulle jag definitivt titta på K-Line det är ungefär samma pris som Danocaster och definitivt samma kvalitet eller snäppet upp.

/Mats N

Om man har råd med en CS och kan lägga de pengarna på en gitarr, javisst.
Något objektivt svar på om det är värt det finns inte.
För mig finns det två olika fall när det går att konstatera någotsånär ojektivt att en gitarr verkligen var värd sitt pris:
- Jag köper gitarr skitbilligt och kvaliteten motsvarar en mycket dyrare gitarr.
- Jag hittar och testar en skitbra gitarr som jag bara MÅSTE ha till den grad att priset blir sekundärt, såvida jag faktiskt har pengarna.
I övrigt är gränsen högst flytande.
En CS kunde falla in i den andra kategorin, problemet är att man inte vet det förrän man köpt den, såvida man inte köper begagnat eller den redan finns hos en handlare så att man kan prova den innan.

Man köper väl inte en fender om man vill ha en bra strata för pengarna då finns ju bättre alternativ hos Suhr med flera eller?

Eh, jo om man vill ha en Stratocaster köper man Fender, du vet varför!

Köp min variax 600. Med den digitala arbetsbänken som följer med kan du bygga egna varianter i det oändliga förutom det trettiotal som finns från början. Testa först vad du vill ha innan du köper nytt.

Ha ha... Hade väntat på den kommentaren, inte förgäves tydligen.
Låt oss göra ÄVEN denna tråd till en 20 sidor lång 'bashing'

Let the battle begin

Alla tar det som det skämt det är och låter det passera.

/Magnus

Vi låter det passera som frässkägg passerar Gibsons kvalitetskontroll. *mic drop*

Här har vi ett kärt ämne för Ljudbojens medlemmar att debattera , tror tom jag sett en tråd om det förut?

Tack för era svar!

För att förtydliga så är jag inte fast vid just fender eller gibson. Jag vill ha en gitarr som har bästa kvaliete och spelbarhet för typ 25-30 tusen.

Jag spelar mest blues/jazz. Har tagit lite lektioner och spelat med andra ibland, men mest själv,. Jag har spelat i ca 5 år och känner att jag nu har råd att köpa en ny gitarr. Min nuvarande gitarr är en yamaha pacifica som jag köpte begagnad när jag startade. Den har funkat bra för mitt behov men som sagt så känns det som det är dags att köpa en ny gitarr.

Eftersom jag bor i Lund så blir det olika affärer här som jag kan provspela.

Jazz OCH blues, låter ju som du behöver en semi eller hollow gitarr, för 25-30 tusen får du en riktigt fin "vintage" Gibson ES335, från 1970 och framåt, en perfekt kompromiss till dina behov, även en ES175 skulle funka mycket bra.
Eller en nyare av nämnda modeller från Gibsons Custom shop får du lätt för de pengarna, sprillans nya från Gibson Custom shop så börjar vi nog närma oss ditt maxbelopp med råge tror jag.
Frässkägget bara ökar på mojon till Blues, så det är inget att bekymra sig över

Finns ju massor av alternativ till ovanstående också, t.ex en Ibanez AS200 (eller AS100 eller AS80) från 80-talet, John Scofield spelar allt från Jazz till Bluesish och allt däremellan på sin AS200, låter helt grymt, eller en nyare av samma märke och modell(er).
Yamaha har en SA serie som många Jazzare gillar, både "vintage" och nytt.

Det går naturligtvis att spela jazz och blues på vilken gitarr som helst i princip, men de flesta Jazznissar (och även Bluesnissar, men där är det vanligare med solida gitarrer) brukar dra åt hollow hållet så...

Det finns ju en fin Gibson R7 här på säljes. Den funkar väl till det mesta!

Vill du bara ha bästa kvalitet och spelbarhet för 25-30 000 och skiter i märken, utseende, mojo, historia och struntsnack så ska du ju skippa Fender och Gibson helt, säger jag spontant. Då finns t.ex. PRS, Hamer, Collings (?) och drösvis med boutiquemärken som gör skitbra grejer utan att ta betalt nämnvärt för sitt namn, ofta top notch kvalitet för mindre än 25 000. (Snackar vi min favorit Hamer så har du ju dunderbra grejer för 15 000).

Det är ju helt subjekivt i slutändan. Men om du vill lägga 30 lax och struntar i vintage så har du väldigt mycket att välja på. 30 lax är mycket pengar för en elgitarr, även om det finns en jävla massa elgitarrer som kostar mer än så.

Gillar du jazz tycker jag att du skall hänga runt lite på jazzguitar.be för inspiration. Det stället kryllar av personer med klåda i plånboken, och normen verkar vara att lite då och då spontanköpa gitarrer för 2000-3000 dollar som komplement till sina designerbyggda 5000 dollarsgitarrer. Kul ställe med många duktiga musiker, även om vissa är lite galna.

Finns inga gitarraffärer i Lund med gitarrer i den prisklassen.
Men eftersom du bor i Lund vet du detta och menar säkert Malmö.

Du har helt rätt! Malmö är dit man får åka för att köpa musikutrustning. Lunds utbud suger rejält.