Jag ska erkänna att Glen Campbell gått mig lite förbi, men vilken gitarrist och sångare!
Först som studioräv i "The Wrecking Crew", senare som soloartist. Ja ni som läser detta vet säkert mer än mig!

Till min fråga: En låt som fastnat som en hundskit under skosulan är "Wichita Lineman", skriven av Jimmy Webb till Glen.
Underbara harmonier, intresant låtuppbyggnad, vacker melodi vilket lockade fram den där känslan man hade när man precis började spela gitarr! "Den låten måste jag ta ut"!!
Men i vilken tonart går egentligen låten i ? Eller går låten i olika tonarter i vers och refräng eller.....?

Kul med lite utmaningar i gitarrspel fortfarande!

https://www.youtube.com/watch?v=Q8P_xTBpAcY

Om du står ut med Rick Beato så har han gjort en hel video om låten.
Fast det kanske du redan har sett? Webb har väl varit gäst i kanalen också.


https://www.youtube.com/watch?v=8PT9GdlLZdI

Tack för klippet med Beato!
Kul att även en sån klippa innom musiken ställde sig undrande till tonart!
Men enligt Jimmy Webb går den i F. Trotts att ackordet F bara är ett transportackord, och i form av maj7 i låten !
Men sen spårade det ut med kladd på notpapper där golfklubbor fick samsas med Beatos kladd med spritpenna!

Nu har ju inte eventuell tonart en avgörande betydelse då jag tar ut musiken efter örat och har för avsikt att spela den troget originalet.
Dock är det under solopartiet där jag hade tänkt att inkoporera lite mer av mig personligt spel där tonaliteten är viktig.

Tanken är att kanske köra den på svenska. Hittade en svensk översättning av Jack Vreeswijk, som jag tyckte var sisådär, både
den svenska texten, men även musiken. Lite förvånande också att gitarristen Jojje Wadenius presterade ett ovanligt grått och
fantasilöst solo!

Jag fick upp öronen för Glen Campbell 2001 när jag såg och hörde (och spelade in) Brian Setzer med trio på Amager Bio i Köpenhamn; de framförde ”Gentle on my mind” (av John Hartford) som Campbell gjorde till sin 1967.

Hade väl avfärdat Campbell och hans musik som mesig vuxenmusik fram till dess. Brian Setzer, som den briljante gitarrist han var, lyckades göra låten intressant för mig, så jag kollade upp Campbell och fastnade för hans musik och spelstil.

”Wichita Lineman” är förstås en klassiker, liksom även ”Gentle on my mind” och ”By the time I get to Phoenix” (också Jimmy Webb), den senare även framförd av favoriten Buddy Miller live på KB i Malmö för 20+ år sedan. What’s not to like, liksom…

Campbell var väl lika begåvad sångare som gitarrist.

Brian Setzer, denne lysande gitarrist och showman, lät i februari meddela att han tragiskt nog inte längre kan spela gitarr efter att han drabbats av en autoimmun neurologisk sjukdom som nedsätter hans känsel i - åtminstone - händerna. Han har t.o.m. svårt att hålla i en penna eller knyta skorna. Förfärligt.

Det var väldigt tråkigt att höra. Ingen jag lysssnat på jättemycket, men en riktig duktig speleman.

Ja så jäkla trist för Brian Setzer, att inte få avsluta karriären på egna villkor på ett lite mer värdigt sätt.
Har stor respekt för honom både som gitarrist och artist.

Jag tycker ”Wichita Lineman” är en helt fantastisk låt. Det finns något vemodigt över den som jag dras till. Väldigt fin! Jag är väldigt svag för de där 70-talsstråkarna! ”Galveston” är en annan favorit med Glen Campbell.

Håller fullständigt med - lyssna på hans solo på denna version av Galveston: https://www.youtube.com/watch?v=9RmED_0vokU
//BoB

Här är en trevlig akustisk version av Wichita Lineman med Colin Hay (från Men at Work)!
https://youtu.be/IB65PKfcW0g?si=NcZAZyYH4-0Jctxp

Ja den finns i rätt många tolkningar, många tämligen poänglösa, andra är fina tolkningar!

Som "The Meters": https://www.youtube.com/watch?v=dslNNx_EVGI
sval soul

Till och med svenska, på svenska "Hotenanny Singers": https://www.youtube.com/watch?v=QjNkYCT9qfQ

Och givetvis vår enda riktiga gitarr-gud i sverige: Rune ("Runeee") Gustavsson!
https://www.youtube.com/watch?v=rnhQdSCEMtk

Kul!

Jag fastnade lite för Hays version mest för att man så tydligt ser vilka ackord han tar. Inte helt lätt låt att ta ut på gitarr!

Fantastiskt fina Stockholmsbilder dessutom.....

Så, nu har jag nog fått till den rätt bra här hemma!

Verkligen fint!

Fast han spelar den inte riktigt rätt......!
Givetvis finns det några "tuturials" på Y-T. Att spela den är inte tekniskt svårt, vanliga trubadurackord, utan det är harmoniseringen som förvirrar. Typ att basen inte alltid följer ackordens grundton.

Den bästa videon med Glen C som jag hittat är denna, där man också kan kolla in fingersättning etc:

https://www.youtube.com/watch?v=6GWF0RwVVjo

Denna "tuturial" är riktigt lätt och bra:
https://www.youtube.com/watch?v=CVMW1tgSez0

https://youtu.be/j8pRKAgMaP4?is=Fc_OSkkE-IxNvv_-

Upphovsmannen säger att låten går i F. Men säger samtidigt att det inte finns ett enda F-ackord i hela låten.

Det betyder inte nödvändigtvis att han har rätt
Första ackordet i introt är ett F, och versen går i F tills den börjar modulera till refrängen som helt klart går i D.

Men alla kan ju uppfatta sånt här olika. T.ex Ed King som gjorde Sweet Home Alabama hävdade bestämt att den låten går i G.

Det gör den väl också?

Har alla låtar en tonart?

Det vill jag nog mena, minst en; alla låtar i bemärkelsen ”musikstycken i västerländsk populärkultur” i alla fall. Och många andra också.

I första Beato-klippet som länkas till ovan analyserar han denna låt. Min första hemläxa när jag tog musikteorilektioner var något mindre komplex, det gällde att göra en funktionsanalys av The Beatles’ ”Here, there, and everywhere”. Det var en fin introduktion till det universum som ryms inom begreppet musikteori. Vet inte om jag kom så mycket längre men jag har haft mycket glädje av den.

Där har vi ett ämne för en ny tråd.

Och där, vid 62 års ålder, fick jag, tack vare diskussionen om Sweet Home Alabama ovan, lära mig att det finns något som heter mixolydisk skala. Googlade, och oenighet råder om låten går i G-dur eller D-mixolydisk som innehåller samma toner.

Vad svaret är om just den låten är rätt oväsentligt, men att lära mig att den mixolydiska skalan finns blev ett av de där aha-ögonblicken man har med sig i livet.

Tack Ljudbojen!

En ny version...

https://www.youtube.com/watch?v=73P2drWXulM

Fint!
Två saker som ännu kan noteras om Sweet Home Alabama:
- om man tänker låten i G så är det ganska unikt att grundtonen inte förekommer en enda gång i melodin (sången) som konstant landar på ett D.
- om man tänker den i D så är det ganska speciellt att Ed King spelar sina fenomenala gitarrsolon i G, vilket han tydligen fick fajtas om med producenten Al Kooper som ansåg att låten går i D.

Slutsatsen får kanske bli att låten går i "båda tonarterna samtidigt" och att det egentligen inte spelar nån roll i praktiken, men jag tycker sånt här är ganska intressant.

Kördes av Gyns and Röses på senaste världsturnen 2025, men verkar nu vara struken ur setet.
Aftonblaskans recensent reflekterade att publiken bredvid hade vrålat 'VAD F-N ÄR NU DETTA?' när den spelades

https://www.youtube.com/watch?v=dQh5M6d ... rt_radio=1

Såvitt jag förstår har ingen av upphovsmännen sitt ursprung i Alabama. Vem skulle t ex skriva en låt om "mitt kära gamla medelpad" när man knappt satt sin fot där?
Det är väl intressant om något.

Glen Campbell var heller inte från Wichita Han var från Arkansas. Jimmy Webb som också skrev låten är från Oklahoma.

En inte alldeles orimlig fråga iofs.